Östersund säljer Modou Barrow till Swansea. Säljer Östersund därmed sin chans att skriva jämtländsk fotbollshistoria?

Jag tror faktiskt inte det.

ÖFK kan gå upp – även utan sin fixstjärna.

ÖFK-basen Daniel Kindberg har varit stenhård och sagt att är det ingen klubb som köper Modou Barrow före 11 augusti – då det svenska transferfönstret under sommaren stänger – kommer gambianen inte att säljas.

Så mycket för de orden i dag.

Men jag förstår ändå Kindberg. Får man som superetta-klubb, eller svensk klubb över huvud taget, motsvarande 20 miljoner kronor för en spelare är det givetvis bara att krypa till korset, tacka allra ödmjukast, förse förhandlingsparten med den finaste av bläckpennor och sen hjula sig fram till banken.

Barrows ändå inte särskilt överraskande övergång till världens om inte bästa, så i alla fall tuffaste liga föder omedelbart två frågor:

Färgar kantmittfältsesset verkligen i Premier League?

Kan Östersund trots försäljningen av sin i särklass största stjärna (som jag i papperstidningen rankade som nummer ett bland spelarna i serien) ändå på allvar blanda sig i toppstriden, och rent av skriva historia och bli det första jämtländska lag som tar steget upp i allsvenskan?

På första frågan svarar jag ”nja, knappast direkt, men ganska säkert på sikt”.

På andra frågan blir svaret ett obetingat ”ja”.

Barrow har som 21-åring tveklöst färdigheter som krävs för spel på så pass hög nivå, som det för honom handlar om efter tisdag, då han gör sin sista match för ÖFK innan flytten till Wales. Han är blixtrande snabb, tekniskt skicklig och kan som få andra, om ens någon i svensk fotboll kombinera dessa båda egenskaper.

Barrow är också laglojal, tar de defensiva löpningarna utan prut och sätter alltid kollektivet i första rummet.

Där det möjligen kan brista är fysiken. Barrows genombrottskraft och förmåga att slå sin motståndare är vida känd i superettan, men Premier League är trots allt något helt annat.

Jag tror att Swansea har köpt Modou Barrow för att få nytta av hans egenskaper på sikt, och jag är övertygad om att Barrow en vacker dag kommer att spela Premier League-fotboll – om han bara har tålamod.

Barrow har hittills gjort 17 poäng i serien, fördelat på tio mål och sju assister, och han går naturligtvis inte att ersätta. Ändå är jag helt säker på att Östersund kommer att kunna konsolidera sin position i toppen, för såhär är det ju:

Om man undantar de fyra första omgångarna, då laget bara tog en futtig poäng och låg tvärsist, är ÖFK det lag som har tagit flest poäng av alla i serien. Delvis tack vare Barrow, men framför allt beroende på att man successivt fått tillbaka spelare som tidigare varit skadade. Ett tag, i april-maj, hade ÖFK mer eller mindre ett helt lag på skadelistan.

Nu är Jamie Hopcutt, Seon-Min Moon, Emir Smajic, Alexis Mendiola, och allt vad de offensiva vapnen heter, krya, i speldugligt skick och i form, och då kommer Modou Barrow inte att saknas så där vansinnigt mycket som man kanske annars inbillar sig.

Nu säger jag inte att Östersund kommer att gå upp, eller ens hamna topp tre, därtill är toppstriden i serien alltför infernalisk.

Men att jämtarna är med och slåss om en allsvensk plats ända in i det sista törs jag nästan lova.

Så stark är spelartruppen – även utan Modou Barrow.

Ibland har nöden ingen lag.

Som nu.

Jag vet att matchen Värnamo-J-Södra ännu inte är spelad, men på grund av rådande arbetssituation tvingas jag redan nu leverera ”Omgångens fyra”.

MÅLVAKT

Alex Horwath, Ljungskile

Trea i målvaktsligan, 79 i räddningsprocent och åtta hållna nollor. Starka papper. Stoppade Gais från ett sent avgörande med en ruggig reflexräddning i 0-0-matchen och räddade därmed LSK:s förlustfria svit som nu är uppe i 14 matcher.

FÖRSVARSSPELARE

Mikael Dahlgren, Ängelholm

En härlig fighter som kommer till jobbet varje dag och levererar. Outstanding i första halvlek i 1-0-segern mot Hammarby då han effektivt stängde sin högerkant, samtidigt som han hela tiden var ett hot framåt.

MITTFÄLTARE

Reuben Ayarna, Gais

Återbördad till fadershuset, vilket säkert alla med anknytning till klubben tackar för. En gigant i 0-0-mötet med Ljungskile. Vann massor av dueller och såg hur bekväm ut som helst med bollen. Exakt den spelartyp som Gais så innerligt behöver.

