Godmorgon! Idag är det bara två dagar kvar till målet jag jobbat mot i över ett halvår – Asics Stockholm Marathon. Ett mål jag för något år sen aldrig skulle haft i rädsla att ”bli för smal” som jag alltid tyckt marathonlöpare är. Nu är jag själv där, men har ingen plan att fortsätta springa marathon efter detta. Om det inte är för kul att avstå. En gång i livet vill jag i alla fall göra en så här maxad grej, precis som Vasaloppet jag åkte efter jag fått Hugo.

Jag vaknade upp utan nästäppa och bara lite snorig. Det sista av den varan springer jag bort vid dagens sista lätta löptur nu på morgonen för att tömma kolhydraterna som finns kvar, inlagrade i levern och musklerna. Anledningen är att kroppen sen har förmågan att lagra in en ännu större mängd nya fräscha kolisar när jag börjar äta dem igen vid dagens frukost och fram till Maran. Vissa hävdar att det inte ger någon effekt med tömning, men om inte är det en bra mental förberedelse och att fylla på extra inför ett så långt pass är i alla fall smart.

Nej, nu ska jag dricka upp mitt gröna te, äta upp lilla proteinkrämen och sen lämna storbarn och springa ca 6-10 km. Sen mumsig frukost.

P.S. Läs mer om att sätta mål hos grymmaste Lofsan idag. Hon kan det där. D.S.