Så var femplus-året 2015
av
Missa inga spelnyheter eller trailers – gilla Spela på Facebook!
Aftonbladet recenserade hundratals spel under 2015.
Bara sju stycken tilldelades högsta betyg.
Nämligen dessa.
•
HER STORY
Från 17 år
Format: IOS (49 kr), pc (nedladdning, 49 kr)
DRAMA ”Her storys” största triumf är hur det lyckas vara så litterärt genom att slå litteraturens och filmens dramaturgiska regler i småbitar. Berättelsens kronologi hänger helt på hur spelaren upptäcker den och ändå har det en närmast hypnotiserande framåtrörelse med anslag, vändningar och klimax. Det här är ett spel som tack vare sin begränsade interaktivitet och enkla mekanik – alla vet hur man skriver in ord i ett sökfält – gör något som inte fungerat med ett annat medium: det är your story lika mycket som her story.
Peter Ottsjö
868-HACK
Format: pc (nedladdning, 46 kr)
PUSSEL Med sin lofi-grafik och sitt cyberpunkaktiga tema ser det ut som någonting ur en William Gibson-roman. Det rör sig inte i ett halsbrytande tempo och stressar dig inte att begå misstag. Istället är det en sorts turordningsbaserat cyberschack där varje drag kräver reflektion och eftertanke.
Resultatet är ett av de bästa spel jag spelat de senaste åren. Men det är inte ett spel för alla. Det är inte lättillgängligt eller inbjudande eller visuellt tilltalande för folk som inte är fascinerade av pixelgrafik. Det äger dock en brutal intelligens som både utmanar och respekterar spelaren på samma vis som ”Dark souls”. Och det finns så mycket djup i dess system, så många parametrar som du måste lära dig att behärska för att kunna spela det bättre. Likt alla roguelikes är det ett spel om misslyckande snarare än triumf. Det handlar om att försöka uthärda allting som spelet slänger mot dig så länge det går.
Du når aldrig en punkt där du känner att du behärskar ”868-hack” fullständigt. Men det faktumet hindrar dig inte ett ögonblick från att fortsätta försöka.
Carl-Johan Johansson
SPL-T
Från 4 år
Format: IOS (29 kr)
PUSSEL ”Det är en gåta insvept i en hemlighet inuti ett mysterium, men det finns måhända en nyckel.”
Det har alltid sagts att Winston Churchills berömda – och uttjatade – citat handlade om Ryssland. I själva verket måste han ha menat svenska studion Simogos nya pusselspel.
Grejen är bara att folk letar efter fel nyckel. ”SPL-T” rymmer flera hemligheter – vaga meddelanden skickade från 80-talet kan dyka upp när man minst anar det, liksom märkliga minispel och grodor som är känsliga för beröring – men jag gissar att de är avledande manövrar. Från en studio som alltid älskat att leka med folks förväntningar, till en publik som inte är redo att acceptera att den skånska duon bakom mästerverk som ”Year walk” och ”Device 6” den här gången ”bara” gjort ett ”Pong”-minimalistiskt pussel. Och i jakten på att lösa mysterierna – i de gemensamma ansträngningarna som blossat upp på spelforum och i kommentarstrådar – har dessa spelare blivit språkrör för ett spel som släpptes utan vare sig marknadsföring eller förvarning.
Peter Ottsjö
SOMA
Från 16 år
Format: Pc (262 kr), PS4 (245 kr), Mac (262 kr), Linux (262 kr)
SKRÄCK ”Soma” handlar i första hand om att reda ut det narrativa nystan av storytrådar som sträcker sig igenom varenda litet rum, ventilationstrumma och korridor i forskningsstationen. Men då och då ställs man även inför hotfulla monstrositeter som kräver att man flyttar fokus till nuet. De må vara fåtaliga – men de är samtidigt spelets stora stjärnor eftersom man aldrig riktigt får något grepp om dem och hela tiden tvingas omvärdera det lilla man vet.
Istället för att ge fienderna tydliga avsikter i stil med ”dessa varelser vill döda dig” har Frictional gjort deras beteenden oförutsägbara. Mötena är dessutom unikt utformade vart och ett för sig: en av varelserna får man inte titta för länge på, en annan kan själv inte se och en tredje reagerar på hur snabbt du rör dig. De flesta återkommer bara en eller ett par gånger, under korta stunder.
En stor del av förklaringen till skräcken man känner är att ”Soma” ständigt är på väg djupare in i mörkret, men utan att på förhand antyda vart. Den starkaste orsaken till att man knappt vågar släcka sänglampan efter en spelsession är dock de skrämmande insikter ”Soma” drabbar en med via sitt skickliga manusarbete.
Jakob Svärd
BLOODBORNE
Från 18 år
Format: Playstation 4 (449 kr)
ACTION ”Bloodborne” är den typen av spel som gröper ur dig allt det du trodde dig vara tills det bara finns en identitetslös kärna av reflexer och instinkt kvar.
Det är lika horribelt som det låter – och precis lika underbart.
En liknande process drabbar också Yharnam, staden där all denna slakt utspelar sig. I takt med att natten fortskrider börjar fruktansvärda saker hända: gigantiska tentakelmonster sänker sig över husen som spindlar, månen färgas röd, avgrundsvrålen byts ut mot bebisskrik. Vissa fiender kryper ihop i sittande fosterställning, som om de vet vad som komma skall.
Få kan som From Software berätta så vackert utan ord. Så effektivt fånga känslan av undergång med några enkla penseldrag mitt i allt mörker.
Det är ytterligare ett prov på ”Bloodbornes” storslagna skönhet.
Och ytterligare något att skylla tårarna på.
Jonas Högberg
SUPER MARIO MAKER
Från 3 år
Format: Wii U (479 kr)
PLATTFORM Frågan är om någon kommer att ha roligare med ”Super Mario maker” än Nintendo själva. De banor som pressats på skivan är bland det mest skruvade som veteranen Takashi Tezuka satt sitt namn på. Obundna av krav på konsekvent design, som om de skulle fungera tillsammans i en traditionell ”Mario”-titel, verkar de bara ha låtit varenda litet infall styra. Resultatet blir att vi serveras nya fantastiska tolkningar av både ”Super Mario bros”, ”Super Mario bros 3” och ”Super Mario world”, någonstans mellan känslan av mysig nostalgi och den omtumlande insikten att Nintendo återvänt till sina gamla världar och gjort något helt nytt av dem.
Peter Ottsjö
DARK SOULS II: SCHOLAR OF THE FIRST SIN
Från 16 år
Format: Playstation 4 (599 kr), Xbox One (599 kr)
ACTION Det är som att försöka förklara relativitetsteorin för en apa.
Varje gång någon ber mig redogöra för varför ”Dark souls”-spelen är så fantastiska får jag känslan av att just ha bitit i en citron. Jag vet ju att uppdraget är omöjligt. För det första förstår jag inte själv spelens lockelse till fullo – möjligen kan en psykolog stava ut de komplexa sadomasochistiska begär From Softwares verk triggar. För det andra: hur förklarar man perfektion?
Det går så klart inte, men som tur är går det att uppleva det. Genom att betrakta Mona Lisa. Lyssna på Beethovens femte symfoni. Och spela ”Dark souls II: Scholar of the first sin”.
Jonas Högberg