ANFALLARE

Johan Eklund, Sundsvall

Jag har sagt det tidigare och står självfallet för det: gör man hat trick kommer man med på den här listan. Centerbjässen slog till tre gånger om i krossen av Öster och toppar nu såväl skytteligan som poängligan.

Topp

Forwardsduon. Det har funnits kritik mot Giffarnas anfallsspel, men anfallarna finns det knappast någon som kan ifrågasätta. Firma Eklund-Dibba har till dags dato gjort 22 mål – fler än Gais, Husqvarna och Assyriska.

Flopp

Vädret. Inte så mycket att göra åt, men de här uppskjutna och framflyttade matcherna ställer ju till det. Och det var inga roliga bilder vi fick se från Degerfors i går. Sportslig rättvisa? Njae…

Tre höjdare i omgång 21

Söndag

Hammarby-Ljungskile

Det lär bli fullsatt i Tele2, alltså över 30 000. Båda lagen har hackat spelmässigt på sistone men medan Hammarby fick stryk i senaste omgången är LSK alltjämt obesegrat sedan 8 maj då – just det – Hammarby 1-0-vann på Skarsjövallen.

Viktige innerbacken Petter Björlund avstängd för LSK.

Tips: 2-1.

Måndag

Ängelholm-Sundsvall

ÄFF är som ett aprilväder, alltså ruggigt opålitligt; kan slå vilket lag som helst, men också få stryk när man minst anar det. Har tre raka 1-0-segrar hemma på IP och är säkert suget på att lugga även det här topplaget på poäng. Giffarna mycket formstarkt, har gjort elva mål i de tre senaste matcherna, men har, trots allt, inte övertygat helt på bortaplan denna säsong.

ÄFF utan avstängde spetsen Junes Barny.

Tips: 1-1.

Tisdag

Östersund-Sirius

Två formstarka och spelskickliga lag som båda flåsar topptrion i nacken. Mycket snack om att ÖFK:s stjärna Modou Barrow är på väg att lämna, men det tycks inte påverka lagets prestationer det minsta. Sirius, seriens bästa bortalag, dras med en hel del skador och kan möjligen få börja sota för det nu.

Tips: 3-2.

***

Skyldig ÄFF:s Othman El Kabir en ursäkt.

Det var naturligtvis han, och ingen annan, som avgjorde matchen mot Hammarby på Tele2 Arena i våras.

Snacka om Hammarbydödare, förresten.

***

Lovar självfallet att på nåt sätt kompensera den eller de spelare i J-Södra och Värnamo som eventuellt briljerar i kväll.

Ihåligt i första halvlek.

Vilset efter paus.

Hammarby rasade ned till kvalplats efter kvällens bortaförlust mot Ängelholm, 0-1.

Här lite reflektioner kring mötet på IP:

Matchbetyg   3

Emellanåt hyfsat hög teknisk kvalité, stundtals bra fart och spänning och dramatik in i det sista.

Hammarby vid bollen under större delen av första halvlek, men utan att skapa en enda riktigt vass målchans.

Ängelholm försvarade sig kompakt, stal bollar i fina ytor, spelade igenom Hammarbys lagdelar och tog också fram ett par, tre skarpa lägen.

Framför allt från sin högersida.

Men det var från vänsterkanten som målet kom. I samband med ett ganska harmlöst inlägg, som tas bort 99 gånger av 100, dök plötsligt tre gula spelare upp i en farlig yta mot en (och då är jag ändå snäll…) vit.

Efter lite trassel hamnade bollen hos Othman El Kabir som enkelt kunde rulla in 1-0.

Två byten i paus och en klassisk 4-4-2-uppställning skulle få Hammarbyskutan på rätt kurs igen, trodde tränaren Nanne Bergstrand och lassade in Pablo Piñones-Arce och Andreas Haddad på Lars Fuhres och Nahir Besaras bekostnad.

Så blev det inte alls.

Visst skapade Hammarby stundtals tryck mot ÄFF-målet, men om det inte var för dålig kvalité på inläggen och lyftningarna in i straffområdet såg ÄFF:s båda mittbackar Eric Potharst och Björn Westerblad till att slå Haddad i stort sett i varenda luftduell.

Vid två tillfällen tidigare under säsongen har lagen mötts och båda gångerna har ÄFF-keepern Matt Pyzdrowski räddat sitt lag undan en brakförlust.

I kväll var Pyzdrowski bara ordinär, helt enkelt beroende på att han inte hade särskilt mycket att göra.

Hammarby skapade nämligen bara en enda hundraprocentig målchans under matchen, men den tokbrände Jan Gunnar Solli – som ersatte Erik Israelsson i mitten på andra halvlek.

Resultatet innebär att Hammarby, i serieledning inför omgången, rasade ned till kvalplats.

