Assyriskas bidrag till Hammarby levererar.

Nahir Besara, Kennedy Bakircioglu och Andreas Haddad gjorde varsitt mål när Jönköping enkelt avfärdades med 4-0.

Här lite synpunkter från matchen på Stadsparksvallen:

Matchbetyg   3

Första halvlek kan vi lika gärna dra ett stort, fett streck över, men för ordnings skull ändå några rader:

Krampaktigt ställningskrig med massor av tekniska misstag och som en följd av det närkamper i parti och minut.

J-Södra testade det som de flesta lag gör mot Hammarby: ett lågt försvarsspel och sen in med bollar bakom Bajens backlinje.

Det bet sådär. Fredrik Olsson – tvåmålsskytt senast mot Öster – hade ett par halvlägen, men fick aldrig till avsluten.

I stället 1-0 för Hammarby i halvlekens slutskede. Johan Persson piskade i i blindo och på ett tillslag i väg en Pirlo-passning. In bakom J-Södras backlinje löpte Nahir Besara, som iskallt rullade in bollen bakom Anton Cajtoft.

I andra halvlek flyttade J-Södra givetvis fram positionerna – för att omedelbart bli straffat. En snabb omställning ledde till ett inspel från Amadaiya Rennie, som Pablo Piñones-Arce mycket vackert mötte på volley. PPA:s åttonde mål för säsongen.

J-Södra plockade sen fram ett par chanser för reducering, men när inhoppande Kennedy Bakircioglu förvaltade Fredrik Torsteinbös fina djupledspassning stängdes butiken för smålänningarna.

Och apropå inhoppare; Andreas Haddad fullbordade slakten när han mycket vackert tog ned bollen på bröstet för att sen piska i väg en höger insida som ställde en aningen felplacerad Cajtoft.

En stark bortamatch av Hammarby. Hyfsat stabilt målvakts-och försvarsspel – och en minst sagt imponerande effektivitet:

Fyra skott på mål innebar alltså fyra mål.

Tre toppar i laget: högerbacken Michael Timisela (se nedan), mittfältsgeneralen Johan Persson, som i vanlig ordning vann massor av dueller och fördelade bollar, och Fredrik Torsteinbö, livfull, löpstark och läckert lurig.

J-Södra?

Nja, här ligger jag lågt och nöjer mig med att konstatera att Ronny Sabo gjorde ett piggt inhopp.

Matchens lirare

Michael Timisela. En fläckfri insats av Hammarbys högerback, som gjort en stark vårsäsong. Positionssäker, löpstark och bidrar stort i båda riktningarna.

Dessutom räddade han Bajen-målet från påhälsning vid åtminstone två tillfällen.

Matchens grej

Superräddningen i andra halvlek. J-Södras yttermittfältare Jesper Svensson fyrade av ett både tungt och välplacerat skott för reducering, 1-2 – men Johannes Hopf sträckte ut i sin fulla längd och nöp skottet nere vid stolproten.

En viktig parad såtillvida att hemmalaget vid det tillfället var på väg in i matchen på allvar.

Domare

Team Jim Pettersson skötte sig helt okej, även om båda lagen mycket väl kunde ha fått varsin straff i upptakten av matchen.

Andre Calisirs aktion mot en framforsande Timisela hade i alla fall jag blåst för.

Prognos

Hammarby tog en välbehövlig trea efter två rätt skrala insatser och hakar nu på i toppskiktet. Avslutar vårsäsongen med bortamatch mot Öster.

Rimligt utfall: tre poäng.

J-Södra har varit jämnare spelmässigt denna säsong, men vinner och förlorar, paradoxalt nog, i stort sett varannan match. Avrundar våren med bortamatch mot Assyriska.

Rimligt utfall: noll poäng.

***

Fem avslut – och tre mål.

Ljungskile är inte bara bra – laget har lite flyt också.

I kväll tillfogade LSK Jörgen Wålemark-tränade Varberg dess första hemmaförlust. Bohusläningarnas segersiffror skrevs till 3-1.

Jakob Olsson, Peiman Eliassi och inhoppande skyttekungen David Johannesson målskyttar. Johannessons tionde fullträff för säsongen – ändå blev han av med ledningen i skytteligan.

Alexander Mellqvist 1-2-reducerade för Bois.

Ljungskile upp i serieledning medan Varberg tappade mark till topp tre-lagen.

***

Ett annat formstarkt lag, Sirius, noterades för sin sjunde raka match utan förlust när topplaget Värnamo 3-1-besegrades på hemmaplan. Sirius blott andra seger på ”Studan” under våren.

Skyttekungen Stefan Silva är i praktslag och gjorde två nya mål – hans tionde och elfte för säsongen. Därmed rycker Silva en aning i skytteligan, har nu ett mål tillgodo på David Johannesson i Ljungskile och två på Nikola Grubjesic i Syrianska.

Likaledes formstarke Moses Ogbu gav hemmalaget ledningen medan Dzenis Kosica tröstmålade för IFK som, likt Varberg, tappar till tättrion.

Sirius däremot rejält på gång. Nu bara fyra poäng upp till tredjeplacerade Hammarby.

***

Så avrundar vi med att konstatera att ur led är tiden.

En anfallare i Öster gjorde mål när Degerfors aningen överraskande 2-0-besegrades på Stora Valla.

Freddy Söderberg – som bränt massor av chanser under våren och som bänkades senast mot Jönköping – utökade den ledning som kantmittfältaren Marcus Bergholtz ordnade åt smålänningarna.

Resultatet lite symptomatiskt för den här galet svängiga serien.

Inför matchen snackade alla om ett Degerfors som äntligen hade fått upp ångan och ett Öster i kris.

Och så gick det som det gjorde.

Jag minns inte vem, men nån sa att fotboll är den enda sport där inte alltid den bäste vinner.

Ett nytt bevis för det fick vi i kväll.

Östersund dominerade stundtals stort – men Ängelholm skrällde och vann bortamatchen med 2-1.

Här lite reflektioner kring mötet på Jämtkraft Arena:

Matchbetyg   3

Småtrevligt med två tekniskt skickliga lag, där Östersund ägde boll mest hela tiden medan Ängelholm, framför allt i andra halvlek, parkerade bussen i och strax utanför eget straffområde.

18-8 i avslut mot mål i hemmafavör skvallrar om viss överlägsenhet.

