Redan i december fick Sportbladet reda på Linköpings fräcka värvningsplaner av radarparet Niklas Jihde och Anders Hellgård, något som sen blev helt klart i början av januari.

Det var två smarta värvningar, spelare som så sent som förra säsongen spelade i Superligan och fortfarande håller hög klass. I ett nervigt kval är deras rutin dessutom grymt värdefull.

Men Örebro, vad tänker den klubben med? NA-reportern Johan Arvidsson har avslöjat att division 1-laget var villigt att satsa 250 000 kronor för att få innebandypensionären Martin Olofsson till sitt lag.
En gång i tiden var Olofsson världens bäste spelare, men nuförtiden? De sista åren i karriären var Olofsson riktigt skadedrabbad, och i hemma-VM 2006 hade Olofsson inte den framträdande rollen alla vant sig vid att han haft.

Nu har det gått nästan fyra år sen han slutade, och Örebro tänkte genom en extern finansiär slänga ut stora pengar på att få Olofsson till laget. Som ledare kan han göra stor nytta, men som spelare? Visserligen har han rutin, men hur är det med hans kropp numera?

Tänk om nu Örebro. Försök få finansiären att satsa pengarna på unga talanger i stället. Då kan det bli allvar av snacket om att få ett elitlag i Örebro igen, annars är risken stor att klubben får harva i botten av allsvenskan eller ännu längre ned i seriesystemet.

/Anders

I kväll hade jag bänkat mig för att få se en spännande fajt mellan Helsingborg och Warberg på TV4 Sport. Men förhoppningen att kunna följa de andra matcherna genom ”pling i rutan” dog på en gång.

Inte förrän i den andra perioden kom till exempel det första plinget från Falun-AIK, trots att jag då fått rapporter redan 25 minuter tidigare om att Falunspelaren Andreas Johansson gjorde mål redan efter två minuter i första perioden. Så svårt är det inte att knappa in plinget. Så segt får det inte vara.

Men det fortsatte så hela kvällen. Uppdateringarna var oftast 20-25 minuter sena, hur spännande är det? Det blev lite bättre i slutet av matchen, men ändå. När det spelas fyra kvartsfinaler under samma kväll vill jag kunna följa spänningen när det händer, inte 20 minuter senare.

Så ett tips till nästa omgång nu, skriv ut tid när målplingen görs. Det blir mycket bättre för oss tittare.

/Anders

Förra veckan brast till slut linan för ett av innebandy-Sveriges mest klassiska lag, Järfälla.
Klubben som de senaste åren kämpat för att hålla sig kvar i högsta serien klarade inte av lindansandet och får nästa år spela i näst högsta serien, efter 20 år i eliten.

Järfälla åkte i och för sig ur redan 1997, men räddades kvar av en ihopslagning med topplaget Kista. Och det var då det började hända grejer. Bohemer är en sliten klyscha som ofta sätts ihop med ett grönvitt lag från Södermalm i Stockholm, men Kista IBK var den riktiga bohemsamlingen.

Klubben vann SM-guldet 1995 efter vinst i sudden death mot Fornudden i den tredje och avgörande matchen, centern Björn Eriksson avgjorde.
Men redan innan match höll det på att gå helt åt skogen. En av lagets storstjärnor tyckte inte att det där med SM-final var så stort. Så kvällen innan den stora matchen tillbringade han med att bildligt talat stampa på ”spola kröken”-kampanjen.
När han vaknade upp hos en kompis på finaldagen var det försent, han skulle aldrig hinna hem och hämta utrustningen. Lösningen fick bli att någon annan hämtade grejerna åt honom. Själv åkte han direkt till Eriksdalshallen och spelade hem guldet.

Fyra år senare, 1999, var klubben återigen långt fram i slutspelet, men torskade mot Örnsköldsvik i semifinalen. Sedan dess har klubben år efter år tappat sina storspelare. I år höll det inte, klubben åkte ur. Frågan är vad som är störst i klubbens historia, att storstjärnan kom fram till Eriksdalshallen i tid, eller att det ihopslagna Kista och Järfälla ligger sexa i maratontabellen.

/Anders

Ännu en slutspelskväll har avverkats, med två matcher i Stockholm, och väntade resultat med segrar för Täby och AIK.

Med två matcher samtidigt blev lösningen att spela in tv-matchen, och gå till Solnahallen och titta live. Och jag blev inte överraskad. Hittills har topplagen varit alldeles för bra för att det ska bli spännande.

Hur blir fortsättningen av slutspelet? Som vi skrivit tidigare blir det en promenad i parken för AIK, Täby, Storvreta och Warberg. Skillnaden mellan de fyra topplagen och de andra är enorm. Kvartsfinalerna kommer inte att bjuda på nån spänning, men det kommer att bli de mest ovissa semifinalerna någonsin. Det ser vi fram emot.

Men så här låga publiksiffror som det i kväll får det inte vara i en kvartsfinal. Bara 653 åskådare i Täby, och 770 som tittade när AIK vann mot Falun. För några år sen var AIK publiklaget nummer ett, 770 åskådare i kväll säger annat.

/Anders

Välkommen till den nya innebandybloggen.

Till en början blir det mest slutspelssnack nu när kvartsfinalspelet har inletts. Men vi kör också en hel del silly season, Pixbo har ju redan inlett värvandet efter årets misslyckade säsong. Och Järfälla riskerar att tappa flera av sina jättetalanger efter att förortslaget till slut ramlat ur den högsta serien.

Men som sagt, slutspel först.

Warberg inledde som väntat med seger i går och tar hem det här i tre raka matcher. I går gjorde landslagsbacken Kimmo Eskelinen fem av lagets åtta mål, när målkungar som Johan Anderson och Magnus Svensson tar tag i målgörandet på riktigt blir det en promenadseger.

De övriga matcherna då? Ja.. Det blir inte något problem för topplagen att vinna sina kvartsfinalserier, skillnaden är löjligt stor just nu. De fyra topplagen är för bra, inga andra kan hota.

Täby-Balrog
Säsongen hittills har mest handlat om ”Micke Karlsson-affären” för Balrogs del. I skymundan av det har den gamla storklubben gjort det bra bara genom att ta sig till slutspel. Men seriesegraren Täby valde Balrog som kvartsfinalmotståndare och tar revansch för förra året då Balrog vann i tre raka.
Troligen blir det 3-0 igen, men nu till Täby. Det enda som talar för en enstaka Balrogseger är om Täby tappar lite skärpa.

AIK-Falun
Blicken från Thomas Brottman när han fick höra att AIK blir kvartsfinalmotståndare sa allt, Faluncoachen hade inte väntat eller önskat sig att möta AIK. Nu får dalalaget återigen bara drömma om en semifinal.

Kim Nilsson är tillbaka efter att ha varit skadad i två månader. Utan Kim Nilsson, inget SM-guld. Med Kim är AIK favorit.

För AIK:s del gäller det att undvika avstängningar. De båda lagen går inte direkt hem tillsammans och ser en inspelad version av ”På Spåret” i kväll, det kommer att smälla hela kvartsfinalserien. Och AIK har inte råd med varken skador eller avstängningar när det är dags för semifinal, då blir det ingen ny final.

Storvreta-Dalen
En del överraskades över Storvretas val, i innebandyvärlden tänker klubbarna mycket på ekonomin när de väljer motståndare. Eventuellt två flygresor avskräcker många klubbar. Men det blir bara en resa upp till norr för Storvreta, till den första matchen på måndag.
Uppsalalaget tar hem den matchen, och sen två raka hemma i Fyrishov.

/Anders