Och vad värre är:

Samtliga tre toppkonkurrenter ser för tillfället klart vassare ut än Hammarby.

Östersund är så här långt höstens lag med ett antal fina skalper.

Sundsvall har övertygat stort och gjort elva mål i de tre senaste matcherna.

Ljungskile må hacka en smula, men har lik förbannat 14 raka matcher utan förlust.

Högerbacken Michael Timisela en av få Hammarby-spelare som kom upp i nivå. Kennedy Bakircioglu gjorde en riktigt stark första halvlek, men flyttades lite märkligt ut på vänsterkanten (!) efter paus.

Ängelholm har äntligen återvänt hem till IP efter den allt annat än lyckosamma vårutflykten till Olympia i Helsingborg.

Laget har tagit tre raka 1-0-segrar i sin borg och utstrålar en helt annan harmoni jämfört med tidigare under säsongen.

Dessutom har tränaren Jocke Persson skruvat lite på uppställningen. Det har fått till följd att laget möjligen har en mer defensiv approach, men att det är desto mer svårslaget.

Jag tippade själv ÄFF högt uppe i tabellen inför säsongen och jag är övertygad om att laget hade haft åtta, tio poäng till om man hade fått spela på IP hela säsongen.

Lika övertygad är jag att ÄFF hade spelat division 1-fotboll nästa år om man tvingats kvar på Olympia.

Kvällens insats helgjuten, med många starka individuella prestationer. Mittbackarna har jag redan nämnt. De centrala mittfältarna Sebastian Carlsén och Monday Samuel var inte sämre och längst där framme slet Junes Barny – som sänkte Hammarby på Tele2 – ont.

Men bäst i laget var ändå…

Matchens lirare

… Mikael Dahlgren. Högerbacken ser i ärlighetens namn inte mycket ut för världen, men med sin snabbhet, fina teknik och spelförståelse var han outstanding, åtminstone i första halvlek.

Dessutom med ett stort, bultande gult hjärta.

Matchens grej

Ändalykten. Amadayia Rennie trodde att han hade fixat kvitteringen med sex, sju minuter kvar på matchklockan.

Men tv-bilderna visade tydligt att bollen touchade bakdelen på en offsidestående Andreas Haddad.

Ett korrekt domslut, alltså.

Gåtan

Rennie. Bäst på planen i ena matchen. Korpennivå i nästa.

Briljanta aktioner under en tiominutersperiod. Sen tre helt vansinniga beslut.

Jag gillar liberianen både högt och rent, men maken till ojämn fotbollsspelare tror jag aldrig att jag har sett – och då har jag ändå varit med ett bra tag.

Att han ska gå som nia när Hammarby spelar med ett lågt försvarsspel och som kantanfallare när Hammarby ska föra spelet torde vara givet för alla och envar vid det här laget.

Domare

Team Patrik Eriksson gjorde en kanonmatch.

Räcker så.

Prognos

Två mycket intressanta uppgifter framöver för ett Ängelholm, som genom kvällens seger skaffar sig andrum i bottenstriden. Först Gif Sundsvall hemma, sen Degerfors borta.

Rimligt utfall: tre poäng.

Inte mindre intressant för Hammarby, som närmast möter Ljungskile inför ett förmodligen fullsatt Tele2 och sen har Värnamo borta.

Rimligt utfall: sex poäng – trots allt.

***

Syrianska tog femte raka hemmasegern via 1-0 mot Landskrona.

Segerskytten var inte direkt den väntade.

19-årige Kevin Bisse fick, när Robert Massi drogs med hjärnskakning och Charbel Georges var avstängd, chansen från start och passade då på att göra sitt första mål i a-laget.

Bois vann avsluten, 9-7, men skapade ändå aldrig en riktigt het kvitteringschans.

Allt enligt LT.

SFC tryggt i tabellens mittskikt medan Bois fortsätter sitt lindanseri strax ovanför det nedersta strecket.

***

Degerfors är ett annat lag som så smått håller på att lösgöra sig från bottenträsket.

I dag 3-2-seger hemma mot Assyriska efter två mål av anfallsspetsen Peter Samuelsson och ett av ”tian” Sebastian Castro Tello.

Trepoängaren inte superlogisk. Assyriska var långa stunder väl så bra, men tappade i vanlig ordning matchen i slutskedet.

Sommarförvärvet Mattias Genc har varit en klar injektion i AFF i höst. Två mål i dag – men, skulle det visa sig, till ingen nytta.

***

Smålandsderbyt Värnamo-J-Södra uppskjuten preliminärt till i morgon på grund av en vattensjuk Finnvedsvallen.

Allt för i dag.

Nya tag i morgon.

Det stannade vid 5-1.

Det kunde blivit det dubbla.

Gif Sundsvalls slakt av Öster är den värsta jag sett denna säsong.