Men 9-6 i skott på mål vittnar, trots allt, om att ÄFF inte var helt ofarligt när man väl kunde ställa om offensivt.

Stark bortamatch av ÄFF som gick på hörntänderna i slutet av matchen men som ändå vägrade att vika ned sig.

ÖFK inte lika stringent i sitt passningsspel som tidigare. Dessutom saknade man – trots att tränare Potter kastade in Bobo Sollander som referenspunkt redan i paus – spets i sitt anfallsspel och hade därtill stora problem i samband med defensiva fasta situationer.

Matchens lirare

Matt Pyzdrowski. Lugn och metodisk. Stabil ute i straffområdet, bra med fötterna och kommer alltid upp med ett par, tre tokräddningar. Så även denna gång.

Jag upprepar mig som en papegoja, men mannen med Petr Cech-hjälmen måste vara seriens bäste keeper.

Matchens grej

2-0-målet. ÄFF-forwarden Robin Staaf chippade med vänsterfoten in ett inspel på bortre ytan. Där mötte lillebror El Kabir, Othman, med en halvbicykleta och bollen satt otagbart bakom debuterande ÖFK-keepern Aly Keita.

Tveklöst ett av säsongens snyggaste mål.

Och ganska säkert stort uppskattat av storebror Moestafa i Häcken.

Domare

Team Dragan Banjac var väl heta både med visselpipan och kortleken.

Och frågan är om inte Östersund fick ett rättmätigt mål felaktigt bortdömt.

Modou Barrow såg verkligen i-n-t-e ut att vara offside när han slog in bollen för 2-2.

Prognos

Östersund fick sin svit om nio raka matcher utan förlust spräckt och har dessutom en minst sagt svår uppgift kvar innan det blir sommarvila: Sundsvall borta i ett prestigeladdat norrderby.

Rimligt utfall: noll poäng.

ÄFF kan förutom kvällens trea glädja sig åt att man fortsättningsvis kommer att ha Ängelholms IP, och inte Olympia, som sin hemmaarena. Comeback på IP i helgen, då Gais står för motståndet.

Rimligt utfall: tre poäng.

***

Sundsvall uppe på banan igen efter två raka förluster.

I kväll 2-1 borta mot Landskrona.

Anfallsparet Eklund–Dibba målskyttar, vilket innebär att de tillsammans nu har gjort elva kassar.

Jänkaren Andrew Stadler reduceringsskytt för ett Bois som återigen dråsade ned på jumboplats.

***

Frågan var vilken ”effekt” man skulle få skriva om.

Det blev ”Sören Åkeby”-effekten eftersom Assyriska aningen överraskade bortabesegrade numera Peo Ljung-ledda Gais med 2-1.

Fredrik Holster och Fuad Hyseni – som konstant satt på bänken när Azrudin Valentic tränade laget – målskyttar för AFF. Jänkaren Bobby Warshaw nätade för ett Gais som fortsatt är under stenhård press. Det är bara lite bättre målskillnad som skiljer ”Makrillarna” från jumboplatsen.

***

2-3 borta mot Syrianska innebar tionde raka matchen utan seger för nykomlingen Husqvarna, som sjunker som en sten genom tabellen och nu är under nedersta strecket.

Succéförvärvet Nikolaj Grubjesic återigen målskytt för Syrianska. Serben är nu noterad för nio fullträffar, vilket innebär att han delar skytteligaledningen med Sirius Stefan Silva och Ljungskiles David Johannesson.

Store och starke Dinko Felic och lite kortare men desto mer energiske Saman Ghoddos antecknade sig också i målprotokollet för ett SFC som alltjämt biter sig fast i tabellens mittskikt.

Dragan Kapcevic och Tobias Nilsson målskyttar för HFF.

För två år sedan öste han in mål för IFK Åmål i division 3. Idag leder han skytteligan i Superettan, samtidigt som hans lag lite oväntat leder serien. David Johannesson är kanske seriens hetaste spelare för tillfället och därför kändes naturligt att slå honom en signal för att prata om det rosa hårbandet, hans smeknamn och vilket lag han drömmer om att spela för.

Du har redan gjort fler mål än förra säsongen i och med 9 stycken på 13 matcher. Hur känns formen?

– Den är jättebra. Det har fungerat bra sedan försäsongen egentligen och sedan hållit i sig, tycker jag. Givetvis har det gått upp och ner i omgångar, både för mig och för laget, men på det stora hela känns det riktigt bra för tillfället.

Vad är hemligheten?

– Vi har fått behålla många spelare, med Ljungskiles mått mätt, och fyllt på med många duktiga spelare. Dessutom var vi några nya som kom under fjolåret, inklusive mig själv, som har tagit ett par ytterligare steg i utvecklingen. Laget har helt enkelt utvecklats i rätt riktning och detsamma gäller för min egen del.

Har du varit bättre tidigare än vad du är just nu?

– Nej, det har jag inte varit. Jag känner mig väldigt stark för tillfället, det gör jag verkligen.

Hur kommer det sig att det har lossnat så ordentligt för dig nu?

– För att jag har fått starta fler matcher än vad jag fick göra förra säsongen. Dessutom har laget gått bättre i år och då är det lättare för mig att prestera bra fotboll. Det är mycket tack vare lagets spel som jag har lyckats.

Hur gör du helst mål?

– Jag kommer fri med målvakten och bara placerar in bollen i något av hörnen. Det är favoritscenariot. Jag tackar inte nej till att göra mål på straff heller, som nu senast. Jag har inte gjort mål tidigare på straff men nu kände jag att det var min tur och det var väldigt skönt att se den gå in.

Berätta om det vackraste mål du har gjort i karriären.

– Det måste vara ett som jag gjorde under tiden i IFK Åmål, för tre eller fyra år sedan. Det var en språngnick som påminde lite grann om van Persies i VM. Det gör jag nog aldrig om, men faktum är att det finns förevigat hemma i vardagsrummet. Jag har nämligen en bild på ögonblicket, som en lokal fotograf tog, när jag ligger i luften precis innan bollen landar i målet.

Du kallas Sniper. Vad kommer det ifrån och varför kallas du det?

– Det är ett smeknamn som jag fick under tiden i IFK Åmål. Jag tror att jag fick det när vi stod och pricksköt bollar på någon träning och sedan har det hängt med till Ljungskile. Förra året fick jag till och med en keps av Jonas Lindberg som det stod Sniper på så nu är det väldigt etablerat även här i Ljungskile.

