Denna sommar må vi i Sverige ha haft temperaturer omkring det för årstiden normala, men på många andra platser har det varit varmare än normalt.

Arktis 11 juli 2011. (earthobservatory.nasa.gov) Satellitbilden är en kompositbild, dvs sammansatt av flera olika fotografier, tagen den 11 juli 2001 av NASA.

Vi har i Sverige haft ett och annat lågtryck, medan det över Nordpolen varit ett omfattande högtryck och mestadels klart väder.

Med satelliter har mätt isen med stor noggrannhet sedan 1979. Isens utbredning varierar givetvis från år till år, men det finns en tydlig trend i att ytan minskar i omfattning med tiden.

Septemberisen 1979-2010. Septemberisens utbredning har minskat med omkring tio procent sedan mätningarna med satellit började 1979 (NASA)

Många har frågat sig om ytan år 2008 och 2009 var tecken på att isen höll på att isens utbredning var på väg att återhämta sig. Men det krävs flera år av dels ökad tjocklek/utbredning vintertid, dels inte så kraftig avsmältning sommartid för att isen skall återgå till värden i närheten av de som rådde kring 1979.

Isens utbredning varierar med årstiderna. I mitten av september brukar isen ha sin minsta utbredning. Den tidigare minsta utbredningen inträffade år 2007. I år har det över Arktis varit så pass mycket varmare än normalt att isens utbredning är rekordliten.

Arktiska isens utbredning under fram till och med 17 juli 2011 (NASA). Just nu ligger är ytan mindre än för motsvarande tid år 2007!

Temperaturen på 925 hPa (omkring 1000 meter upp i luften) var under juli månad mellan 6 och 8 grader över det för årstiden normala (NASA Earthobservatory).

I samband med att det är mindre is som täcker ytan så omvandlas mer av solljuset till värme. Detta då isen hade reflekterat solljuset medan vattnet, som är mörkare, istället absorberar en större andel av solstrålningen. Det börjar med att det, av smältvatten uppe på isen, utvecklas mindre eller större sjöar på det sammanhängande istäcket.

När det väl har börjat bildats vatten på ytan så absorberar dessa mer solenergi, vattnet blir varmare och sjön blir större.

Bild på tidigare (rött) respektive senare (blått) avsmältning av Arktis. Även om vissa platser 2011 smälte senare än medelvärdet 1979-2011, så var nettoeffekten en avsmältning. (NASA NSIDC)

Även vattnet runt isen blir varmare vilket gör att isen kalvar i större omfattning. Även vattnet under isen påverkas och tjockleken på isen har minskat genom åren.

Att istäcket minskar, hänger samman med klimatförändringar och global uppvärmning. Den så kallade ”albedoeffekten” är en återkoppling i klimatsystemet som gör att små förändringar förstärks. Eftersom den fungerar som en förstärkare så kallas den för en ”positiv återkoppling”.

Det finns givetvis även återkopplingar som bromsar förändringar (så kallade ”negativa återkopplingar”).
Det har i den så kallade ”klimatdebatten” långe hävdats att en ökad mängd vattenånga i luften skulle leda till ökad molnbildning som i sin tur skulle stabilisera klimatet och förhindra temperaturstegring*.

Det blev inte så denna sommar över Arktis.

Isarna smälter från år till år. Finns det något som tyder på att den trenden skall förändras?

/Martin

PS. *Om det nu var så att mer moln skulle kyla av klimatet så skulle ju detta medföra att det blev ”normalkallt” igen. Det skulle ju i sin tur medföra att luften inte kunde innehålla så mycket vattenånga/moln. Det skulle ju i sin tur medföra att den avkylande effekten upphörde.

En ökad molnighet skulle möjligen kunna bromsa en klimatförändring. Men den kan inte förhindra eller ”återställa” en klimatsituation.

För övrigt så är klimatsystemet komplext och det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att koppla enskilda händelser till enskilda konsekvenser. Därom inte sagt att vi vare sig inte påverkar klimatet eller att vi inte kan dra några relevanta slutsatser om följderna av vad vi gör.

Vi människor påverkar klimatet, klimatet förändras och vi människor påverkas av följderna. DS.

Man hör oss meteorologer ofta säga att temperaturen är över eller under det normala. Ibland hör man också att det har regnat mer än normalt. Men vi talar sällan om vad för slags normalvärde vi använder vid jämförelsen. Ett normalvärde är ett jämförelsevärde eller en referensvärde som dels används för att karakterisera en orts klimat, dels för att jämföra ett aktuellt värde med ett medelvärde beräknat från en lång följd av år.

I början av 1900-talet enades man runt om i världen att 30 år var en lämplig längd att beräkna sådana normalvärden på och just nu används perioden 1961-1990. Temperaturmässigt så finns dygns- och månadsmedelvärden att jämföra mot men för nederbörden används bara månadsmedelvärden. Trots att de flesta av oss tycker att 30 år är en ganska lång tid så är det egentligen en för kort tid för att få fram stabila medelvärden för en plats. Detta gäller inte minst nederbörden som uppvisar stora variationer.

