Lite större, lite starkare, lite tyngre.

Gif Sundsvall visade vem som är storebror i norr genom att ganska enkelt hemmabesegra Östersund med 2-0.

Här lite synpunkter från mötet på Norrporten:

Matchbetyg   3

Förvånansvärt seg första halvlek. Hög teknisk kvalité förvisso, men få målchanser.

Östersund rullade runt, runt, runt men utan att riktigt kunna, eller snarare våga, testa hållfastheten i Giffarnas försvar.

Giffarna låg kompakt och rätt i sina positioner. Växte successivt in i matchen och skapade också de bästa målchanserna. Oftast via inläggsspel med Johan Eklund som mottagare.

Matchen öppnade upp efter paus. Mer spel samma villkor och då visade Giffarna att man är av ett annat virke; lite mer rejäla, aningen mer mogna och definitivt spetsigare.

Kantmittfältaren Adam Chennoufi smög in bakom ryggen på en ouppmärksam Alex Dyer, tog emot Johan Eklunds nickskarv och pangade in 1-0 bakom en maktlös Connor Ripley (som gjorde sin sista match för ÖFK och nu återvänder till Middlesbrough).

2-0-målet som stängde matchen gjorde Eklund själv, läckert framspelad av isländske evighetsmaskinen Runar Sigurjonsson.

Efter det låste Giffarna matchen och slängde i väg nyckeln.

Summa summarum: kanske inte befogat att tala om klasskillnad, men sett till spel och målchanser en bergsäker 2-0-seger för Giffarna som åtminstone temporärt glider upp i tabelltopp.

Tre toppar i respektive lag?

Nja, i ÖFK, som inte kom upp i nivå, nöjer jag mig med att plussa för koreanen Moon, som rättvänd med boll alltid ställer frågor till motståndarnas backlinje.

Härligt offensive och tilltagsne vänsterbacken Robert Lundström, omdömesgille playmakern och lagkaptenen Kevin Walker och centermonstret Johan Eklund skarpast i Giffarna.

Matchens lirare

Johan Eklund. Giffarnas centertank utgjorde i mångt och mycket skillnaden mellan lagen. Erbjöd den tyngd, kraft och styrka som ÖFK saknade.

Dessutom ett mål och en assist.

Är nu uppe i totalt tolv poäng via sju mål och fem assister.

Det blir garanterat fler i höst.

Matchens grej

Straffsituationen i slutet av första halvlek. Modou Barrow tog sig in i Giffarnas straffområde, fick bollen i steget av Jamie Hopcutt – men stöp på mittbacken Marcus Danielsson.

Domare Patrik Eriksson menade att ÖFK-yttern filmade och halade upp det gula kortet.

TV-reprisen visade att Eriksson i stället mycket väl hade kunnat blåsa för straff.

Domare

Team Patrik Eriksson skötte sig annars förträffligt. Löpstark, bra speluppfattning och alltid nära situationerna, vilket ökar trovärdigheten när han väl blåser.

En succé i vår.

Prognos

Minst sagt intressant höstupptakt för ÖFK med två hemmamatcher mot de två topplagen, Gif Sundsvall och Ljungskile.

Douglas Bergqvist avstängd mot Giffarna eftersom han drog på sig sitt sjunde gula kort – överlägset flest i serien.

Rimligt utfall sett till prestationerna i de senaste matcherna: max en poäng.

Giffarna startar upp med två bortamatcher, först ÖFK på Jämtkraft Arena, sen J-Södra på Stadsparksvallen.

Rimligt utfall sett till prestationerna i de senaste matcherna: sex poäng.

***

Äntligen hemma på IP igen efter den allt annat än lyckosamma perioden på Olympia.

Då tar Ängelholm tre blytunga poäng via 1-0 på kökollegan Gais.

Stor matchvinnare för ÄFF: Monday Samuel, som nickade in Mikael Dahlgrens hörnspark. Samuels sjätte mål för säsongen. Därmed toppar han ÄFF:s interna skytteliga.

Drygt 1 000 betalande fick i andra halvlek se hemmalagets Junes Barny bränna en straff.

Med segern klättrar Ängelholm upp på hyfsat stabil mark och känslan är att laget har bra mycket mer att ge i höst, i synnerhet som man är tillbaka på sin normala hemmaarena.

Jobbigt, jobbigt för Gais, som nu förlorat två raka matcher under Peo Ljungs ledning och som i värsta fall få gå till sommarvila som tabelljumbo.