Berätta lite hur du ser på din egen spelstil. Du känns som en ganska klassisk anfallare, stark, löpvillig och skjuter på allt.

– Jo, men så känner jag mig också. Jag är en ganska renodlad djupledsgående forward med ett bra tillslag. Och jag har aldrig försökt vara något annat. Jag försöker mig inte på några tekniska krusiduller, utan är av den uppfattningen att man ska göra det man är bra på. Givetvis har jag försökt utveckla både target- och huvudspelet också och jobbar väldigt hårt för att bli ännu bättre på de bitarna.

Har du några förebilder?

– Egentligen inte. Det är mer att om jag ser någon som skiner i exempelvis VM, så kan jag försöka efterlikna något som denne gör. Det som är på tapeten just nu, med andra ord. Däremot har jag alltid beundrat brassen Ronaldo. När man var yngre ville man vara som honom, ha likadana skor och göra mål som honom. Det var gränsfall på frisyren, men honom har jag lärt mig mycket av att titta på. En grym avslutare.

Har du några andra favoritmål, som du nödvändigtvis inte själv har gjort?

– Jag kommer inte på något på rak arm, men Cristiano Ronaldo har ett brutalt tillslag som genererat i flera vackra mål. Jag säger något av hans alla mål. Jag försöker faktiskt få till bollbanan ibland som han får, men det är fruktansvärt svårt.

Vilka andra anfallare tycker du är duktiga i serien?

– Här kan vi väl börja med Jonas Lindberg, han är helt okej. Nej, skämt åsido så är han jätteduktig med en bra blick för spelet. Han har gnällt en del på att jag alltid missar mål efter hans framspelningar, men det börjar se allt bättre ut. Sedan tycker jag att anfallarna i GIF Sundsvall, Johan Eklund och Pa Dibba, är duktiga.

– De kompletterar varandra bra. Eklund är stor och stark, medan Dibba är snabb och kvick. Sedan får jag inte glömma Pablo Pinones-Arce heller, som har visat att gammal är äldst eller vad man ska säga. Han har varit rent ut sagt livsfarlig under våren och väldigt viktig för Hammarby.

Vem är den bästa försvararen du har mött?

– Jag brukar inte tänka på vilka jag möter utan försöker fokusera på mitt eget, men faktum är att Magnus Wikström i Örebro var jävligt jobbig att möta ifjol. Han kunde alla knep och visste exakt när han skulle använda sig av dem. Jag brukar inte tänka på det, men han var fruktansvärt jobbig att möta.

Samarbetet med Jonas Lindberg ser ut att fungera allt bättre. Hur ser du själv på det?

– Det känns mycket bra och det har blivit allt bättre ju mer vi har fått spela ihop. Jag är kanske inte den som vänder upp och hittar honom, men han är duktig på att slå sin försvarare och sätta den på mig. Jag hoppas att det håller i sig och att det kan bli ännu bättre framöver.

Hur ser du annars på konkurrensen i laget och i anfallet? Korab Bakraqi och Hannes Stiller finns ju där bakom också.

– Vi kan nog slå fast att Tor-Arne mår bra. Vi är fyra anfallare som har olika spelstilar och beroende på match och motstånd så kan vi alternera i anfallet. Alla har dessutom gjort det riktigt bra under våren och är duktiga spelare, så jag får säga att vi är välställda på den fronten. Givetvis är det väldigt utvecklande också att den konkurrensen finns inom truppen, för det tvingar alla att hela tiden ligga och pressa sig till sitt yttersta.

Och nu leder ni Superettan. Hur långt kan laget gå?

– Det kan gå hela vägen. Givetvis gäller det att ha flyt, slippa skador och fortsätta att tugga på. Just nu är det lite kul att vi leder serien, för jag tror inte att vi har gjort det sedan jag kom hit. Men samtidigt gäller det att vara ödmjuk och även om jag har skojat en del om det på sociala medier så är det hela tiden med glimten i ögat och något som inte får gå till överdrift. Det gäller att jobba på och inte tänka för långt framåt.

Vad drömmer du själv om?

– I och med att jag under många år har spelat i de lägre divisionerna där ambitionsnivån ofta har handlat om att ha kul och jag har alltid skojat om att jag ska spela i Djurgården. Vi var ett gäng djurgårdare i Åmål och det är därför något som jag har hållit fast vid. Samtidigt har jag kontrakt med Ljungskile och jag tar en match i taget. Men att spela i Djurgården är något jag har haft i huvudet sedan flera år tillbaka.

Tror du själv att du kan nå den nivån?

– Det tror jag. Jag känner att det har gått framåt under mitt andra år i superettan. Jag gjorde dessutom 12 poäng ifjol, så det pekar uppåt. Sedan är jag också väldigt beroende av att lagkamraterna gör det bra och hamnar man i en bra miljö så ska jag kunna ta flera kliv.

Vad är grejen med det rosa hårbandet förresten?

– Det är något jag har haft kvar sedan tiden i Åmål. Jag köpte på mig ett par hårband och ingen rör dem. De är lite heliga för mig. Jag vill inte gå in närmare på det, men jag är lite skrockfull av mig.

Annars är det ju ett gäng i laget som har håret uppsatt i en tofs, med Lindberg och Gustafsson i spetsen. När ansluter du dig till den skaran?

– Det är kanske den främsta anledningen till varför jag inte har hakat på den trenden, just för att många redan har det. Nej, så länge det går bra och rullar på så kör jag på med mitt hårband.

Jag heter Christopher Grönlund, är 22 år gammal och studerar till journalist. Är bosatt i Göteborg, men har rötterna i ett litet samhälle utanför Uppsala. Brinner för att ta reda på och berätta saker. Uppskattar all form av fotboll, men känner lite extra för den inhemska. Tanken är att jag ska flika in här emellanåt med ett och annat inlägg som kommer handla om allt mellan himmel och jord – så länge det rör Superettan.

Tätt på given nu när det snart är sommarlov.

Här är en ny ”Omgångens fyra” med en kvartett profiler som utmärkte sig lite extra i senaste omgången.

Håll tillgodo – och kom gärna med synpunkter.

MÅLVAKT

Andreas Andersson, Sirius

I stort felfri när laget tillfogade Sundsvall dess första hemmaförlust på ett år. Kryddade den superstabila insatsen med två matchavgörande närstridsparader.

