Min sambo har mått dåligt så länge hon kan minnas, men ingen förstår henne. Jag är i princip det enda stöd hon har, vilket får mig att känna att jag bär ansvaret för hur hon mår. Maktlösheten är så fruktansvärd. Inga ord hjälper, och när ord som ”självmord” dyker upp i konversioner vet jag inte vart jag ska ta vägen. Hjälpen från vården är obefintlig, eftersom hon utåt sett fungerar som en välmående människa.. Att veta att hjälpen från mig inte kommer hålla i längden, det är så hemskt.