Här lite reflektioner kring ”matchen” på Norrporten:

Matchbetyg   3

Öster inledde med 4-4-2 – och blev genomspelade centralt.

Bytte snabbt till 4-3-3 – och fick våldsamma problem på kanterna.

Det här var Sundsvalls match från avspark till slutsignal. I princip allt laget företog sig lyckades, man var bättre i alla delar av spelet och på varenda position, man formligen sköljde över motståndaren i 90 minuter plus stopptid, det handlade, kort och gott, om ren utklassning som man sällan eller aldrig ser i den här serien.

Så, vad finns mer att säga?

Jo, Johan Eklund gjorde tre mål, har nu totalt gjort 13 och toppar därmed skytteligan.

Hans anfallskompis Pa Dibba – som tagit en enorm utveckling denna säsong – ville inte vara mycket sämre, gjorde två mål, assisterade till ett och är nu uppe på nio mål och tre assister.

Debuterande Sebastian Rajalakso – ett klockrent sommarförvärv – kom in med skön energi, sprang åttor runt stackars Patrik Bojent och var delaktig i tre av fullträffarna innan han tackade för sig.

Nåt negativt kopplat till hemmalaget?

Ja, det ska i så fall vara att vikarierande mittbacken Stefan Ålander (Fjoluson avstängd) lite väl enkelt blev slagen i nickduellen med Alhaji Gero i samband med Östers 1-2-reducering, men det är absolut inget som Ålander behöver ligga sömnlös för.

Jag konstaterar avslutningsvis att Sundsvall ser ut att vara mer än redo för höstspurten medan frågetecknen hopar sig kring Öster.

Tränare Björknesjö har från dag ett vädjat om tålamod och att det tar tid att sätta spelet.

En bra bit in i augusti undrar jag fortfarande hur Öster vill ställa upp och spela.

Matchens lirare

Robert Lundström. Svårt att skilja på Eklund och Dibba, så därför väljer jag Giffarnas högerback, som växlat ut enormt i de senaste matcherna – och framför allt sedan han fick byta kant.

Kvick i fötterna med fin teknik, bra spelförståelse och en löpstyrka som (nästan) saknar motstycke.

Matchens grej

Superanfallet. Man skulle kunna göra det enkelt för sig och välja något av målen (som de flesta var vackra), men jag fastnar för ett Gif-anfall i första halvlek, där bollen gick från keeper Naurin via fem, sex, kanske sju spelare till skyttekung Eklund som nöp till direkt, men fick se Alexander Nadj göra en kanonräddning.

Giffarna i ett nötskal denna seneftermiddag.

Domare

Team Kristoffer Karlsson skötte sig helt okej i en match där det inte direkt small i närkamperna…

Prognos

Giffarna upp på samma poäng som (tillfälliga?) serieledaren Ljungskile och har gjort elva mål i de tre senaste matcherna. Starka papper inför fortsättningen, som närmast handlar om bortamöte med Ängelholm och hemmamatch mot Assyriska.

Rimligt utfall: sex poäng.

För Öster handlar det om att snabbt resa sig efter denna stjärnsmäll. Närmast på agendan står ett ruskigt viktigt Smålandsderby mot bottenkonkurrenten Husqvarna, sen bortamatch mot Ljungskile.

Rimligt utfall: tre poäng – med en hel del darr på ribban, ska sägas.

Ljungskile är nu uppe i 14 raka matcher utan förlust.

Men Ljungskile fortsätter också att tappa poäng.

I dag 0-0 hemma mot bottenlaget Gais.

Här lite synpunkter från mötet på Skarsjövallen:

Matchbetyg   3

Inte mycket till skönspel och stundtals ganska låg teknisk kvalité.

Men desto mer av varan kamp och dramatiskt ända in i kaklet.

Jämnt i första halvlek. Gais höll sitt lag kompakt och satsade på offensiva omställningar. Ljungskile lite stressat, sökte väl tidigt bollen in bakom Gais högt stående backlinje.

Mållöst i paus, men närmast ledning var utan tvivel Gais (se nedan).

Lite mer Ljungskile i andra halvlek, men också fler frisparksavblåsningar, spelare som låg på mattan i väntan på läkarvård och tjafs såväl internt som mot motståndare och domare.

Dramatiskt mot slutet då LSK låg på för ett segermål – men där Gais skapade den absolut vassaste målchansen. Gabriel Altemark-Vanneryr högg kobralikt i boxen men hemmakeepern Alex Horwath fick ut någon kroppsdel – fråga mig inte vilken – och avvärjde.

Krysset rättvist, men ett 2-2-resultat hade bättre speglat matchbilden.

LSK ser inte lika självsäkert självklart ut längre. Vad det kan bero på är svårt att säga, men det troliga är att spelarna har insett faktum; att man faktiskt på allvar slåss om en allsvensk plats och att det nu inte är så vansinnigt långt kvar.