FÖRSVARSSPELARE

Jonathan Azulay, Östersund

Mycket snack om lagets vassa forwards, men utan ett stabilt försvarsspel hade det knappast blivit nio raka utan förlust. Det 21-åriga Blåvitt-lånet leder backlinjen med pondus. Gigant mot Assyriska.

MITTFÄLTARE

Andreas Drugge, Gais

Äntligen fick vi se lite av den gamle Drugge. Jobbade hårt, tog stort ansvar och assisterade briljant till 1-0-målet när Hammarby sensationellt bortabesegrades, 3-1.

ANFALLARE

Jonas Lindberg, Ljungskile

Anfallskollega Johannesson stjäl de största rubrikerna, men utan sin nummer tio skulle LSK knappast toppa tabellen. Har det mesta. Snabb, löpvillig och kreativ. Dessutom målskytt i 5-1-segern mot Syrianska.

Topp

Kylan. 14 000 skränande Hammarbysupportrar bekom honom inte det minsta. Shkelqim Krasniqi höll nerverna under kontroll och tog iskallt tillvara på båda sina frilägen. Och tänka sig – den här Gais-talangen är bara 18 år.

Flopp

Hettan. Hätsk stämning på läktarplats i anslutning till slutsignalen och nu har Östersund anmält Assyriska till SvFF för ”bristande säkerhetsarbete”. Trist.

Tre höjdare i omgång 14

Onsdag

Östersund-Ängelholm

Två spelskickliga lag där det ena, ÖFK, har sett ljuset efter en svag start medan det andra, ÄFF, fortfarande famlar i blindo efter ett spel som genererar poäng.

ÄFF utan avstängde innermittfältaren Sebastian Carlsen. ÖFK utan avstängde keepern Connor Ripley, som förmodligen gjort sin sista match för klubben och nu återvänder hem till Middlesbrough. Petter Augustsson ny man mellan stolparna i ÖFK.

En 3-1-match.

Torsdag

Sirius-Värnamo

Sirius är i toppstöt med sex raka utan förlust men har, paradoxalt nog, bara vunnit en av sex hemmamatcher. Möter här ett Värnamo som har ömsat skinn och som är både svårspelat och ytterst svårslaget.

IFK utan avstängde kantmittfältaren Sebastian Göransson.

Firma Ogbu-Silva levererar igen… 2-1.

Varberg-Ljungskile

LSK-ikonen Jörgen Wålemark tränar numera Bois och har i intervjuer gjort klart att han tänker göra allt som står i hans makt för att sätta käppar i hjulet för sin gamla klubb. Annars handlar det om två formstarka och välorganiserade lag som överraskat de flesta och nu på allvar är med och hugger i tabelltoppen.

Bois utan avstängde anfallsspetsen Nsima Peter.

Kryssläge, absolut, men jag säger ändå 1-2.

Öster har inte vänt en match sedan i september 2012.

Man lyckades inte i kväll heller.

I stället vände J-Södra tillbaka och vann Smålandsderbyt i Växjö med 3-2 efter ett avgörande mål av inhopparen Ronny Sabo.

Här lite synpunkter från mötet på Myresjöhus Arena:

Matchbetyg   3

Well, försvarsspelet lämnade en del i övrigt att önska, men med fem mål och minst lika många hundraprocentiga målchanser vore det förmätet att klaga.

J-Södra gjorde – med undantag för en tiominutersperiod i andra halvlek, då man tappade en 1-0-ledning till 1-2 – en riktigt bra bortamatch – trots att man saknade avstängde spelmotorn Daryl Smylie och lätt knäskadade lagkaptenen Tommy Thelin.

Stabilt försvarsspel, vasst i det offensiva omställningsspelet och dessutom med förmåga att vila med boll mellan varven.

Unge keepern, blott 20-årige Anton Cajtoft fortsätter att övertyga. Kalle Svensson – svensk VM-spelare 2006 – höll ihop backlinjen föredömligt. På mittfältet växer unge Robert Gojani (läcker framspelning till 2-2-målet) för varje match och längst där framme börjar Fredrik Olsson hitta rätt (se nedan).

Öster helt utan självförtroende och till synes helt utan tro på den egna spelidén. Darrigt försvarsspel och när det gäller lagets anfallsspelare har vi vant oss vid att de inte är det minsta farliga ens med k-pist i straffområdet.

Stjärnan Denis Velic briljerade under en 20-minutersperiod i andra halvlek, men det var inte tillräckligt denna kväll.

Matchens lirare

Fredrik Olsson. Tvåmålsskytt och ett ständigt hot med sin snabbhet och sina vältajmade djupledslöpningar.

Borde kanske gjort ytterligare något på sina chanser.

Matchens grej

Överfallet. I en nickduell i upptakten av andra halvlek satsade J-Södras Jonathan Drott våldsamt mot Östers mittback Mario Vasilj – som gick i däck efter den fula armbågen.

Där kunde domare Olsson mycket väl ha halat upp det röda kortet. Nu nöjde han sig med ett gult, vilket Drott och J-Södra ska vara tacksamt över.

Ett par minuter efter smällen vacklade en omtöcknad Vasilj ut mot sidlinjen för att bytas ut.

Efter det kollapsade Östers försvarsspel.

Frågan

Hur länge har Öster tålamod med tränaren Roberth Björknesjö? Bråk med anfallaren Vlado Zlojutro, som är placerad i frysboxen och som uppges lämna för Assyriska så fort transferfönstret slås upp, usla resultat och en spelidé som efter ett halvår ännu inte har satt sig.

Det blåser snålt kring den jovialiske stockholmaren.

Fiaskot

Planen var att titta på toppmötet Värnamo-Varberg, men på grund av chockerande usel service från företaget som distribuerar matcherna i serien blev det inte så.

Bedrövligt.

Domare

Team Lars Olsson skötte sig utan anmärkning. Olsson är en av mina favoritdomare i serien. Löpstark, bra speluppfattning, nära situationerna och alltid med ett avväpnande leende på lager.

Prognos

Ett ytterst formsvagt Öster avrundar vårsäsongen med bortamatch mot Degerfors och hemmamöte med Hammarby.

Rimligt utfall: max en poäng.

För ett J-Södra, som är aningen ojämnt i sina prestationer, väntar Hammarby hemma och Assyriska borta.

Rimligt utfall: tre poäng.

