Jag hade svårt att välja ”huvudmatch” i kväll men eftersom min sambo är från Västerbotten brukar Skellefteås matcher vara enklast att kompromissa fram.

Så blev det även denna gång… i sex minuter. Sen hade Skellefteå avgjort och sambon gav mig fri tillgång till kanalerna.

Självklart zappade jag direkt över till Linköping-Frölunda… i sex minuter. Sen insåg jag att Linköpings krampaktighet och Frölundas vånda över bortaspelet skulle få mig att klättra på väggarna innan perioden var över.

Men jag kunde inte låta bli utan jag såg delar av matchen i Cloetta. Och man behöver ju inte vara något särskilt hockeysnille för att se att Linköping har problem. Det såg ut som att de badade i alldeles för kallt vatten och det såg också ut som en världscuptävling på skidor där de tävlande går ut med intervallstart: stelt, otajmat och en enda stor röra.

Och mitt i allt det där ska ”Säcken” försöka lösa upp krampen. Det är han som ska massera, det är han som ska få adrenalinet att flöda och det är han som ska ge tips på hur man får bort den och ser till att den inte kommer tillbaka.

 Inför kvällen hade han rört om i grytan och kallat hem lån från allsvenskan och lyft upp en spelare från juniorlaget, på bekostnad av ”Musse” Håkanson, Andreas Molinder och Kalle Olsson.

Om det var rätt? Med facit i hand, nej. Men jag förstår honom. Han måste sätta ner foten och visa att det här inte duger. Sen om det ser ut som en panikåtgärd är en annan sak, han måste försöka med allt.

Det är trots allt han och möjligen någon spelare som får stiga åt sidan först om det inte vänder. Då måste man ta till desperata åtgärder.

Om han ska sparkas? Nja. Jag är rätt anti mot det där, men studsar man inte snart bort från den där snåriga vägen kanske det inte finns några alternativ.

Spelarmaterialet har klubben, det gäller bara att hitta glädjen, lugnet och hitta ett sätt att ta sig in i den berömda zonen, där allt flyter på av sig själv och där det till och med är roligt att ha en terrier som ”Fimpen” Eklund flåsandes i nacken.

Och sen måste man komma ihåg att det bara är en poäng upp till plats sju. Med det i beräkningen är det inte lika farligt att efter halva serien ligga under det där strecket som i slutändan kan innebära ett inkomstbortfall på ett x antal miljoner.

Men hur länge orkar ledningen vänta på resultat? Det lär vi snart få veta. För händer det något lär det göra det efter den här veckan.

 / Stålnacke