PLUS: Spelhistoriens 10 mörkaste mysterier
avMissa inga spelnyheter eller trailers – gilla Spela på Facebook!
Spökar Markus Perssons döde bror i ”Minecraft”? Försökte CIA hjärntvätta ungdomar med ett mystiskt arkadspel? Och vad skulle egentligen Saddam Hussein med 4000 PS2-konsoler till?
Det här är sanningen om spelhistoriens 10 dunklaste mysterier.
Tänkte Saddam Hussein styra missiler med 4000 Playstation 2-konsoler?
Några dagar före jul år 2000 rapporterade nyhetssajten World Net Daily något extraordinärt. Enligt uppgift hade Iraks diktator Saddam Hussein köpt in 4000 Playstation 2-konsoler, något som i sin tur gjort den amerikanska regeringen orolig. Man trodde nämligen att Hussein hade för avsikt att konstruera superdatorer genom att koppla samman 12-15 konsoler som sedan skulle kunna användas för att styra kemiska missiler.
Playstation 2 hade lanserats tidigare under året och ansågs vara en extremt kraftfull bit hårdvara för sin tid. Men detta till trots rynkade många skeptiskt på näsan till teorin att Saddam Hussein skulle kunna laborera med konsolens komponenter. Några av tvivlarna var den brittiska underrättelsetjänsten. De menade att superdatorbyggandet var extremt komplicerat och krävde teknologi som Irak helt enkelt inte hade eller skulle kunna utveckla på många år.
Samtidigt fanns det de som faktiskt såg på Playstation 2 som ett ”militärt vapen”. Den japanska regeringen kände sig nämligen nödgad att införa vissa begränsningar när det gällde Sonys möjligheter att föra ut Playstation 2-konsoler ur landet då vissa komponenter klassificerades som farliga och inte fick komma i fel händer. Sony fick under inga omständigheter skeppa Playstation 2 till länder som Nordkorea, Libyen, Iran och – Irak.
Så här i efterhand finns det inget som motsäger uppgifterna om att Saddam Hussein förde in 4000 Playstation 2-konsoler i Irak. Och det är inte heller en fullständigt osannolik tanke att diktatorn faktiskt planerade att använda dem i militära syften – men inte lyckades med det i praktiken.
Vilka är egentligen helvetesvarelserna i ”Super Mario galaxy 2”?
Ett av världens gulligaste och bästa plattformsspel ruvar på en mörk hemlighet. Kort efter att ”Super Mario galaxy 2” lanserades började nämligen vakna gamers uppmärksamma de hålögda gestalter som tornade upp sig på en glaciärtopp i Shiverburn Galaxy. Det går bara att se dem om spelaren går in i förstapersonsläget och stirrar ut mot glaciären.
Varför står de där? Vilka är de? Många tycker att de ser dystra och hotfulla ut, som om de vore en Nintendo-version av Slender Man.
Till slut lyckades någon hacka spelet och rota runt i källkoden. Pikant nog visade sig Shiverburn Galaxy ha filnamnet ”Beyond Hell Valley”, och bakgrundsbiten där varelserna står kallas för ”Hell Valley Sky Trees”.
Och istället för svar på våra frågor fick vi bara fler bryderier att brottas med.
Varför finns det djävulsdyrkande barn i ”World of warcraft”?
Har du mött The Children of Goldshire i ”World of warcraft”? Det är en grupp barn som du kan stöta på i byn Goldshire i Elwynn Forest. Dessa sex ungar rör sig alltid tillsammans, och alltid i en speciell formation. Ibland går det att hitta dem på övervåningen till ett läderbearbetningshus. Då står de stilla, i samma formation: ett pentagram.
Finner du dem här vid 07:40-tiden kan du höra en av pojkarna säga ”Minns du C’Thun? Gamle gode C’Thun”. Men ibland hörs också skrik och en tung, märklig röst som tycks komma från ingenstans. Ibland säger den ”Du… kommer att… dö”, ibland ”döden är nära”.