***

Både Värnamo och Varberg hade chansen att ta sig upp på samma antal poäng som serieledande Ljungskile.

Inget av lagen lyckades.

Då fattar du att det blev oavgjort (1-1) på Finnvedsvallen.

Ibrahim Koroma gav gästerna ledningen, men i andra halvlek kvitterade MFF-lånet Benjamin Fadi.

Bois Nsima Peter utvisad på stopptid och missar därmed toppmötet med serieledande Ljungskile på torsdag.

Måste kännas surt.

Hemmanollan sprack och serieledningen försvann.

Dubbelt tungt för Gif Sundsvall som alltså förlorade hemmamatchen mot Sirius, 1-2.

Här lite reflektioner kring mötet på Norrporten:

Matchbetyg   5

Vad kan man förvänta sig när seriens bästa hemmalag möter seriens bästa bortalag?

Säsongens bästa match, så klart.

Tempo, intensitet, hög teknisk kvalité, mängder av situationer i de båda straffområdena och ett högdramatiskt slut.

Sirius gör en maxprestation, håller ihop laget föredömligt både defensivt och offensivt. Försvarar sig bra, ställer om snabbt, klarar att vila med boll mellan varven och sätter ihop ett flertal kombinationer av högsta klass.

En kollektiv insats av bästa märke, absolut, men också med några individuella prestationer som man inte skojar bort i första taget.

Keepern Andreas Andersson strålande, precis som mittbacken och lagkaptenen Patrick Hopkins. Rutinerade Johan Arneng en bjässe på mittfältet medan Moses Ogbu och Stefan Silva aldrig gav Giffarnas backlinje en lugn stund.

Silva gjorde 2-0-målet. Hans nionde för säsongen, vilket innebär att han delar ledningen i skytteligan med Ljungskiles David Johannesson.

Giffarna gör en helt okej insats. Hämtar sig snabbt från mardrömsstarten, får igång sitt spel anständigt, skapar en hel del målchanser, men är inte tillräckligt skarpa i motståndarboxen. Johan Eklund gör i vanlig ordning en stark match, men bränner för mycket för att det ska bli högsta betyg.

Daniel Sliper fixar reduceringen med drygt tio minuter kvar att spela, men trots ett visst tryck i slutskedet får Giffarna för första gången denna säsong lämna hemmaarenan utan poäng.

Summan av kardemumman: en kanonfight – med rätt segrare.

Matchens lirare

Moses Ogbu. Grizzlystark med mjuka, fina fötter. Sirius ”nia” är dessutom en klockren länk-spelare som jobbar hårt och tar ett stort ansvar.

Nära att få en tå på bollen i samband med 1-0-målet.

Upphovsman till matchens läckraste kombination som resulterar i 2-0-målet.

En kanonprestation, kort och gott.

Matchens grej

0-1-målet. Många bisarra självmål har jag sett genom åren, men frågan är om inte det här tar priset.

Usel kommunikation mellan Giffarnas målvakt Tommy Naurin och vänsterback Robert Lundström leder till att det enklaste hemåtspelet i världen får förödande konsekvenser.

Uppförsbacke direkt för Giffarna, som inte riktigt klarar av att resa sig efter den stjärnsmällen.

Transfersurr

Snack om att Giffarnas mittbackspar Jon Fjoluson–Marcus Danielsson är högaktuellt för Djurgården och att DIF skickat representanter för att kolla in duon.

Hur de skötte sig?

Helt okej, även om de stundtals blev rätt rejält dominerade av firma Ogbu–Silva.

Domare

Team Magnus Ahlsén höll inte VM-domarklass.

De var alltså bra. Riktigt bra.

Prognos

Andra raka torsken för Giffarna, som pendlar lite väl mycket i prestation och som framför allt bränner lite för många chanser för att det ska vara riktigt hälsosamt.

Två matcher kvar av vårsäsongen, först Landskrona borta, sen Östersund hemma i ett minst sagt prestigeladdat norrderby.

Rimligt utfall: fyra poäng.

Sirius såg en aning tröttkört ut för ett tag sedan, men har repat mod och har nu sex raka utan förlust. Avrundar vårsäsongen med två blytunga uppgifter. Först Värnamo hemma, sedan serieledande Ljungskile borta.

Rimligt utfall: tre poäng.

***

Östersund kan möjligen konkurrera, men Ljungskile är nog det hetaste laget i serien just nu.

I dag hela 5-1 hemma mot Syrianska.

David Johannesson gjorde de två första målen, har nu totalt gjort nio och delar ledningen i skytteligan med Sirius Stefan Silva. Jonas Lindberg, Jakob Olsson och Peimann Eliassi fullbordade krossen.

LSK upp i serieledning, vilket känns motiverat eftersom laget både har gjort flest mål och släppt in minst antal mål.

Kan LSK konservera den här formen under hösten är det inget snack – då har Bohuslän allsvensk representation kommande säsong.

Syrianska fick mittbacken Diego Brum utvisad redan efter en dryg kvart, vilket naturligtvis inverkade menligt på resultatet. Nikolaj Grubjesic tröstmålade för SFC, hans sjunde för säsongen.

***

Inför matchen hade de gjort elva av lagets 17 mål.

I dag slog de till igen, Östersunds vassa anfallspjäser Modou Barrow och Jamie Hopcutt.

Barrow gjorde matchens enda mål mot Assyriska, givetvis framspelad av Hopcutt.

Målet kontroversiellt såtillvida att AFF ville ha en straff i situationen som föregick (kontrings-)målet och efteråt gick stora delar av publiken på Södertälje Arena hårt åt domare Christian Moen.

Sett till spel och målchanser en välförtjänt ÖFK-seger även om AFF hade en ribbträff på stopptid.

ÖFK har nu nio raka utan förlust och är bara tre poäng från serieledning.

Starkt jobbat efter den miserabla upptakten. Minns att Östersund parkerade som tabelljumbo efter fyra omgångar.

Lite smolk i den jämtländska glädjebägaren dock: keepern Connor Ripley utvisad på stopptid och missar därmed onsdagens hemmamöte med Ängelholm. Petter Augustsson – som hoppade in i slutskedet av dagens match – ersätter.

***

Massor av målchanser – och en magisk vändning.

Så kan man summera Skånederbyt mellan Ängelholm och Landskrona.

