Mina kära arbetskamrater, Lisa Frost och Lovisa Andersson, fick för sig i dag att de skulle sjunga prognoserna istället.
Så här lät det: http://www.youtube.com/watch?v=OTm2Us6HbR4
Det är en bra och framför allt rolig dag på SMHI. Trots att regnet är på väg.
/Elin
Så här i solskenstider får vi ofta höra, uttalat eller outtalat, uttryck som antyder att ”ju varmare desto bättre”.
I går hörde jag det då meteorologen på SMHI läste upp vädret i P1 (07.55). Det var inte uttalat, men det fanns dolt i betoningen på flera platser. Översatt till klartext: ”…äntligen sol och värme…” samt: ”tyvärr regn och svalare”.
Jag har själv mött det flera gånger, dels från anhöriga, dels från folk på stan, dels från journalister. De värsta är nästan de senare, då man måste stå i TV-rutan och på ett fint sätt förklara att olika människor värdesätter olika väder, samt att det inte är samma väder i resten av Sverige som det råkar vara i Stockholm.
Men vad är egentligen bra väder och hur länge skall det vara det? Kan man tänka sig att ett sorts väder är bra om det följs av ett annat sorts väder inom en viss tid? Skulle vi kunna tänka oss en liten mer nyanserad och mångfacetterad bild av vad bra väder är, snarare än en linjär temperaturskala som lyder: ”ju varmare desto bättre”?
Vad jag själv tycker? Jo, det är roligt att segla när det blåser, men om man skall paddla så är det trevligare med vindstilla. Fotboll spelar man med fördel när det inte regnar. Bygga gjutplintar är även det trevligt att göra om det är uppehåll, men det kan vara lite jobbigt om det är för soligt. Själva gjutningen blir enklast om det är mulet och möjligen lite lätt duggregn. Regn behövs för att det skall gå att spela fotboll på gräsmattan. Det behövs också för att slippa skogsbränder. Skall man vara på stranden med familjen så är det bra om det är soligt och inte för blåsigt, i alla fall inte frånlandsvind. Skall man köra bil är det bra om det är mulet och inte för varmt, inte regn, men inte heller sol. Osv.
Jag värdesätter själva dynamiken i vädret. Inte bara för att våra ekosystem (typ växter, djur, mikroorganismer och hur de samverkar) mår bra av det, utan för att det gör livet lite trevligare. Det ger mig möjlighet att på ett naturligt sätt anpassa saker jag måste/vill göra till växlingar i naturen.
Min svåger är jordbrukare, han har sina preferenser för vad som är bra väder. Det skiljer sig från vad min granne tycker är bra väder. Ibland.
Olika väder på olika platser vid olika tidpunkter. Inte bara sol, inte bara regn. Vi har det bra här i Sverige. Även på sommaren. Vare sig det regnar eller är solsken.
Hälsar Martin.
Som alla säkert har märkt så har väldigt varm luft tagit sig upp över landet och temperaturer upp mot 30 grader väntas under dagen på många håll.
Men vad som kanske är mer spännande är norra Norrland väntas få väldigt varmt även under natten. Temperaturen ser ut att hamna på 20 eller knappt 20 som lägst på en del platser. Blir det en natt där temperaturen håller sig över 20 grader kallas det en tropisk natt. Vilket det är chans för i natt.
Tropiska nätter är alltid ovanligt i norra Norrland, men händer det är chanser störst då faktiskt solen är uppe största delena av dygnet.
/Elin
I går bildades den första tropiska stormen på Atlanten. Den är döpt till Arlene och kommer att göra ”landfall”, dvs komma in över land, över Mexiko strax söder om Tampico under torsdagen.
USA har i fem år klarat sig från att några av de kraftigare tropiska orkanerna kommit in över land. Man hoppas givetvis att det skall bli ett sjätte år, men Jane Lubchenco vid NOAA håller det för osannolikt att det skall hålla i sig. Sannolikheten är stor att USA eller Mexiko drabbas av att en eller flera kraftiga orkaner drar in över land.
Den officiella orkansäsongen på Atlanten varar mellan 1 juni och 30 november. I genomsnitt (mätt mellan 1950 och 2000) så bildades 9,6 tropiska stormar, 5,9 orkaner och 2,3 kraftiga orkaner.
Amerikanska NOAA gör kontinuerligt prognoser på kommande säsong. I deras prognos från i maj så bedömer man att årets orkansäsong kommer att vara lite kraftigare än en normal säsong. NOAA räknar med 12-18 tropiska stormar, 6-10 orkaner och 3-6 kraftiga orkaner i år.
Fakta:
Tropisk storm: Medelvindhastighet upp till 33 m/s.
Orkan (hurricane): Kategori 1-2 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, 33-49 m/s.
Kraftig orkan (major hurricane): Kategori 3-5 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, över 49 m/s.
/Martin
Så, då borde alla vara glada. Högtrycket som vi talat om en tid har, för en kort tid, att etablerat sig över Sverige. Det är inte sol och stigande temperaturer överallt, men på de flesta platser.
-Ni som gillar sol och värme: Passa på och njut!
-Ni som inte uppskattar värmen: Håll ut!
På fredag är det slut. Då blir det regn på många platser och temperaturen faller tillbaka till omkring 20 grader.
/Martin
Bild: Prognoskarta för tisdag 12Z (14.00).