För tränaren Tor-Arne Fredheim handlar det om att få spelarna på helt andra tankar.

Annars är risken överhängande att det barkar av i fel riktning i tabellen.

Gais gör en av sina bästa matcher för säsongen. Är betydligt bättre strukturerat och organiserat jämfört med i våras och har också fått in ett par pjäser som gör skillnad, som återvändaren Ayarna (se nedan) och rappe och företagsamme kantmittfältaren Lassiter.

Matchens lirare

Reuben Ayarna. Stentuff bollvinnare med ett skönt lugn och hyfsat mjuka passningsfötter.

Exakt den spelartyp Gais har saknat.

Balansmittfältaren kommer att göra nytta framöver, var så säker.

Matchens grej

Bicykletan. Gais mittback Richard Ekunde var såååååå nära årets mål, men konstsparken i första halvlek träffade ribbans underkant.

Värt ett bättre öde, som man sa förr.

Domare

Team Jim Petersson var emellanåt hårt ansatt från alla håll och kanter, men klarade sin uppgift utmärkt väl.

Prognos

Ljungskile har kryssat i tre av de fyra senaste matcherna, ser åtminstone för tillfället ut att vara en smula taget av stundens allvar – men måste nu glömma tabellen och fokusera på att hitta tillbaka till det spel som ledde till trepoängare.

Tufft framöver. Först Hammarby borta inför 30 000 på Tele2, sen Öster hemma. Mittbacken Petter Björlund avstängd mot Hammarby.

Rimligt utfall: tre poäng.

Gais har – med undantag för 0-4-plumpen i Sundsvall – gjort det bra sedan Peo Ljung tog över. Läget är alltjämt prekärt, men just nu känns ”Makrillarna” knappast som en glödhet nedflyttningskandidat. Varberg hemma och Syrianska borta kommande utmaningar. Innerbacksalternativet Sandeep Mankoo avstängd mot Varberg.

Rimligt utfall: tre poäng – minst.

Jämtland har aldrig haft ett fotbollslag i allsvenskan.

Det kan vara dags nu.

Efter 4-1 borta mot Husqvarna har nu Östersund – åtminstone temporärt – närkontakt med topptrion.

Här lite synpunkter från matchen, som på grund av regn och en vattensjuk Vapenvallen flyttades till Stadsparksvallen i Jönköping, där det sparkades av fyra timmar senare än vad som var tänkt:

Matchbetyg   3

Lite udda förutsättningar, naturligtvis.

Östersund bemästrade dem bäst.

Samtidigt fick jämtarna lite hjälp på traven då man vid 1-0-ledning (Emir Smajic) både fick straff och en motståndare utvisad i en och samma sekvens.

Straffen förvaltades (se nedan) och när så Smajic slog till igen och gjorde 3-0 i upptakten av andra halvlek försvann kampmomentet helt i matchen och ersattes av uppvisningslir.

Att det till slut stannade vid 4-1 berodde enbart på att ÖFK slog av på takten.

Det mest spännande som hände i andra halvlek var att Östersund luftade sitt senaste nyförvärv, den defensive mittfältaren Fouad Bachirou, som är fotbollsfostrad i Zlatan Ibrahimovics Paris SG. 24-åringen från ö-gruppen Komorerna utanför Afrikas östkust, som ÖFK hämtat från den skotska andradivisionen, såg ut att trivas i sin nya omgivning även om han inte hann göra något större avtryck.

Annars finns det ingen större ingen anledning att bli långrandig, så jag avrundar den här punkten med ett ord:

Matchens lirare

Modou Barrow. Outstanding så länge matchen var vid liv. Firade stora triumfer med sin speed, fina teknik och kreativitet.

Gjorde själv 4-1-målet och assisterade briljant till ledningsmålet.

Numera ensam i topp i poängligan med 17 poäng (10+7).

Fortfarande oklart om gambianen stannar i ÖFK säsongen ut eller om han försvinner utomlands innan transferfönstret stänger 1 september.

Matchens grej

Straffen – och utvisningen. HFF:s nyförvärv Malek Iskander sparkade ned rappe och fyndige Seon-Min Moon i eget straffområde och domare Per Melin signalerade direkt för dubbelbestraffning på den olycklige mittbacken.

Lagkaptenen Brwa Nouri tvingades till två försök från elvameterspunkten innan 2-0 åkte upp på resultattavlan.

Straffen solklar.

Utvisningen likaså.

Domare

Team Per Melin viftade – med rätta – flitigt med korten när det blev lite smågrinigt på slutet.

I övrigt stabilt.