C’Thun är en av de gamla gudarna i ”World of warcraft” och anses vara inspirerad av HP Lovecrafts Cthulhu-myt.
Blizzards kundtjänst hävdar att barnens djävulsdyrkan är en blinkning till ”Diablo”-spelen, men det finns många spelare som tror att det ligger något mer bakom det hela. Några tror att barnen med sitt märkliga beteende skapar någon sorts intrikat kod, andra att de pekar mot något.
Oavsett vad finns det ytterligare en kuslig detalj med scenen på övervåningen. Om du ställer dig i mitten av pentagrammet som barnen utgör och använder din quest helper så befinner du dig exakt 666 yards från gränsen mellan Elwynn Forest och Stormwind.
Existerar ”Killswitch”, spelet som raderar sig självt efter en genomspelning?
För några år sedan började det talas om ett märkligt gammalt spel bland gamers på olika forum. Det sades att spelet, ”Killswitch”, utvecklats av det ryska spelföretaget Karvina Corporation och släppts i endast 5000 exemplar 1989. De som lyckades komma över spelet fick ta del av ett av de första survival horror-spelen som någonsin gjorts. Spelaren fick välja mellan att spela som en ung flicka och en osynlig demon (som sägs ha varit omöjlig att spela med) och vallades sedan in i en mörk kolgruva där oräkneliga fasor väntade.
De som lyckades varva spelet möttes av en obehaglig överraskning. I samma ögonblick som spelaren kravlade sig ut ur grottan mot dagsljuset fick hen se hur spelet plötsligt raderade sig självt. Ett tilltag som Karvina Corporation motiverade så här i ett pressmeddelande 1990:
”Killswitch var tänkt att vara en unik spelupplevelse: precis som verkligheten så är spelet inte möjligt att återuppleva. Döden är slutlig; döden är komplett.”
Historien om ”Killswitch” tar dock inte slut där. Femton år senare köpte japanen Yamamoto Ryuichi ett exemplar av spelet som fortfarande var inslaget i plast på en auktion för 733 000 dollar. Yamamoto sägs ha varit övertygad om att han funnit det sista ospelade exemplaret av ”Killswitch” och planerade att filma sig själv när han spelade igenom det. Men den enda filmen som släppts är ett drygt två minuter långt klipp på en hålögd Yamamoto framför sin datorskärm, till synes oförmögen att välja karaktär…
Nej, du är inte dum. Det är klart att du hör att ”Killswitch” av allt att döma är en feberrusig urban legend – eller rent hittepå, för att tala klarspråk.
Men är du till hundra procent övertygad om det?
Kan ”Fallout 3” förutsäga framtiden?
För några år sedan spreds det märkliga rykten om att ”Fallout 3” kunde förutse framtiden. Eftersom Internet är som det är – enormt – och dess många användare är som de är – inte så källkritiska – fick ryktet snabbt stor spridning utan att någon riktigt förstod var det kom ifrån.
Vad handlade då det hela om? Jo, någon hade lyckats förvandla spelets populära pratradiostation Galaxy News Radio till en sändare som pumpade ut siffermeddelanden och morsekod i etern. Många av meddelanden dechiffrerades snabbt och var tämligen oskuldsfulla. Men vissa andra stod ut.
Bland dessa utmärkte sig ett som förutsåg den amerikanske skådespelaren Gary Colemans död med exakt tid och datum, ett annat siade om en stor oljeläcka som också inträffade.
Andra meddelanden kändes direkt overkliga:
– Jag kan inte fatta att Britney har vunnit en Oscar! (21:33, 27 februari 2023)
Ett redogjorde för en väldigt mörk framtid (utan ett medföljande datum):
– Jag har svårt att förstå det, men de gjorde det verkligen. Nu är det inte lång tid kvar. De blev varnade, men de var ändå tvungna att fortsätta utforska vetenskapens gränser. Ljudet. Jag klarar inte av ljudet längre. Och ljuset, herregud! Universum löses långsamt upp runt omkring oss. Jag tänker inte vänta på döden. Jag har en pistol på vinden.