Det kommer vara fortsatt varmt även under morgondagen. Kartan visar att temperaturen kl 14 kommer ligga på upp mot 27 grader. Men troligtvis når vi max några timmar senare. Jag skulle tro att någon station i alla fall klarar sig upp i 30 grader.
Prognoskartan visar förutom temperaturen också molnighet, tryck, vind och nederbörd. Det ljusblå området är höga moln, gula är låga moln och brunt är medelhöga. De olika nyanserna på färgen ska visa hur mycket moln det är, där ljust är lite och heltäckande är mest mulet. De gröna sträcken som visas är regn, vid snöfall är dessa sträck blå i stället. H är högtryck och L är lågtryck och siffrorna på linjerna visar lufttryck. Pilarna som finns över hela kartan är vinden. Man kan jämföra de lite med en pil man kastar, där fjädrarna sitter där bak. Pilen går dit vinden blåser. De röda symbolerna som syns i samband med regnet visar var det är risk för åska.
Till sist har vi de ritade fronterna i rött och blått som ska visa gränsen mellan olika luftmassor. Som man tydligt ser här är det när dessa olika luftmassorna, men olika egenskaper, möts vi får ”väder”.
/Elin
Du har kanske förundrats över hur lugnt det blivit framåt kvällen, trots att det tidigare blåst en frisk sjöbris. Det beror på att drivningen av sjöbrisen avtar i och med att solen står allt lägre på himlen och att solinstrålningen därmed minskar.
Nattetid visar sig ibland landbrisen. Det är sjöbrisens lite mer skygge kusin (från landet) som blåser åt andra hållet, från land mot hav.
Landbrisen ger betydligt svagare vindstyrkor, sällan mer än 3 m/s. Den uppstår som en följd av att temperaturen över land sjunker relativt mycket om natten, medan havet håller samma temperatur. Temperaturkontrasten mellan land och hav blir motsatt den under dagen och vinden drivs i motsatt riktning.
Landbrisen är mycket svår att prognostisera. Landbrisen är lokal och mer grund än sjöbrisen och påverkas därför markant av öar, sund och andra hinder som den följer då den söker lättaste vägen ut mot havet.
/Martin
Satellitbilden är från idag kl 14.50.
Här ser man att det i dag har varit soligt i samband med att ett högtryck har växt sig in över Götaland. Detta högtryck kommer fortsätta norrut och ger övervägande soligt även för Svealand under morgondagen.
Fram på tisdag är det högtrycksväder som gäller för Götaland, Svealand och södra Norrland. Detta ger sol och temperaturer på 25 grader, men längst i norr blir det något lägre på runt 20.
På onsdag fortsätter temperaturen att stiga och då blir det riktiga sommartemperaturer på upp mot dryga 25.
Äntligen är sommaren tillbaka.
/Elin
Sjöbrisen uppstår soliga dagar när luften över land värms effektivare än luften över vattnet. Den uppvärmda luften över land stiger och bildar stackmoln. Det lämnar utrymme för luft från hav eller sjöar att strömma in mot land.
Sjöbrisen bidrar till att det ofta är betydligt soligare till sjöss än inne över land där molnen tornar upp sig och det gärna bildas regnskurar under eftermiddagarna.
 |
| Cumulunimbusmoln med regnskur 25 juli 2011 |
Det är vanligt att den soliga förmiddagens lugna vindar så småningom inte bara ökat i styrka markant utan även ändrat riktning. Förr i tiden kallade man sjöbrisen för ”solgångsvind” eftersom den under dagen vrider och ser ut att följa solens gång på himlen.
Sjöbrisen uppstår som en konsekvens av skillnader i temperatur mellan landytor och hav/sjö.
Men värmer inte solen lika mycket över hav som över land?
Jo, lika mycket värmeenergi når havet och landytan. Men medan havet fördelar solenergin över ett stort djup så transporteras värmeenerign långsammare i marken. Det är bara de översta centimetrarna som värms effektivt av solenergin under en dag. Detta gör att markytan värms upp kraftigt medan man knappt märker någon skillnad temperaturen i vattnet trots att solen ligger på.
Underlaget (marken/havet) värmer luften som i sin tur får olika densitet beroende på vilken temperatur den har. Varm luft har lägre densitet, dvs blir lättare för en given volym, än vad kall luft har. Det gör att luften blir varmare över marken än över havet.
Luften som är tyngre vill då ”rinna in” under den varmare/lättare luften. Den lättare varma luften stiger och efterhand så kan det bildas stackmoln. Detta gör att det börjar blåsa in från havet mot landytor och att molnen bildas över land. Sjöbrisen är skapad.
Sjöbrisen är som mäktigast under eftermiddagen och kan ibland ge vindstyrkor upp emot 10 m/s. Vanligtvis sträcker den sig tio till trettio nautiska mil ut från kusten.
I morgon skriver jag om landbrisen.
/Martin
Här kommer lite midsommarstatistik från 1900-2010.
Gröna staplar motsvarar år då midsommaraftons högsta temperatur varit högre än medelvärdet för 1900-talets midsomrar för respektive station samt blåa staplar då den varit lägre. Fram till och med 1952 inföll alltid midsommaraftonen den 23 juni och därefter på den fredag, som infaller under tiden 19-25 juni.
/Elin