19 år. Det är ingen ålder. Hur kan man tycka att livet är slut? Att det inte är värt att leva? Jag förstår inte. Jag förstod inte då, och jag gör det fortfarande inte. Smärtan höll på att förgöra mig. Smärtan är nu borta men saknaden består. Jag saknar henne mer nu än jag gjorde i början. Jag tänker på henne oftare än förr. Jag funderar om jag hade kunnat göra något. Varför jag inte förstod. Signalerna fanns ju där. Det vet jag nu, det ser jag nu. Det har gått 27 år. Jag har förlåtit henne men jag kommer aldrig förstå. Hon var min bästa vän. Min vapendragare i allt bus. Jag gjorde mitt bästa för att beskydda henne ifrån ont. Jag lyckades inte. Min ständiga rädsla består; var det mitt fel?
- Vårdcentral eller annan läkarmottagning.
- Psykiatrisk mottagning.
- Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal.
- Ungdomsmottagning.
- Präst, diakon.
- Nationella hjälplinjen: 020 22 00 60. Alla dagar kl 13–22.
- SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08 34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22
- Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06
- Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06
- BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Måndag–fredag kl 15–21, helger kl 15–18
- BRIS vuxentelefon – om barn: 077 150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13
- Jourhavande adoptionskompis: 020 64 54 30
- Röda Korsets telefonjour: 0771 - 900 800. Alla dagar kl 14–22.
- Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.
- Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.