I början av 2014 fanns det de som inte riktigt visste vad de skulle tro om allt det här. Men när förutsägelsen om drottning Elizabeths död slog fel (enligt de kodade meddelandena i ”Fallout 3” skulle hon ha dött den 19 mars 2014, men som vi alla vet lever hon än idag i allra högsta grad) trillade polletten ner hos de flesta.
Trams. Men onekligen underhållande trams.
Är Herobrine Markus ”Notch” Perssons döde bror i ”Minecraft”?
Vem är egentligen Herobrine? Tja, han är en av ”Minecrafts” allra mest populära figurer – och detta trots att han egentligen inte existerar.
Men för många var han länge ett mysterium. Det hela tog sin början när en bild dök upp på 4chan. Bilden visade ett husbygge på avstånd, och vid närmare undersökning visade sig en Steve-liknande karaktär med lysande ögon gömma sig i konstruktionen. Användaren som postade bilden hävdade att figuren hette Herobrine och hade framkallat pyramider och stora tunnlar.
En annan användare lyckades lura sina streamingföljare att Herobrine hade invaderat spelet genom att förbereda ett rum där en tavla med en Herobrine-textur hade hängts upp.
Så föddes tanken om ett sorts spöke som kunde dyka upp när folk minst anade det. Och legenden om Herobrine tog inte slut där – den byggdes på. Det dröjde inte länge innan den lugubra gestalten uppgraderats rejält och blivit ”erkänd” som ”Minecraft”-skaparen Markus ”Notch” Perssons döde bror. Persson har visserligen ingen bror, men det hindrade inte ”Minecraft”-communityt från att omfamna Herobrine med öppna armar.
Vilar det en förbannelse över arkadspelet ”Berzerk”?
Arkadspelet ”Berzerk” var nästan lika populärt som ”Pac-man” och ”Donkey Kong” i början på 80-talet. Idag är det dock mer känt för den påstådda ”förbannelse” som vilar över spelet. Inte mindre än två personer uppges ha dött av en hjärtattack när de spelade ”Berzerk”. Båda var unga, 18 och 19 år gamla, och ska inte ha varit påverkade av droger eller alkohol vid dödsögonblicket. Får man tro tidningen Video Games, som skrev om den ene mannens död i oktober 1982, ska hans hjärta ha varit ”försvagat” och möjligen påverkats av stress när han försökte ta sig in på highscorelistan i spelet.
Uppgifterna kan mycket väl ha fabricerats, men det låter inte heller helt osannolikt att två unga män med förmodat svaga hjärtan dukade under för stresspåverkan i hetsiga arkadhallar. Att båda råkade spela ”Berzerk” är antagligen bara en tillfällighet.
Eller?
Finns det en sjuttonde koloss i ”Shadow of the colossus”?
I mer än tio års tid har gamers letat hemligheter i Fumito Uedas finstämda och ödesmättade spel ”Shadow of the colossus”. Efter att folk insåg att det gick att ta sig upp till den gömda trädgården på toppen av Shrine of Worship började man minutiöst utforska resten av spelets öde omgivningar. Och snart spreds ett rykte om att det fanns en sjuttonde koloss.
Spelet går som bekant ut på att döda 16 enorma kolosser, men ursprungligen hade spelutvecklarna tänkt inkludera 48 stycken. Därför var många benägna att tro på ryktet om den sjuttonde kolossen.
En gamer blev besatt av tanken att hoppa utför ett stup för att försöka greppa tag i en fiskmås som kretsade runt det. Han tänkte sig att fiskmåsen skulle föra honom till en otillgänglig grotta där den sista kolossen väntade. Efter otaliga försök lyckades han fånga fågeln, men efter att ha flaxat runt en stund störtade de båda i havet.
