CHARLOTTE. I en timme eldade Bill Clinton upp publiken. 
När talet var färdigt fick han lön för mödan.
Bakom honom smög USA:s president in på scenen.

Ska USA bestå av människor som vill jobba ihop med varandra, eller ska det bestå av människor som vill motarbeta varandra?
Det var den röda tråden i Bill Clintons långa tal som avslutade demokraternas andra dag.
– Även om jag ofta är oense med republikanerna har jag aldrig lärt mig att hata dem på samma sätt som de hatar vår president och demokraterna, säger han och berättar hur han, när det behövts, samarbetat med republikaner.
– Jag är tacksam mot båda presidenterna Bush för det arbetet vi gjort tillsammans efter katastrofer som tsunamin i Sydostasien, orkanen Katrina och den fruktansvärda jordbävningen på Haiti.

– När tiderna är svåra så funkar det bättre att samarbeta. Det är trots allt så att ingen har rätt hela tiden, och till och med en trasig klocka går rätt två gånger per dag, sa Clinton till publikens jubel.

– Det är faktiskt en av huvudanledningarna till varför Amerika ska välja president Obama. Han vill samarbeta. Har har utsett en republikan till försvarsminister, och han utsåg en man till vicepresident som kämpade mot honom att bli demokraternas kandidat 2008… Och han litade på honom och gav honom ansvar för att framgångsrikt avsluta kriget i Irak. Och Joe Biden gjorde ett fantastiskt jobb. Obama har utsett kabinettsmedlemmar som stöttade Hillary i primärvalen… Och vad fasen, han utnämnde till och med Hillary! sa Clinton till allmänhetens jubel.

På den timme han talade hann Clinton även få med statsskulden, invandringen, arbetslösheten och bilindustrin och när han slutade med knorren ”Mina kära amerikaner, ni måste bestämma vilken sorts land vi ska leva i. Om ni vill ha ett land där ”the winner takes it all” ska ni rösta på republikanerna. Om ni vill ha ett land där man anser att alla är lika mycket värda, då ska ni rösta på Barack Obama och Joe Biden.” …så visste jublet inga gränser.

– Jag älskar vårt land, sa Bill Clinton.
– Och jag vet att vi är på väg tillbaka. De som satsar pengar på USA:s motståndare har hittills alltid förlorat sina pengar. I över 200 år har vi kommit ut ur varje kris lite starkare än vi var innan. Och så kommer det att bli nu också, så länge vi håller ihop. Gud signe er. Gud signe USA.

När hans sista ord hade klingat ut kom en man ut på scenen.
Det tog en sekund. Kanske två. Inte mer än tre.
Sedan insåg Bill Clinton – och de 20 200 åskådarna – att presidenten Barack Obama stod på scenen.
Och där exploderade taket. Nästan.
Presidenten sa inte ett ord till publiken, men kramade Clinton innerligt, innan de med armarna om varandra försvann i väg.

Om ett par timmar är det Obamas egen tur.
Med sin fru på scenen två dagar tidigare och det här talet av Clinton natten innan, har han helt klart ett tufft jobb framför sig.

…som flera av liverapporteringens läsare skrev:
– Kan vi inte bara välja Bill fyra år till?

http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/samhalleochpolitik/usavalet2012/article15395634.ab