Två topplag i en toppmatch.

Möjligen ett sätt att sammanfatta matchen Hammarby-Sundsvall (2-2).

Här lite reflektioner kring mötet på Tele2:

Matchbetyg   4

25 000 på läktarplats, underbart sensommarväder och seriens två tekniskt skickligaste lag i en härlig duell med en smått vanvettig avslutning.

Jo, det är synd att klaga.

Första halvlek klart till Sundsvall, som inte visade det minsta respekt när man inledde genom att långa stunder hålla bollen inom laget och rulla runt.

När läget bjöds gick man till attack – och vid två tillfällen blev det utdelning.

1-0-målet var två spelares verk.

Simon Helg som väl lättvindigt slog Hammarbys vikarierande vänsterback Thomas Guldborg Christensen i en duell vid mittlinjen.

Och Runar Sigurjonsson som drog i väg i en djupledslöpning som utmynnade i ett inspel – som minst sagt olycklige Daniel Theorin styrde in i eget mål.

Vid 2-0 klev två andra spelare fram.

Johan Eklund sög in bollen, höll enkelt emot och hittade anfallskompisen Pa Dibba i djupled.

Trots dålig vinkel tryckte spetsanfallaren in bollen bakom en passiv Johannes Hopf.

Så långt enligt ritningarna för Sundsvall som gjorde en helt perfekt bortahalvlek.

Så långt rena bedrövelsen för Hammarby, som var alldeles för omständligt i anfallsspelet och därför sårbart i försvarsspelet.

Mycket bättre fart på hemmaspelarna efter paus. Rakare, snabbare, större noggrannhet i passningsspelet och fler hotande löpningar.

Samtidigt backade Sundsvall av för mycket och tappade i aggressivitet.

Slutet blev minst sagt raffinerat. Inhoppande Andreas Haddad nickade in Amadaiya Rennies inlägg för 1-2, vilket ledde till en våldsam slutforcering.

Kvitteringen kom också – men den återkommer vi till.

Kryss okej sett till spel och chanser.

Men det är knappast ett resonemang som man köper i Sundsvall.

Snart till nästa punkt, men jag avrundar med tre toppar i respektive lag.

Hammarby först: Marko Mihajlovic gjorde ett överraskande starkt inhopp som vänsterback i andra halvlek, Johan Persson drev laget i reducerings- och kvitteringsjakten och Amadaiya Rennie utgjorde det största hotet från sin högerkant.

Magnifike mittbacken Jon Fjoluson, slitvargen Runar Sigurjonsson och speedige Pa Dibba, åtminstone så länge som Sundsvall hade ambition att skapa något, piggast hos gästerna.

Matchens lirare

Jon Fjoluson. En bjässe i alla avseenden. Bra i luften, rejäl i duellerna, positionssäker och med en uppspelsfot som saknar motstycke i det här sammanhanget.

Seriens klart bäste mittback, om du frågar mig.

Matchens grej

2-2-målet. Så kommer vi till det oundvikliga – och i Sundsvalls ögon säkert outhärdliga.

Hammarbys inhoppare Erik Israelsson går, såvitt jag kan se det, oattackerad upp på ett inlägg i straffområdet – men misstajmar nicken helt, tappar balansen och dråsar i backen.

Då väljer domaren Nermin Cisic till åtminstone min stora förvåning att blåsa för straff.

Skänken från ovan utnyttjar Kennedy Bakircioglu till att kvittera – och ordna en blytung poäng.

Domare

Team Nermin Cisic visade sig tyvärr inte vuxet uppgiften. Tog ett flertal underliga beslut – och påverkade i allra högsta grad utgången av matchen.

Underkänt.

Prognos

Hammarby behåller fortfarande serieledningen med minsta möjliga marginal. Imponerande att komma tillbaka efter den svaga första halvleken, men att laget pendlar så i prestation från match till match och – framför allt – i matcherna måste oroa alla med anknytning till klubben.

Närmast på agendan: Ängelholm borta och Ljungskile hemma.

Rimligt utfall: sex poäng – trots allt.

Sundsvall kan trots allt vara nöjt med sin prestation och har definitivt lagt höstupptaktssvackan bakom sig.

Kommande två uppgifter: Öster hemma och Ängelholm borta.

Rimligt utfall: sex poäng här också.