Bois vann mötet på Olympia med 2-1 efter två sena mål av danske Niclas Rönne och jänkaren Andrew Stadler. Det avgörande 2-1-målet riktigt läckert med bollen som på ett snöre mellan tre Bois-spelare innan Stadler kunde avsluta.

Ängelholm tog ledningen i matchupptakten efter mål av Muamet Asanovski. I andra halvlek hade inhoppande Othman El Kabir två träffar i virket för 2-0-ledning och – med största säkerhet – tre poäng.

Blytung trea för Bois som nu vann sin första match under nye tränaren Patrik Johansson och som skaffade sig kontakt med lagen ovanför nedersta strecket.

Jobbig förlust för Ängelholm, som nu på allvar är indraget i bottenstriden.

En liten tröst för ÄFF är att man i höst får spela samtliga sina matcher hemma i Ängelholm.

Tiden med Olympia som hemmaarena har inte medfört särskilt mycket positivt för Joakim Perssons lagbygge.

Hammarby?

Nja, i kväll är det snarare Hammarbuuuu.

Förlust 1-3 hemma mot kölaget Gais kan inte betraktas som något annat än ett praktfullt fiasko.

Här lite synpunkter från mötet på Tele2 Arena:

Matchbetyg   2

Hyfsad intensitet och ganska tempostarkt, men också hafsigt, slafsigt och tekniska misstag i överflöd.

Ett skade- och avstängningsdrabbat Hammarby stressat, vilset och osynkat i upptakten.

Gais däremot med ny energi efter tränarskiftet, med tydligare struktur – och hela tiden med ambitionen att stoppa in bollar bakom motståndarens tröga backlinje, vilket man lyckades utmärkt väl med tre, fyra gånger.

Vid två av tillfällena resulterade det i mål.

Båda gångerna med blott 18-årige Shkelqim Krasniqi i avslutarrollen.

Vid 1-0 fick han en briljant passning från Andreas Drugge och vid 2-0 tog han tillvara på en rensning från den egna backlinjen.

De båda stjärnsmällarna fungerade som en väckarklocka för Hammarby, som började flytta boll snabbare, rörde sig bättre och av det skälet skapade målchanser.

En av dem resulterade i ett reduceringsmål. Erik Israelsson nicktouchade ett inspel från Pablo Piñones-Arce och Marko Mihajlovic – som ersatte avstängde Daniel Theorin i mittförsvaret – höll sig framme och nickade in 1-2.

Väntad matchbild efter paus. Hammarby spelstyrande, men med på tok för dålig rörelse och ett stundtals erbarmligt passningsspel.

Dessutom trubbigt värre.

Mihajlovic hade läge att göra 2-2, kastade sig dödsföraktande för att nicka in bollen – men Richard Ekunde fläkte sig i hela sin längd och avstyrde situationen. Även mittbackskollegan Thomas Guldborg Christensen fick chansen, men hans nick rammade ribban.

I stället för kvittering stack ett tappert Gais upp i en kontring och situationen som ledde till det avgörande målet var lite symptomatisk för hela matchen.

Inhoppande Joel Johansson matade in ett inspel som vikarierande vänsterbacken Viktor Nordin oturligt styrde in bakom Johannes Hopf.

Ridå.

Hammarby gjorde nog sin sämsta match för säsongen. Det svajade återigen betänkligt i de bakre regionerna, vilket möjligen kan ursäktas med den nykomponerade backlinjen. Men inte heller offensiven – som ändå varit hyggligt pålitlig under våren och försommaren – fungerade tillfredsställande.

Innermittfältaren Johan Persson den ende som kan gå rakryggad och med högburet huvud på Söder i morgon.

Gais gjorde det däremot riktigt bra. Höll ihop laget matchen igenom, stred som lejon och fick också till några riktigt vassa omställningar. Ser man enkom till spelet finns det givetvis en hel del i övrigt att önska, men ser man enbart till målchanserna vann Gais fullt välförtjänt.

Lagets tre toppar: mittback Ekunde, innermittfältaren Adam Eriksson och ensamme anfallsspetsen Krasniqi.

Extra bonus för Gais och nye tränaren Peo Ljung: tilltänkta anfallsparet Joel Johansson och Gabriel Altemark-Vanneryr – som båda fått vårsäsongen spolierad på grund av skador – fanns äntligen på planen, samtidigt, under den avslutande 20-minutersperioden.

Matchens lirare

Shkelqim Krasniqi. Det här är sannerligen ingen blyg och bortkommen 18-åring med fjunmustasch. Det här är en snabb, löpstark, tuff, modig, hårt arbetande och välväxt talang som det ska bli oerhört intressant att följa framöver.

Två iskalla avslut.

Möjligen lite larvigt att provocera publiken i samband med första målet, men vi skyller det på ungdomligt oförstånd.

Matchens grej

Smörpassningen. Andreas Drugge har i mångt och mycket varit en enda stor besvikelse under våren, men hans passning till i samband med Krasniqis ledningsmål förlåter en del.

Briljant var ordet, sa Bull.

Domare

Orutinerade team Patrik Eriksson hade en del att bestyra. Borde nog använt pipan lite oftare och också plockat upp det gula kortet vid ett par tillfällen, men på det hela taget ändå klart godkända.

Prognos

De börjar bli oroväckande många nu, men här kom alltså en ny repa i Hammarbyskivan. Och tufft framöver med tanka på att bortaspelet inte har fungerat på sistone. Först J-Södra på Stadsparksvallen, sen Öster i Växjö.

Rimligt utfall: fyra poäng.

Peo Ljung-effekt? Jag vet inte, men Gais har i alla fall tagit fyra poäng på två matcher efter det att Ljung bytte Närke mot Götet. Närmast på programmet: Assyriska hemma och Ängelholm borta.

Rimligt utfall: tre poäng.

***

Degerfors har sent omsider vaknat till liv.

I dag ny, ganska enkel seger borta mot Husqvarna, 3-0.

Sebastian Castro Tello, Peter Samuelsson och Jesper Karlsson målskyttar för värmlänningarna som ser allt starkare ut.

Nionde raka utan seger för Husqvarna, som inte vunnit sedan 26 april.

Tungt.

Ett par nya inslag – men också lite gammalt och beprövat.

Det är dags för ”Omgångens fyra” igen.

Håll tillgodo.

MÅLVAKT

Matt Pyzdrowski, Ängelholm (3)

Står bakom ett försvar som emellanåt läcker som ett såll och har fullt upp att göra i match efter match, men fortsätter att strida som ett lejon. Poängräddare – igen – när laget nådde 0-0 borta mot Sirius.

