Psykkrig innan och återigen fullt krig på planen. Ingen är speciellt förvånad.

Snackisen efter är såklart Andreas Johanssons nya bråk med Kristoffer Kranberg. Det är två killar som legat i luven på varandra sedan de för första gången bytte blickar på plastmattan.

Samma spelare som Jihde hyllade inför matchen.

Man måste gilla bägge spelarna för deras kompromisslöshet. Vi har efterlyst ärliga och modiga uttalanden och är det någon som levererar så är det Andreas Johansson.

Samtidigt belyser 31-åringens ord återigen den enormt svåra frågan vad som tolereras på en idrottsarena. Du kan inte direkt gå ut på stan, se någon du ogillar och bestämma dig för att satsa hundra procent och sänka din rival med en bentackling.

Var går gränsen för vad som ska tolereras bara för att det händer i en match? Är det misshandel Johansson gör sig skyldig till?

Det man kan säga är att vi älskar Johanssons ärlighet och även Kranbergs rakryggade hållning. AIK:aren tog smällen och förklarade efteråt att Johansson är välkommen med ett nytt försök på måndag.

Men visst är det underbart med slutspelsfebern nu!

KJ-Nilsson…Fyra påsar. Det luktar guld i Solna igen. Med de oäkta bröderna Nilsson i storform kan inget rå på dem.

11-3 stannade slakten vid. Har en känsla av att Falun-tränaren Brottman har en stor del i den AIK-segern. Som Kranberg och Jansson sade i morse: Perfekt tändvätska!

Stämningen mellan AIK och Falun är fortsatt het. Minst sagt.

Kristoffer Kranberg fick sin läpp sönderslagen av en armbåge och tvingades sy tolv stygn efter matchen uppe i Falun. Nu väntar retur i Solna och kriget har redan startat.

Mitt i smeten väljer division 1-spelaren Niklas Jihde att kasta sig in i hetluften och på AIK:s hemsida hylla slagskämparna.

”Spelare som Magnus Svensson, Karl-Johan Nilsson och Mika Kohonen får så otroligt mycket mer med sig – än ”busar” som Kristoffer Kranberg, Andreas Johansson och Alexander Nede. Varför är det så?

Visst, det är ge och ta som gäller inom idrotten – men borde inte reglerna vara lika för alla? Självklart. Ibland tror jag hockeyspelarna har en stor fördel över att gömma sig bakom en massa skydd, domarna hinner helt enkelt inte se vem det var som fick eller gav smällen. I innebandyn får jag känslan över att domarna redan innan matchen har bestämt sig för att plocka ”vissa” gubbar. Ungefär som personliga vendettor.”

Vad tycker ni? Blir spelare som Kranberg och Andreas Johansson orättvist behandlade?

Trots en sprucken läpp och några sneda tänder kan ni räkna med att Kranberg är tillbara till match tre ikväll. Snackade med honom nyss soch även fast hans ord är att ”inget beslut är taget, jag ska åka dit och känna mig för” så tror jag inte Kranberg kan hålla sig vid sidan.

Speciellt inte efter Brottmans påhopp.

/Patrik