Idag är de flesta övertygade om att den sjuttonde kolossen är en myt. Gamers har hackat inte bara det färdiga spelet, utan även förhandsversioner av det, och letat igenom filerna utan att hitta minsta spår efter en extra koloss.
Men i jakten på kolossen hittade spelarna andra hemligheter. Den kanske finaste är stranden som nästan exakt matchar den strand som Ico och Yorda stod på i slutet av ”Ico”, föregångaren till ”Shadow of the colossus”.
Drev ”Polybius” gamers till vansinne?
Det var inte bara ”Berzerk” som påstods påverka gamers negativt på 80-talet. Vissa unga män och kvinnor blev starkt beroende av arkadspel och kunde spela 24 timmar i sträck – vilket givetvis ledde till fysiska problem av olika slag. I samband med dessa rapporter började man prata om ett spel som var så jobbigt att spela att det kunde orsaka konvulsioner och blödningar i hjärnan. Spelet hette ”Polybius”, och många trodde att den amerikanska regeringen hade tagit fram spelet för att testa folks fysiska och mentala styrka i hopp om att kunna hitta framtida soldater bland gamers.
Det finns inga konkreta bevis för att ”Polybius” verkligen funnits, första gången spelet nämns i en riktig källa är på sajten coinop.org 1998. Personen som skrev texten om spelet anses dessutom ha varit något av en skojare.
Ytterligare en sak som pekar på att det hela antagligen är en bluff är själva titeln. Polybius är en antik grekisk historiker som är känd för att ha uppmanat sina likar att granska sina källor och bedriva en rigorös faktakoll. Det är alltså troligt att ”Polybius” är en ironisk vinkning till alla de som har en vana att svälja vilka påståenden som helst med hull och hår.
Ryktena kring ”Polybius” anses dock inte vara helt ogrundade. FBI-agenter genomdrev räder mot arkadhallar på 80-talet, dock principiellt för att stoppa drogaffärer och illegala hasardspel. CIA har experimenterat med hjärntvättning. Och tonåringar har råkat illa ut när de spelat alldeles för mycket arkadspel.
”Polybius” är antagligen spelhistoriens största mysterium. Så stort och så kittlande att det till och med belönades med en cameo i ett ”Simpsons”-avsnitt.
Orsakade ”Pokemon” en självmordsvåg bland barn?
Inget kan väl vara mer oskuldsfullt än ”Pokemon”? Fel, fel, fel. I alla fall om man får tro de hemska rykten som säger att det ursprungliga ”Pokemon” fick många japanska barn att begå självmord.
Trovärdigheten i de här uppgifterna är kanske inte skyhög, men de talar alla om en självmordsvåg som ska ha inträffat kort efter att ”Pokemon red” och ”Pokemon green” släpptes i Japan 1996. Nuförtiden beskrivs de här händelserna som ”Lavender Town syndrome” då barnen ska ha drabbats av självmordstankar först när de nått den lilla staden Lavender Town i spelet.
Lavender Town är onekligen en speciell plats. Det är nämligen hit som alla pokemon-djur kommer för att begravas. Insikten att pokemons faktiskt kan dö torde ha drabbat många barn hårt, men det är främst musiken som spelas inne i staden som sägs ha påverkat deras sinnen. Jämfört med resten av spelet låter Lavender Town-stycket som om det komponerats av en deprimerad lieman.
Huruvida ”Pokemon” verkligen har drivit barn till självmord är högst oklart, men faktum är att en episod av animeserien triggat små barn att spy blod, uppleva krampanfall och tappa medvetandet. Enligt New York Times ska 700 japanska barn ha drabbats av de här åkommorna 1997 när ”Pokemon” visades och röda och blå ljus blixtrade på tv-skärmen i fem sekunder. Vissa fick till och med föras till sjukhus, men ingen dog.