Klockan har passerat 01.00 när jag går ur kvällens Coop Arena-bubbla. Den innehåller bland annat en domarsågning från AIK med en viss substans av konstruktivitet. Spelarna tycker helt enkelt att nivån med fyra domare blir för luddig, att den skiljer sig från match till match och från domare till domare i de ständigt skiftande paren. De tycker helt enkelt att det nästan hade varit bättre med bara en huvuddomare.

Jag kan hålla med, det är omöjligt att få till en jämn nivå när de parar ihop en orutinerad domare med en rutinerad och när de alltid får jobba med olika kollegor. Det är som att Fredrik Svensson skulle ha en ny backpolare varje match eller att lagen måste matcha sju juniorer för att de ska få lära sig av de äldre och växa in i elitseriekostymen.

Jag tror att det hade blivit en konstruktiv artikel om det inte vore för att man måste hålla sig på ett rätt så lågt antal tecken och att man måste locka till läsning. Men det väckte en tanke om att ta ett större grepp med enkäter, längre intervjuer och framförallt åsikter från domarhåll.

Men det är en annan historia. Nu till den skräcktackling som mötte mina ögon för en stund sen. Sebastian Karlssons överkörning av Magnus Kahnberg var inte vacker och den kan i fortsättningen få statuera exempel på hur en tackling från den blinda sidan som enbart träffar huvudet går till. Den ska givetvis rendera i en lång avstängning, inget snack om saken.

Däremot tror jag absolut inte att Sebastian Karlsson hade en endaste liten tanke på att han skulle gå in och skicka Kahnberg till sjukhus med en kraftig hjärnskakning. Jag tror till och med, om det inte hade blivit en så vansinnig jakt på gärningsmannen som det alltid blir ute på isen, att Sebastian Karlsson hade varit den första som hade böjt sig ner över Kahnberg och viftat på hjälp.

Det är den bilden jag har av herr Karlsson. Och ibland blir det fel även för de snällaste. Hockeyn går så snabbt i dag, spelarna är så fysiskt starka och tiondelar kan förändra så mycket.

Sen tycker så klart vi som studerar allt i repris att det är grymt onödigt och att spelarna bara måste kunna undvika såna där situationer. Och det måste de faktiskt också lära sig att göra, för som det är nu köttar alla bara på i 190 km/h med en Skoda som har däck som klarar max 80.

Så till poängen. En fruktansvärt ful tackling som ska rendera i ett långt straff (tio matcher?), självklart. Men från det till att avsiktligt skada någon är steget långt.

Sebastian Karlsson lär inte må bra i natt, Sebastian Karlsson kommer förmodligen aldrig mer att utföra just en sån där tackling. Sebastian Karlsson lärde sig en läxa. Tyvärr var det den hårda vägen och med en otäck skada som följd.

Att se någon sänkas så där får mig att må genuint dåligt. Det är bara att hålla tummarna för att Magnus Kahnberg snart är på fötter igen.

/ Stålnacke