Örgryte tog sin första trepoängare i superettan denna säsong via 1-0 hemma mot Brage.
Här en kort rapport från matchen på Gamla Ullevi:

Spelkvalité 2
Mest kamp, eller ”brottarfotboll” som det heter numera. Efter en usel start med två tunga förluster hade Öis bestämt sig för att överge tiqui-tacan och dra på sig blåstället. Det betalade sig. Man bröt ned ett annars större och starkare Brage och vann välförtjänt.
Matchens grej
I brist på finesser får det bli målet. Emil Karlsson löpte matchen igenom som om det inte fanns någon morgondag och naturligtvis höll han sig framme på sin egen retur och knackade in segermålet på volley.
Matchens profil
I hård konkurrens med innermittfältsparet Lindström-Lundgren – som slet kopiöst matchen igenom – går utmärkelsen till målskytt Karlsson. Jämförelsen med Johan Elmander är kanske att ta i, men löpvilligheten var det sannerligen inget fel på.
Dulee Johnson-Jan Tauer
Tauer godkänd. I stort fläckfri defensivt och bjöd också på ett par patenterade offensiva ruscher. Johnson underkänd. Tog aldrig kampen på det centrala mittfältet och när han väl fick tag i bollen spelade han mest i sidled eller bakåt. Vilsen.
Kändisspot
Pappa Torbjörn fanns givetvis på läktarplats när Peter Nilsson kom på besök med sitt Brage. Peter slet ont, men hade för dålig uppbackning och blev utbytt med kvarten kvar. Det mest förvånande var att pappa Torbjörn såg så uppenbart nöjd ut när Öis gjorde 1-0.
Prognos
Öis bör ha fått en jätteboost. Vi vet att laget kan spela fotboll. Nu fick vi se att laget också kan kampa. Poängutdelning även i nästa match, borta mot Landskrona, och det kan bära av i expressfart uppåt i tabellen. Brage kommer säkert att tugga på och ta sina poäng, men sett till dagens insats känns det inte som att Conny Karlssons aningen tungfotade masgäng ska kunna vara med och slåss i den yppersta tabelltoppen.