Varför stämmer inte alltid prognoserna?
avUnder den senaste veckan har vi på SMHI fått ta emot en hel del kritik för våra prognoser. Vi har till och med fått hatbrev skickade till oss meteorologer personligen. Vi har också kunnat läsa jämförelser mellan olika vädertjänster som har varit mer eller mindre vetenskapliga.
Jag tänkte nu i alla fall förklara varför det kan skilja sig åt, trots att prognoserna som används som underlag är i stort sett identiska.
Prognosmodellerna som vi och vår motsvarighet i Norge och Danmark använder är i stort sett samma. Modellerna som används kallas HIRLAM och ECMWF och är ett samarbete mellan många länder. Detta gör man för att det krävs extremt mycket datorkraft för att räkna på prognoser men det är också en kostnadsfråga. Prognosmodellerna utvecklas successivt genom forskning för att ge mer detaljerad information och allt säkrare prognoser.
Hur kan det då skilja?
Som privatperson kollar man ofta hur vädret ska bli genom symboler som hamnar i tidningen eller på hemsidan. När man skapar dessa symboler måste man bestämma för vilket tidsintervall den ska läsa av informationen. I vissa fall passar det bättre med en ort och en tidpunkt och i andra fall gör man en medelvärdessymbol. I tidningarnas väderprognoser är det vanligtvis för intervallet mellan 09.00 och 15.00 man ”hämtar in” en prognos och det vädret som förkommer mest får bli en symbol. Den typen är väldigt bra om man vill ha en översikt men kanske inte räcker om en detaljerad prognos för uppehåll eller ej är en nödvändighet. Särskilt inte i dessa tider på året då väderutvecklingen är mycket lokal och väderförloppen snabba.
Alltså det sätt olika institut behandlar, i princip, samma data gör att prognoserna i olika tjänster kan skilja.
Var kommer skuren?
Kritiken vi har fått är nästa uteslutande om att regnskuren inte kom där vi sagt. Sommarskurarna är nyckfulla. Det är ett problem som modellerna svårt att fånga och som vi aldrig har stuckit under stol med. För den intresserade kan man läsa mer på http://www.smhi.se/kunskapsbanken/nyckfulla-sommarskurar-1.17129.
Vad som inte har nämnts alls är att vi väldigt sällan har fel när det gäller riktiga oväder. Exempelvis stormarna Gudrun och Per visste vi om, och varnade för, flera dagar innan.
Våra prognoser har 83% rätt de första dygnet. Så att våra prognoser aldrig stämmer köper jag inte!
För den intresserade kan man läsa mer om samarbetet på hemsidorna:
/Elin