Prognos

Tredje raka torsken för HFF, som tagit in sex spelare under sommaren. Det tar naturligtvis tid att spela in alla nya kuggar, men nu börjar goda råd bli dyra för de nedflyttningshotade smålänningarna, som närmast möter Öster borta och J-Södra hemma i två heta derbyn.

Rimligt utfall: ledsen, men noll poäng.

ÖFK är formstarkast av alla lag i höst – och inte bara det: tar man bort de fyra inledande omgångarna, som för ÖFK:s del innebar en futtig poäng, har jämtarna det högsta poängsnittet av samtliga. Formen alltså fortsatt i zenit och närmast på agendan står hemmamöte med Sirius och bortamatch mot Varberg.

Rimligt utfall: sex poäng.

En halv match är också en match.

Därför kör vi.

Här lite synpunkter från andra halvlek i mötet Varberg-Sirius (0-2):

Halvleksbetyg   2

Rätt intetsägande 45 minuter med låg intensitet och många tekniska misstag.

Sirius spelade på sin 1-0-ledning från första halvlek (Jonathan Berg) och gjorde det riktigt bra. Backade hem och höll ihop laget när Varberg hade kontroll på bollen. Spelade av mycket tid med sitt fina passningsspel när man själva hade bollen. Och skapade dessutom de chanser som skapades.

Ett par kanonlägen brändes men Christer Gustafsson såg i alla fall till att döda matchen med sitt 2-0-mål.

Varberg tvingat att ta tag i taktpinnen, vilket man varken trivs med eller behärskar. Försökte med kortpassningsspel spela sig igenom Sirius – vilket misslyckades. Försökte spela långt och jobba på andrabollar – vilket också misslyckades.

Summa summarum: Sirius gör – trots massor av skador – en riktigt bra bortamatch. Varberg gör – trots en imponerande 5-1-seger borta mot Landskrona senast – en plattmatch.

Halvlekens lirare

Moses Ogbu. Den urstarke nigerianen dödade massor av tid genom att vinna fifty-fifty-dueller, hålla i bollen och dra på sig frisparkar.

Borde naturligtvis spelat inhoppande Tankovic i två-mot-en-situationen i slutet, men assisterade å andra sidan till 1-0-målet i första halvlek.

Halvlekens grej

Den ruggiga bollträffen. Bois-keepern Joakim Wulff är känd för att ha ett mäktigt tillslag – och det visade han verkligen i slutet av matchen. 70-meterspassningen från strax utanför eget straffområde satt på rosetten på Anton Sandberg-Magnusson (tror jag…) djupt inne i motståndarboxen men inhopparen missade nedtagningen och försatte därmed Bois bästa chans att skapa nerv i matchen.

En framtida NFL-kicker?

Domare

Team Lars Olsson gjorde inga större misstag i en ganska lättdömd halvlek.

Prognos

Varberg har blandat och gett ganska friskt i höstupptakten. Hade chansen att sätta press på tredjeplacerade Sundsvall, men tog den inte.

Man ska aldrig säga aldrig när det gäller den här serien, men Bois känns just nu inte som ett särskilt allvarligt hot mot topptrion. Närmast på programmet: Gais borta och Östersund hemma.

Rimligt utfall: en poäng.

Sirius ser fortsatt hyfsat stabilt ut, men vill den spelskickliga nykomlingen klättra ytterligare krävs framför allt tre saker:

Ett knippe treor, bättre utdelning på hemmaplan och att man inte drar på sig fler skador. Närmast på agendan: Östersund borta och Landskrona hemma.

Rimligt utfall: tre poäng.

Om du undrar varför det blev så här är förklaringen ganska enkel: jag förlitade mig på TV12, men kanalen hade teknikproblem och kunde bara visa andra halvlek.

Internationellt så att det förslår den här gången.

Här är ”Omgångens fyra” – och lite annat:

MÅLVAKT

Andreas Andersson, Sirius (2)

För att vara ärlig: ute på äventyr ibland, gör en och annan tavla mellan varven, men verkar mentalt stark och kommer alltid tillbaka. Poängräddare mot Degerfors.

FÖRSVARSSPELARE

Jon Fjoluson, Sundsvall (4)

Jo, jag är ju svårt förtjust i den här positionssäkre och spelskicklige islänningen, som dessutom är ett monster i luftrummet och inte lägger några fingrar emellan i duellerna. Ny kanoninsats i toppmötet med Hammarby.

MITTFÄLTARE

Seon-Min Moon, Östersund (2)

Erkänner direkt: sydkoreanen borde absolut ha varit med på topp 25-rankningen jag gjorde i papperstidningen. Speed, teknik, balans och kroppskontroll i öm förening. Direkt lysande mot Syrianska.

ANFALLARE

Nsima Peter, Varberg

Lite in- och ut i laget under våren, men nigerianen har växlat upp rejält de senaste månaderna och är nu mer eller mindre oumbärlig. En targetbest som gjorde tre fina målskyttemål i krossen av Landskrona.