FÖRSVARSSPELARE

Dennis Widgren, Östersund

Finns många vänsterbackar i serien som håller hög klass. 19-årige Widgren är en av dem. Offensivt skicklig med fina inspel och inlägg. Assisterade till kvitteringsmålet mot Hammarby. Blir spännande att följa framöver.

MITTFÄLTARE

Robin Tranberg, Varberg (2)

Tuff konkurrens om epitetet denna gång, men Tranberg ändå det självklara valet. Dominerade stort i 70-75 minuter i segermatchen mot serieledande Sundsvall. Grym arbetsmoral och ett ständigt hot med sina vältajmade djupledslöp.

ANFALLARE

Jamie Hopcutt, Östersund

Fin kroppskontroll och balans. Snabb, löpstark och tekniskt skicklig i maxfart. Fixade både straff och kvitteringsmål mot Hammarby och har nu gjort fem mål på fem matcher. Ett glödhett villebråd på transfermarknaden.

Topp

Jämtland. Hur ska man kunna läsa Östersund? Lagets tränare Graham Potter skiftar system från match till match och flyttar sina spelare som vore de schackpjäser. Nu åtta raka utan förlust – trots en minst sagt diger skadelista. Var det ska sluta? Topp tre är tipset för dagen.

Flopp

Småland. En futtig poäng och 1-8 i målskillnad. Det blev facit för den småländska kvartetten Öster, Värnamo, J-Södra och Husqvarna i senaste omgången. Ja, jag är smålänning och ja, jag har jävligt lätt för att hålla mig för skratt i dessa dagar.

Tre höjdare i omgång 13

Onsdag

Hammarby-Gais

Två storheter i varsin ände av tabellen. Hammarby får tillbaka viktige Johan Persson, men tvingas klara sig utan avstängda backlinjespelarna Michael Timisela och Daniel Theorin – och ljumskskadade kaptenen Kennedy Bakircioglu.

I Gais gör Peo Ljung sin första match på tränarbänken. Snack om att haussade nyförvärvet Gabriel Altemark-Vanneryr ska kunna spela. Lagkaptenen Björn Andersson avstängd och mittbacken Mirza Mujcic skadad.

Allt annat än hemmaseger en jätteskräll. 3-0.

Söndag

Ängelholm-Landskrona

Prestigefyllt Skånederby med hur mycket som helst i potten. ÄFF pendlar vansinnigt i prestation, men har på pappret ett bättre lag. Bois, ny tabelljumbo och under stenhård press, utan långtidsskadade ”Surprise” och avstängde Paul Torres.

Derbyn alltid luriga att tippa men… 2-1.

Måndag

Öster-J-Södra

Ytterligare ett i raden av laddade Smålandsderbyn med två lag som är tekniskt skickliga och offensivt inriktade, men som också har…hmm… vissa problem i de båda straffområdena. J-Södra utan sin bäste spelare, avstängde playmakern Daryl Smylie.

Kryssläge. 1-1.

Kan det vara en ny halländsk skräll på gång även denna säsong?

Fan vet.

Hur som helst – Varberg sänkte serieledande Gif Sundsvall på hemmaplan (1-0) och såg därmed till att komprimera tabelltoppen.

Här lite synpunkter från mötet på Påskbergsvallen:

Matchbetyg   3

Knappast bollltrilleri på högsta nivå, men hett, tätt, hyfsat tempostarkt, en hel del målchanser och dramatik ända in i kaklet.

Sundsvall som väntat spelstyrande, men utan skärpa i passningsspelet lyckades man inte driva upp det tempo som krävs för att försätta en motståndare av Varbergs kaliber på det hala.

Faktum är att Giffarna inte skapade en målchans värd namnet förrän under slutkvarten, då man flyttade upp mittbacksbjässen Jon Fjoluson och satsade på att mata in luftpastejer i motståndarnas straffområde.

Närmast nätkänning var just Fjoluson, men hans vänsterskott för kvittering träffade stolpen.

Varberg som väntat lurpassande och på jakt efter bollstölder och snabba omställningar. En strategi som fungerade utmärkt väl. När man dessutom mellan varven kunde andas med boll och sätta ihop en hel del intressanta kombinationer finns det egentligen inget att erinra mot segern.

Om Bois kan göra det Falkenberg gjorde i fjol?

Jag tror ändå inte det. FFF spelade på fler av spelets strängar. Bois förlitar sig helt på att göra mål i samband med kontringar och fasta situationer.

Tre toppar i vardera lag:

Keeper Naurin, mittback Fjoluson och anfallare Eklund i Sundsvall.

Innermittfältarna Tranberg–Koroma och härligt löpstarke och irrationelle kantmittfältaren Karl Söderström i Varberg.

Matchens lirare

Robin Tranberg. Blott 21, men redan lagkapten i Bois och oerhört mogen i sitt spel. Grym arbetskapacitet, duktig passningsspelare och lite av en ”fox-in-the-box” med sina vältajmade och för motståndarna överraskande löpningar in i boxen.

Tar dessutom hand om alla fasta situationer.

Har gjort en kanonvår, vilket möjligen är aningen genant för Hammarby som ganska lättvindigt släppte honom inför säsongen.

Matchens grej

Målet, naturligtvis. Pär Asp vann en nickduell på bortre ytan, Tommy Naurin reflexräddade, men på returen dök mittbacken Thommie Persson upp och brunkade in bollen.

Lite typiskt för säsongens upplaga av Bois, som kryllar av viljestarka energispelare som aldrig ger upp en situation.

Domare

Team Lars Olsson tog, med något enstaka undantag, rätt beslut i varenda situation.

Riktigt bra, med andra ord.

Prognos

Varberg är alltjämt obesegrat hemma på Påskbergsvallen, men de närmaste två matcherna är verkligen ingen lek. Först Värnamo borta. Sen Ljungskile hemma.

Rimligt utfall: tre poäng – men i vilken match är hopplöst att sia om…

Giffarna gick på tredje minan för säsongen och känner säkert flåset i nacken från förföljarna, som börjar bli oroväckande många till antalet. Närmast: Sirius hemma och Landskrona borta.

Rimligt utfall: sex poäng – trots allt…

***

Fyra poäng på två matcher.

