Det är ju ett i många stycken ganska sympatiskt spelsätt.
Problemet för Hammarby?
Att det sällan leder någon vart.

Örebro vann borta mot Brage med 1-0 och Sundsvall fick med sig samma resultat från Finnvedsvallen i Värnamo.
Det är nu favoriterna i serien börjar röra på sig så smått och skaffa sig position inför en lång och slitsam höst.
Vad gör då Hammarby?
Jo, förlorar hemma mot ett Jönköpings Södra som inför matchen på Söderstadion hade gått bet på att göra mål i de fyra senaste matcherna och som tagit blott två poäng i de sex senaste.
Det är naturligtvis inte acceptabelt.
Det torde vara uppenbart för alla som följer Hammarby att lagets tränare Gregg Berhalter vill försöka spela ut motståndarna, åtminstone hemma på Söderstadion.
Problemet är att Hammarby inte har spelarna för att göra det.
Eller rättare:
Problemet är att Hammarby saknar en riktigt vass targetspelare, en avslutare av klass. En Johan Eklund eller en Gabriel Altemark Vanneryr, eller en Admir Aganovic eller en Alhassan Kamara, om man så vill.
I första halvlek mot J-Södra såg det ut som det gjort så många gånger tidigare denna säsong:
Hammarby spelar runt, runt, runt.
Och det kombineras stundtals riktigt prydligt.
Men den avörande passningen kommer sällan.
Den hotande löpningen uteblir alltsom oftast.
Och skotten som kommer utifrån blockas nästan alltid bort eftersom motståndarna har hunnit samla sig och bilda en snudd på oigenomtränglig mur.
Många ropar nu efter Gregg Berhalters plan B. En annan spelmodell, ett annat spelsätt, en annan filosofi när laget kör fast och utdelningen uteblir.
Men vad ska Berhalter göra med den spelargrupp han har?
Här finns ju inget monster att kasta in i frontlinjen, ingen stor och stark central forward som kan hålla i bollen och skapa utrymme för såväl sig själv som sina lagkompisar..
Erik Sundin – som var helt anonym i kvällens match – och Billy Schuler är anfallare som lämpar sig bäst för att omställningsspel. De är båda löpvilliga och hyggligt snabba – men lyckas nästan aldrig binda fast bollen på motståndarens planhalva och är trubbiga värre när lägena dyker upp inne i boxen.
Typen Hammarby söker är den som Sinan Ayranci representerar.
Men Ayranci är inte tillräckligt bra – och framför allt så är han inte direkt högprioriterad i nuläget.
Rådet till Hammarby blir alltså precis det som levererats så många gånger tidigare i denna blogg:
Köp en tung centerforward med näsa för målet.
Gör det så fort transferfönstret öppnar i sommar.
Annars är risken uppenbar att den topp tre-placering som alla med grönvitt hjärta förväntar sig blir något helt annat i slutändan.
Enda plusvarianten i Hammarby i kväll: yttermittfältaren Christoffer Carlsson, som har modet att utmana och spela bollen i planens längdriktning.
J-Södra?
Gör det riktigt bra.
Ligger lågt och kompakt i första halvlek – och utmanar Hammarbys backlinje så fort tillfälle ges.
Tar över mer och mer efter paus – och vinner till slut ganska välförtjänt.
Många på plats reagerade över att J-Södra spelarna maskade, att de låg och vred sig på planen onödigt länge.
För mig handlade det där mer om smartness. På det viset retade man ju upp publiken och fick hemmaspelarna frustrerade.
Alla medel är som bekant tillåtna i fotboll så länge som domaren inte reagerar.
Störst bland alla J-Södra hjältar denna kväll: veteranen Fredric Fendric, som garanterat hade den blötaste tröjan av alla efter slutsignalen.

***
Mitt öga i Assyriska rapporterar att det var närmare 0-6 än 1-3 nere i Södertälje.
AFF är uppenbarligen på väg ned i den sedvanliga svackan.
Samtidigt en eloge till Bois-tränaren Jörgen Pettersson, som efter några halvsvajiga insatser bestämde sig för att staga upp försvarsspelet – och som har fått betalt för det.
”Surprise” tydligen outstanding i matchen.
Förvånar mig inte.
I sina bästa stunder är sydafrikanen en riktig attraktion.

***
ÖSK gör 1-0 borta på Brage och Gif Sundsvall 1-0 borta på Värnamo.
Styrkebesked kallas sånt.
För mig är det – numera – två givna topp tre-kandidater.

***
Varbergs segersvit blev tre matcher lång.
Att Ljungskile skulle bryta den överraskar knappast.
Frågan är om inte Tor-Arne Fredheim är den tränare som får ut allra mest av sitt material i den här serien.