Topp

Vapendragaren. Peters anfallskompis Ardian Rexhepi bidrog i nästan lika hög utsträckning till urladdningen mot Skånes Bois. Två mål och en assist för 20-åringen, som också börjar etablera sig i startelvan.

Flopp

Domargåvan. Jag betonar: har inga särskilda sympatier för något av lagen, men det är svårt att glömma straffen Hammarby fick i slutskedet av toppmötet med Sundsvall. Hoppas innerligt att den inte blir avgörande för utgången av toppstriden.

Tre höjdare i omgång 20

Fredag

Varberg-Sirius

Två relativt formstarka lag som nu måste bestämma färdriktning i tabellen: uppåt, nedåt eller kvar i mitträsket? Bois har bara en torsk hemma. Sirius är å andra sidan seriens näst bästa bortalag.

Sirius utan avstängde kantmittfältaren Joakim Runnemo.

Tips: 1-1.

Lördag

Husqvarna-Östersund

Formsvagt mot formstarkt. Långtjong och blåställ mot teknik och finess. Lätt hemvävt mot halvexotisk främlingslegion. Kontrasternas möte lovar en hel del. Jag kommer garanterat att titta.

Tips: 1-3.

Måndag

Ängelholm-Hammarby

I fortsatt serieledning, men det kan inte hjälpas: det känns som att Hammarby balanserar lite på slak lina just nu. Okej, poängen spelas in, men spelet lämnar i perioder mycket i övrigt att önska. Och det här är ingen walk in the park. Tillbaka hemma på IP har ÄFF vunnit sina två matcher utan att släppa in mål.

Tips: 1-2 – med mycket darr på ribban.

Senaste avsnittet i serien ”Öster och tappade ledningar”:

2-0 blev till 2-2 i derbyt mot Värnamo.

Här lite funderingar kring mötet på ”Myran”:

Matchbetyg   3

Inte mycket till skönspel, men desto mer dramatik.

Här trodde man att Öster – förvisso utan tre ordinarie centrala mittfältare – skulle vara spelstyrande och Värnamo försvara sig och satsa på omställningar.

Och så blev det tvärtom.

Åtminstone i första halvlek.

Matchbilden passade Öster som hand-i-handske – även om 2-0-ledningen i paus knappast var motiverad.

Freddy Söderberg gjorde 1-0 och Alexander Henningsson. Både före, efter och mellan målen tog Värnamo fram det ena nästan-läget efter det andra, men om inte den sista, avgörande passningen var av för dålig kvalité så var avsluten för tama – eller hur Pär Cederqvist?

Lite mer svängigt och krängigt i andra halvlek. Värnamo lyckades bättre med att döda Östers omställningslägen, samtidigt som man enträget fortsatte att jobba fram kvarts- och halvchanser.

Till slut fick man utdelning genom Pär Cederqvist – faktiskt superettans bäste målskytt genom tiderna – som på känt manér brunkade in Freddy Winsths högerinspel.

Med tanke på Östers brutala oförmåga att kunna försvara en ledning var det bara en tidsfråga innan det skulle ringa igen bakom Alexander Nadj.

Det gjorde det med tio minuter kvar då MFF-lånet Benjamin Fadi tryckte in ett känsligt Cederqvist-inspel.

Mot slutet vacklade Öster betänkligt både fysiskt och mentalt och hade bara Dzenis Kozica varit lite skarpare i boxen hade han blivit matchvinnare.

Öster tryggt komfortabelt, väl strukturerat och disciplinerat fram till Värnamos reduceringsmål. Sen utbröt rena paniken.

För vilken gång i ordning? Sorry, jag har tappat räkningen.

Värnamo lät sig luras i 45 minuter. Sen höll man ihop laget bättre, slutade att slå meningslösa inlägg och jobbade sig successivt till sig en välförtjänt poäng.

Matchens lirare

Pär Cederqvist. Inte på något sätt outstanding, men på plats i boxen när han skulle vara där.

Och ett mål och en assist mot sin gamla klubb skojar man inte bort.

Matchens grej

Östers 2-0-mål. Alexander Henningsson fiskade upp en målvaktsutspark, flyttade fram bollen med hjälp av fyra, fem tillslag innan han vräkte upp den i främre krysset.

Lite Inge Ejderstedt över den aktionen.

Ejderstedt? Min första stora fotbollsidol.

Googla!

Matchens ego

Alhaji Gero. Jag gillar ju egentligen nigerianen med den hemsnickrade tekniken, löpviljan och modet, men hade han vid ett tillfälle i andra halvlek bara varit lite mer solidarisk hade Öster kunnat stänga matchen – och därmed skaffat sig andrum kring de nedre strecken.

