Jag känner igen detta mycket väl. Har under många år arbetat som jourhavande präst på 112. Vi får väldigt många samtal från människor som vill ta livet av sig. Det flesta säger att de försökt få hjälp, men att psykiatrin bara skickar hem dem. För några år sedan drabbades även en vän som mådde psykiskt dåligt. Han försökte upprepade gånger bli inlagd, men orkade till slut inte längre. 1,5 timmar efter sista försöket hos psykiatrin tog han sitt liv. Polisen hittade en påse piller i hans ficka. Det var den ända hjälp psykiatrin hade att erbjuda honom. Hur många fler måste dö innan vi får en nollvision gällande självmord?Det är tre gånger fler som tar livet av sig än vad det är som dör i trafiken varje år. Drygt hälften av dessa har haft kontakt med psykiatrin innan de tar livet av sig. Inom vilket annat samhällsområde accepteras sådana siffror?