MÜNCHEN.

Bakom fontänen på Karlsplatz står Wenzel Vaclav och delar ut flygblad. Han försöker värva väljare till Bayernpartei, som kräver att Bayern lämnar Tyskland och bildar ett eget land, helst omgående.
– Vi skickar 40 miljarder euro till Berlin varje år. Och vad får vi för det? Ingenting. För att tala klarspråk så är det scheisse, säger han.

Marienplatz i München. Här ska det inte byggas någon moské, om Bayernpartei får bestämma.

Bayernpartei ställer upp både i de bayerska lantdagsvalen och i valet till Bundestag. Wenzel Vaclav ger mig en lapp med en bild på en ung kvinna.
– Det är min dotter. Hon är den yngsta kandidaten någonsin, bara 18 år. Vi vill lyfta fram ungdomarna, de blir alltid överkörda annars.

I 25 år hade Wenzel Vaclav eget inom krogbranschen. Men när rökförbudet infördes i Bayern 2010 drogs mattan undan under hans fötter, förklarar han. Därför samlar han också in namnunderskrifter för att förbudet ska upphävas.
– Jag förlorade mitt levebröd. Hälften av dem som kommer hit röker inte själva. Det handlar inte om cigaretter, det handlar om förmynderi.
Vaclav tycker att det är för mycket förbud i samhället över huvud taget.
– Det hänger ihop med Bryssel, de stiftar ständigt nya lagar och reglerar saker i stället för att låta förnuftet styra. Det vill vi bekämpa.

Bredvid mig står ett medelålders par som av dialekten att döma är hemmahörande i München. De nickar igenkännande när Vaclav lägger ut texten om den ”förbudspolitik” som han menar råder i Tyskland.
– Snart får man väl inte äta kött längre, muttrar kvinnan och lommar i väg över torget.

Många som kommer förbi Wenzel Vaclavs husbil skriver på mot rökförbudet.

Även på invandringsområdet har Bayernpartei en tydlig politik. Kom gärna hit, men passar det inte, åk hem.
– Bayern är ett vackert land, folk får gärna flytta hit. Men de ska anpassa sig. Det kan inte vara så att främlingar kommer hit och ändrar på allt. Borta på Marienplatz kan man till exempel inte bygga en moské, det skulle inte passa. Det är som att bygga en katolsk kyrka i Istanbul, det går inte, säger Wenzel Vaclav.