Man kan tycka att det bör vara rätt vanligt att vädret är normalt men egentligen är det mycket sällan det inträffar. På Observatoriekullen i Stockholm har man mätt sen år 1786 och vid bara sju tillfällen har man haft normalt månadsväder, senast var juni 1964. I Göteborg var november 2007 en onormalt normal månad och det var första gången sen starten år 1859.  

/Elin

Som många ser när de tittar ut så regnar det, samma sak när man ser på nyhetssändningar från Norge.

Det regnar även i Danmark, Finland på Island och på en del platser i södra Europa.

Solen då? Och vad skall man göra med förhoppningarna kring högtrycket till veckan?

Högtrycket, eller rättare sagt högtrycksryggen, förmår inte stabilisera vädret lika tydligt som modellerna tidigare gav uttryck för. Högtryckscentrum blir planenligt ute över Atlanten, men ryggen upp över Skandinavien blir för klen för att klara av att mota regnet i grind.

Det betyder dock inte att det skall vara mulet och regna hela tiden. Det kommer att vara en del sol och temperaturen kommer att stiga ett par grader kommande dagar.

Om man förutsätter att folk vill ha sol och värme, så återfinns det bästa vädret i landets östra halva. Och som vanligt denna sommar så är det Norrbotten och Västerbotten som toppar avseende temperaturer.

/Martin

Nej, det handlar inte vädret.

Det är svårt att samla tankarna och resonera kring något annat än det helvete som drabbade Norge i går. Hur kan någon med så cynism och kallblodighet planera och genomföra de vidriga handlingar som nu successivt framkommer?

Först en kraftig bilbomb riktad mot maktens centrum med vetskap om att slumpen avgör vilka människor som drabbas. Därefter, med handeldvapen på nära håll, en avrättning av människor på ungdomslägret på Utöya.

Gärningsmannen/männen har haft gott om tid att tänka igenom sina handlingar, bearbeta intryck, skräck och vädjanden från sina offer. Men trots detta har han/de fortsatt sprida död, skräck och sorg omkring sig.

Vilket helvete måste inte ungdomarna på Utöya fått genomlida? Och vilka helveten måste inte anhöriga och överlevande nu genomgå? Alla vi andra må fasa av blotta tanken på händelserna. Överlevande och anhöriga har händelserna inpå skinnet under resten av sina liv.

All kommunikation, artiklar, TV- och radioprogram jag tar del av som inte direkt handlar som terrorattackerna i Norge får en dubbel mening: Vad tänker de på, sitt program eller terrorhandlingarna i Norge? Allt som inte rör händelserna i Norge verkar banalt i sammanhanget. Om man bortser från barnprogrammen så måste man verkligen fråga sig: Måste detta verkligen sändas? (Jag har själv stått i TV och önskat slippa presentera vädret när hela nyhetssändningen präglats av terrorhandlingar och mänskligt lidande.)

Sitter just nu och lyssnar till påannonseringen av P1:s Sommarprogram. Hur kan man sända ett sånt program idag frågar jag mig. Ögonblicket efteråt får jag höra att dagens sommarpratare och Radioledningen ställt sig tvekande till att sända programmet (som bandats tidigare) med hänvisning till händelserna i Norge. Bra.

Att det trots allt sänds speglar vädjanden från Norges statsminister Jens Stoltenberg om att vi inte skall låta terrorister diktera hur vi skall leva våra liv. Men det är samtidigt en balansgång mellan det och respekten för alla drabbade och anhöriga.

Massakern är över, men polisens analyser kommer att ta lång tid och händelserna kommer att påverka det norska, och även det svenska, samhället för all framtid. Det finns en tid före och en tid efter terrorhandlingarna i Oslo/Utöya.

Bearbetningen av personliga trauman kommer att ta lång tid. Sorgen över det inträffade är ofantligt stor. Såren läker inte utan ärr.

Jag vill framföra mitt deltagande till alla drabbade.

/Martin Hedberg

Under fredag eftermiddag drar ett nytt åskområde in österifrån och återigen väntas en åskrik kväll och natt. SMHI har gått ut med klass 1 varningar för detta. Läs mer och håll er uppdaterade på http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/Varningar. 

/Elin

Under kvällen igår drog ett område med både åska och regn in över ostkusten. Mellan 21 och 03 registrerades 30 000 blixtar. Men det har fortsatt under tidiga morgonen och nu på förmiddagen. På bilden syns det ett svart kryss för varje registrerad blixturladdning kl 22.30 till 23.00 igår.

/Elin

Dagens satellitbild från klockan 16:19.

Man ser tydligt åskmolnen både vid Norges västkust och över Baltikum. De är på bilden väldigt vita och runda. Man ser också att vi har ett lågtryck som ligger sydost om Sverige. Lägg också märke till sjöbrisen vid Finlands västkust. Detta syns då cumulusmolnen bildas en bit från kustremsan. De blå molnen som syns över södra Sverige är bara tunna höga moln, och på makren uppfattade dessa molnen mest som en genomskinlig slöja.

Om man inte är intresserad av meteorologi, så är bilden bara vacker att titta på!