Assyriskas nye tränare Sören Åkeby är nog rätt nöjd med den start han fått i klubben.

I kväll 2-1-seger i sexpoängsmatchen borta mot kökonkurrenten Landskrona.

Nemrut Awrohum minst sagt oväntat 1-0-skytt för AFF. Fuad Hyseni utökade ledningen innan Andrew Stadler reducerade med 25 minuter kvar.

Landskrona, med nye tränaren Patrik Johansson, jagade kvittering men drabbades av ett bakslag när lagets mittfältare Paul Torres tvingades syna det röda kortet.

Assyriska nu på negativ kvalplats medan Bois är ny tabelljumbo.

Knappast den start dubbelarbetande Johansson önskade sig.

Hammarby tar en poäng borta mot Östersund.

En poäng Söderbröderna ska sätta upp på flytkontot.

Här lite reflektioner kring 1-1-mötet på Jämtkraft Arena:

Matchbetyg   4

Inte alltid så välspelat, men tempostarkt, mängder av heta situationer och spänning och dramatik in i det sista.

Östersund vid taktpinnen i första halvlek. Spelade sig smart ur Hammarbys press, vann de flesta dueller och attackerade med framgång, framför allt på gästernas vänsterkant där Fredrik Torsteinbö – för dagen ytterback – såg en aning desorienterad ut.

Hammarby fick inte alls spelet att stämma. Hade dålig rörelse, slog bort på tok för många enkla passningar och hotade inte det minsta i djupled. Nanne Bergstrands drag, att bänka skyttekungen Pablo Piñones-Arce till förmån för Amadaiya Rennie, gick inte alls hem.

Inte särskilt många heta situationer i första halvlek.

Det blev mer av den varan efter paus.

Ett betydligt mer aggressivt Hammarby kom ut som ett nytt lag och tog också ledningen. Piñones-Arce – som ersatte ljumskskadade Kennedy Bakirciolglu i halvtid – spelade fräckt in bollen centralt, till Jan-Gunnar Solli, som fick kalasträff med vänstern. Möjligt att ÖFK-keepern Connor Ripley kände vinddraget av bollen. Såg den gjorde han inte.

När Hammarby såg ut att ha skaffat sig hyfsad kontroll över händelserna slog Östersund tillbaka. Stenhårt.

Först ordnade Jamie Hopcutt en straff, som Ammar Ahmed brände. Eller snarare: Johannes Hopf visade enorm styrka i höger handled och stoppade bollen.

Bara minuterna senare drabbades Michael Timisela av tidernas hjärnsläpp och drog på sig ett lika obegripligt som stenkorkat rött kort. Det ledde givetvis till en än hårdare hemmapress, som till slut resulterade i ett kvitteringsmål.

Vänsterbacken Dennis Widgren slog ett tidigt inlägg, som Jamie Hopcutt behärskat mötte på volley och ställde Hopf utan chans.

Båda lagen gick för ett avgörande mål, men trots det brände det aldrig till på allvar under de sista tio minuterna.

Det mest positiva för Hammarby: målvakts- och mittbacksspelet, som det funnits all anledning att kritisera tidigare, såg skapligt stabilt ut. Och precis som i matchen mot Ljungskile, då spelet inte heller stämde, blev det trots allt poäng, därtill mot ett ytterst spelskickligt och formstarkt lag.

Tre toppar i Hammarby: keeper Hopf, mittback Guldborg Christensen och Piñones-Arce, som när han väl kom in gjorde det bra i nummer tio-rollen.

Östersund har nu åtta raka utan förlust – och det är lätt att förstå varför. Trots att tränare Graham Potter saknade ett halvdussin startspelare klarar laget att vara troget sin spelidé som bygger på stor rörlighet och ett precist passningsspel. Dessutom hotar man mer i djupled om man jämför med förra säsongen.

Hur bra ska ÖFK inte bli när spelare som Barrow, Moon, Mendiola, Morgan, och allt vad de heter, är i speldugligt skick?

Topp tre-lagen får garanterat passa sig.

ÖFK:s tre toppar i dag: offensivt skicklige ytterbacken Dennis Widgren, 19, playmakern och lagkaptenen Brwa Nouri och Jamie Hopcutt (se nedan).

Matchens lirare

Jamie Hopcutt. Otroligt löpstark, arbetsvillig och med fin teknik i hög fart.

Fixade både straff och kvitteringsmål och har nu gjort fem mål på fem matcher.

Frågan är om ÖFK får behålla britten säsongen ut.

Jag tvivlar.

Matchens grej

Klackframspelningen. Hemmalagets Stefan Ilic bjöd på fotbollsgodis när han läckert klackframspelade Tobias Malm till ett kanonläge – som Malm brände grovt.

Ilic – en av många tekniskt skickliga och kreativa ÖFK-spelare.

Domare

Team Per Melin blandade och gav rätt rejält – men utan att påverka matchutgången.

Straffen korrekt.

Utvisningen korrekt.

Vi nöjer oss så.

Prognos

Östersund, som sagt, i ruggig stöt. Får i nästa match, Assyriska borta, tillbaka avstängda Barrow och Moon, vilket höjer lagets slagkraft ytterligare. Sen Ängelholm hemma.

Rimligt utfall: fyra poäng – minst.

Hammarby har bara förlorat en av de sju senaste matcherna och ser fortsatt stabilt ut. I nästa match, hemma mot Gais, är avstängde härföraren Johan Persson tillbaka. Sen väntar J-Södra borta.

Rimligt utfall: sex poäng.

***

Snudd på vansinnig dramatik när Syrianska hemmabesegrade IFK Värnamo (2-1), som måste betraktas som vårens lag.

Först i slutsekunderna lyckades Samon Ghoddos avgöra mötet på ”Jallavallen”.

Snabbe, löpstarke och rivige Ghoddos andra fullträff för kvällen.

Anfallsspetsen Pär Cederqvist kvitterade för IFK, som tvingades inkassera säsongens andra förlust och som därför tappade sin topp tre-position till Ljungskile.

***

Sirius har fortsatta problem hemma på Studenternas.

I dag bara 0-0 mot kölaget Ängelholm.

Tröst i bedrövelsen för Kim Bergstrands manskap som sett aningen slitet ut i de senaste matcherna: det var första gången man lyckades hålla nollan i seriespelet denna säsong.

Sirius närmast segern med Kim Skoglunds stolpskott i andra halvlek.