RECENSION: ”Bravely second: End layer” är en digital tidsmaskin
av
Missa inga spelnyheter eller trailers – gilla Spela på Facebook!
Bravely second: End layer
Från 12 år
Format (testat överst):
• Nintendo 3DS (449 kr)
Spela även: ”Final fantasy: Crystal chronicles” (Gamecube). Äger du en Gamecube, fyra Game Boy Advance-enheter och lika många länkkablar så ingår du i den exklusiva skara som har tillgång till fyrspelarläget i detta charmiga jrpg.
Visste du att… kameran zoomar ut automatiskt för en vacker helhetsbild över städerna du besöker om du står still i några sekunder?
Just nu: pillar vi med minispelet där man ska bygga ut en försvarsbas på månen. Här kan man även attackera speciella monster och belönas med sällsynta föremål.
ROLLSPEL Square Enix har en DeLorean och är inte rädda för att använda den.
Egentligen gäller det här större delen av spelbranschen – utvecklare återvänder gärna till 25 år gamla verk för att skamlöst plocka idéer från dem – men att spela ”Bravely second: End layer” är verkligen som att stiga in i en tidsmaskin och bli slagen i huvudet med de första ”Final fantasy”-spelen.
Job-systemet, där varje karaktär kan byta mellan olika ”yrken” såsom svart magiker, pirat, tjuv och astrolog och få tillgång till speciella egenskaper, är med på ett hörn. Så är även de magiska kristallerna, den gulliga världskartan, de naiva tonårshjältarna.
Det kanske är ofrånkomligt att japanska 2d-rollspel rullar sig i nostalgi som grisar i gyttja, men det behöver inte heller vara en dålig praxis. Tvärtom är ”Bravely second” en ganska charmig och lustfylld upplevelse där fransktalande kvinnor ramlar ner från månen, huvudpersonen tillverkar paraplyer från skinnet av bossar och storskurken bär en maskeradmask från 1700-talet. Äventyret präglas av en lekfullhet som dagens allvarstyngda ”Final fantasy”-spel aldrig kommer i närheten av – vilket får ”Bravely second” att framstå som ett fräschare och hippare alternativ.
Stridssystemet från föregångaren ”Bravely default” gör bejublad comeback och skänker viss taktisk flair till de vanligtvis så platta turbaserade striderna. Genom att stå över sitt drag kan spelaren samla på sig aktioner och senare utföra upp till fyra drag samtidigt. I kombination med de många olika yrkena formas ett flexibelt och spännande buffébord av stridsmöjligheter.
Det är ändå lätt att tröttna på de eviga striderna och därför förtjänar Square Enix en guldstjärna för att de inkluderat möjligheten att reglera – och helt och hållet stänga av – random encounters.
För även om ”Bravely second” till stora delar är ett verk som frossar i spelföretagets äldre kataloger av rollspel är det faktiskt lika progressivt som det är reaktionärt.
En tidsresa som verkställts av en utopist.