/Elin

Jag vet att många har fått intrycket att årets Fruntimmersvecka kommer att bli riktigt blöt. Så här mellan regntunga moln kan det vara trevligt med lite ljusglimtar.

Det kanske är bra att ha rätt sorts förväntningar. Många har gått och längtat efter ett massivt högtryck, sol och värme. Jag har goda vänner som idag reser till Spanien. De kommer att få uppleva just sol och värme. (De reser dock inte för att de är besvikna på den svenska sommaren utanför att umgås med släkten som bor där)

Men här hemma i Sverige skall man inte förvänta sig ett spanskt klimat. Inte ens klimatförändringarna, så långt de hittills kommit, skapar Sydeuropeiskt sommarväder i Skandinavien mer än någon dag per år. (Och det skall vi vara tacksamma för, sydeuropeiskt väder/klimat smakar bäst i Sydeuropa.)

Men det är inte bara moln och regn här hemma i Sverige. Det kommer att bli en del sol också. Tisdag och onsdag ser ut att bli rätt okay väder. Nej inte helt molnfritt i hela Sverige, men uppehåll, en del sol och temperaturer på 20-25 grader på de flesta platser.

Det är svensk sommar. Vill man ha något annat så skall man resa dit. Jag stannar här hemma och njuter av att gräsmattan är grön, äppelkarten mognar, himlen är klarblå och nätterna ljusa.

/Martin

Frågan vi på SMHI får mest just nu är när värmen kommer tillbaka. En fråga som är svår att svara på. Vad menar vi med värme? 30 grader och strålande sol? Eller värmen vi normalt brukar ha i Sverige i mitten av juli?

Jag ska besvara båda. Vi börjar med frågan om 30 grader och strålande sol. På våra prognoskartor som stäcker sig tio dygn syns inga temperaturer på 30 grader och inga dagar med bara soligt väder. En del sol blir det, så klart, men då i samband med växlande molnighet.

Om man istället frågar om värmen vi normalt brukar ha i Sverige så här års kan jag berätta att den är här. Vi har faktiskt temperaturer som ligger något över det normala.

På kartan ser man en uppdelning på var temperaturen ligger över det normala, ljus röd, och var den ligger mycket över det normala, mörk röd. Detta gäller dygnsmedeltemperaturen de fem kommande dagarna jämfört med hur det var mellan åren 1961-1990.

Nu vill jag inte förstöra någons semester, men för er som hade hoppas på fyra veckor med strålande sol och +30 grader kan nog sluta hoppas. Det är inte det klimatet vi har i Sverige och att bli arg för att det är moln, regn och runt 20 är onödigt. Mitt tips är till alla er som söker just +30 grader och sol flera veckor i stäck är att åka till ett land söder ut. Just nu är östra Medelhavsområde en god idé då de nu på morgonen (07.00) redan är uppe i drygt 30 grader och temperaturen lär fram på dagen stiga upp mot 40+.

/Elin

Sitter i den svenska sommarsolen och förkovrar mig i några böcker om väder skrivna av amerikanska författare/meteorologer.

Det brukar sägas att vi i svenskar är det mest väderintresserade folket i världen. Personligen tror jag att amerikanarna tar hem priset. De har mer dynamik och kraftigare extremväder än vi i Europa. Och de har ofta mer dramatik i själva presentationen av vädret.

Här i Sverige, precis som i USA, poängterar vi att en kalfront är en situation där en kall luftmassa ersätter en luftmassa med högre temperaturer. Ofta har även kalluftsmassan lägre fuktighet och klar och ”hög” luft. I gränslinjen mellan luftmassorna bildas moln och det är inte ovanligt med såväl kraftigt regn som åska

Vi vet också att vädersystemen på våra breddgrader oftast rör sig från väster till öster. Det gör att den förhärskande vindriktningen oftast är innehar en västlig komponent, samt att man gör bäst i att speja ut över Atlanten om man letar efter lågtryck som snart skall beröra oss.

Nåväl, i en av böckerna, ”Weather Whys”, får jag lära mig att man på en del platser i USA är så van vid denna väst-östliga riktning på vädret att man kallar kallfronter som kommer från öster eller nordost för ”backward-moving cold front”. På amerikanska ostkusten kallas den för ”back-door cold front”.

Den första benämningen, backward-moving cold front, fick mig att reagera lite eftersom det faktiskt förekommer att kallfronter byter rörelseriktning. Men då övergår de till att vara en varmfront (så även i USA).

Här i Sverige rör sig som sagt var också vanligen vindar, lågtryck och fronter från väster till öster. Men det förekommer att vädret kommer från andra hållet, från öster eller nordost. Men hittills har vi inte kallat en sådan kallfront för en ”baklängesåkande kallfront” eller sagt att kallfronten ”kommer in köksvägen” för det.

Fast det kanske skulle vara upplyftande med lite mer dramatisering av det svenska och/eller europeiska väder? Även om vi lyckligtvis inte har samma kraft i våra oväder som man har i USA så kanske det finns utrymme för ett par stormjägare här hemma i landet lagom?

/Martin