Missa inga spelnyheter eller trailers – gilla Spela på Facebook!

---

ROLLSPEL Det sägs att Markus Persson utlöste en kreativ revolution när han lanserade ”Minecraft”.

Frågan är bara om det är den lavin av utvecklare som försökt plagiera konceptet som stått för den största kreativiteten – eller spelarna själva.

En fråga som sällan varit så svår att besvara som i fallet ”Crashlands”. Det här är – vad man än tycker om den småstöriga, otroligt amerikanska estetiken (som dock vägs upp av imponerande stämningsfull musik) – ett näpet litet rollspel som visar sig besitta ett otippat djup. Själva kontrollen är av pekaklicka-karaktär: peta helt enkelt på skärmen där du vill att din lilla robotfigur ska gå och utföra något, som att hugga ner ett träd eller attacker en fiende. Men lika viktigt som dessa sysslor – strid och resurssamlande – är att, på fri hand och efter eget tycke, bygga upp och förstärka sin bas på den främmande planet där man kraschlandat. (Om du inte kan gissa vilket spel som inspirerat dessa element så hänvisar jag dig till denna recensions rubrik.)

Man kan förhålla sig cynisk till hur det ”kreativa” byggandet av baser och andra konstruktioner börjat tvingas in i varje tänkbar genre sedan 2011. Men man kan inte påstå att ”Crashlands” är ett hafsverk som snickrats ihop på en kafferast för att casha in några dollar. Lika lite som man kan förneka att det är förtjänt av en näve av dina egna sådana om du känner att det börjar bli dags att trappa ner ”Minecraft”-beroendet lite försiktigt.