Domare

Team Per Melin skötte sig utan anmärkning.

Prognos

Öster har, trots allt, tre raka utan förlust och möter närmast Sundsvall borta och Husqvarna hemma.

Rimligt utfall: tre poäng.

Värnamo, däremot, har åtta raka utan seger, men lagets spel är ändå så pass stabilt att man rimligen inte ska behöva ner och klafsa i bottenträsket.

Närmast på agendan för IFK: J-Södra hemma och Assyriska borta.

Rimligt utfall: tre poäng.

Två topplag i en toppmatch.

Möjligen ett sätt att sammanfatta matchen Hammarby-Sundsvall (2-2).

Här lite reflektioner kring mötet på Tele2:

Matchbetyg   4

25 000 på läktarplats, underbart sensommarväder och seriens två tekniskt skickligaste lag i en härlig duell med en smått vanvettig avslutning.

Jo, det är synd att klaga.

Första halvlek klart till Sundsvall, som inte visade det minsta respekt när man inledde genom att långa stunder hålla bollen inom laget och rulla runt.

När läget bjöds gick man till attack – och vid två tillfällen blev det utdelning.

1-0-målet var två spelares verk.

Simon Helg som väl lättvindigt slog Hammarbys vikarierande vänsterback Thomas Guldborg Christensen i en duell vid mittlinjen.

Och Runar Sigurjonsson som drog i väg i en djupledslöpning som utmynnade i ett inspel – som minst sagt olycklige Daniel Theorin styrde in i eget mål.

Vid 2-0 klev två andra spelare fram.

Johan Eklund sög in bollen, höll enkelt emot och hittade anfallskompisen Pa Dibba i djupled.

Trots dålig vinkel tryckte spetsanfallaren in bollen bakom en passiv Johannes Hopf.

Så långt enligt ritningarna för Sundsvall som gjorde en helt perfekt bortahalvlek.

Så långt rena bedrövelsen för Hammarby, som var alldeles för omständligt i anfallsspelet och därför sårbart i försvarsspelet.

Mycket bättre fart på hemmaspelarna efter paus. Rakare, snabbare, större noggrannhet i passningsspelet och fler hotande löpningar.

Samtidigt backade Sundsvall av för mycket och tappade i aggressivitet.

Slutet blev minst sagt raffinerat. Inhoppande Andreas Haddad nickade in Amadaiya Rennies inlägg för 1-2, vilket ledde till en våldsam slutforcering.

Kvitteringen kom också – men den återkommer vi till.

Kryss okej sett till spel och chanser.

Men det är knappast ett resonemang som man köper i Sundsvall.

Snart till nästa punkt, men jag avrundar med tre toppar i respektive lag.

Hammarby först: Marko Mihajlovic gjorde ett överraskande starkt inhopp som vänsterback i andra halvlek, Johan Persson drev laget i reducerings- och kvitteringsjakten och Amadaiya Rennie utgjorde det största hotet från sin högerkant.

Magnifike mittbacken Jon Fjoluson, slitvargen Runar Sigurjonsson och speedige Pa Dibba, åtminstone så länge som Sundsvall hade ambition att skapa något, piggast hos gästerna.

Matchens lirare

Jon Fjoluson. En bjässe i alla avseenden. Bra i luften, rejäl i duellerna, positionssäker och med en uppspelsfot som saknar motstycke i det här sammanhanget.

Seriens klart bäste mittback, om du frågar mig.

Matchens grej

2-2-målet. Så kommer vi till det oundvikliga – och i Sundsvalls ögon säkert outhärdliga.

Hammarbys inhoppare Erik Israelsson går, såvitt jag kan se det, oattackerad upp på ett inlägg i straffområdet – men misstajmar nicken helt, tappar balansen och dråsar i backen.

Då väljer domaren Nermin Cisic till åtminstone min stora förvåning att blåsa för straff.

Skänken från ovan utnyttjar Kennedy Bakircioglu till att kvittera – och ordna en blytung poäng.

Domare

Team Nermin Cisic visade sig tyvärr inte vuxet uppgiften. Tog ett flertal underliga beslut – och påverkade i allra högsta grad utgången av matchen.

Underkänt.

Prognos

Hammarby behåller fortfarande serieledningen med minsta möjliga marginal. Imponerande att komma tillbaka efter den svaga första halvleken, men att laget pendlar så i prestation från match till match och – framför allt – i matcherna måste oroa alla med anknytning till klubben.

Närmast på agendan: Ängelholm borta och Ljungskile hemma.

Rimligt utfall: sex poäng – trots allt.

Sundsvall kan trots allt vara nöjt med sin prestation och har definitivt lagt höstupptaktssvackan bakom sig.

Kommande två uppgifter: Öster hemma och Ängelholm borta.

Rimligt utfall: sex poäng här också.