Av Martin Hedberg

Det har regnat mer än normalt i sommar. Med ”normalt” avses situationer som vi är vana vid. T.ex. vädrets variationer de senaste trettio åren. Dels är det set vädret vi förväntar oss, dels är det det vädret som vår infrastruktur, jordbruk, ekosystem och samhälle utvecklats för att möta.

Men vad som är normalt förändras. Det är inte ovanligt att omvärlden förändras och därmed vad som kan kallas ”normalt”. Det är tom normalt att det som är normalt förändras.

Det som är lite onormalt är dels anledningen till varför förändringarna sker, dels storleken och hastigheten med vilka de sker.

Anledningen till att klimatet, och därmed vädret, förändras utöver vad man kan förvänta sig av naturens egna variationer är att vi människor genererar växthusgaser och förändrar jordens albedo (förmåga att reflektera solljus).

Anledningen till att förändringarna går så snabbt är att vi förändrat atmosfärens sammansättning och jordens albedo så snabbt.

Aldrig någonsin tidigare har en art på denna planet haft så stor inverkan på så kort tid över klimatet. Förvisso påverkar alla arter klimatet genom sin blotta existens. Vissa växter, djur eller bakterier har tom haft kapacitet att förändra klimatet, men det har skett under geologiskt sett längre tider.

Det som dessutom skiljer oss fundamentalt från tex bakterier (som för många miljoner år sedan förändrade jordens atmosfär, klimatet och förutsättningarna för livet på planeten) är att vi har kunskap om vad som sker. Nåja, inte fullständig kunskap, men i alla fall betydligt mer kunskap än man med rimliga antaganden kan förutsätta att bakterier hade/har.

En sak förändras dock inte. Vi måste, precis som alla andra varelser på denna planet, anpassa oss. Det har ibland förts fram som en handlingsplan och ursäkt för att fortsätta på vår destruktiva väg: ”Vi kommer att anpassa oss”. Visst. Vad har vi för val?

Så när nu atmosfären innehåller både mer vattenånga och energi, då kan man förvänta sig att det blir såväl mer nederbörd som förändrade vädermönster. Detta precis i linje med vad klimatforskare sade redan för flera tiotals år sedan.

Men eftersom mänskligheten inte riktigt tog till sig vad som sades då, eller verkar göra det nu, så bjuder verkligheten på en större dos av sin sedan länge beprövade medicin: Förändring med tillhörande anpassning.

Naturen är obeveklig mot förnekelse. För vår egen skull, och många andra, behöver vi vakna. Förutom det så behöver vi förstå att det både gör ont och går åt resurser att anpassa sig.

Nu betalar vi priset för att vi och våra föräldrar blundade för trettio år sedan. De/vi tyckte det var värt det, då. I framtiden betalar vi och våra barn priset för att vi blundar idag. Tycker vi att det är värt det?

/Martin

Av Martin Hedberg

Nu kommer det inte bara regn utan även kraftiga vindar. Det är främst Götaland och Svealand som berörs. Fast å andra sidan spå har vi redan sedan ett par dagar ett ihållande regnande i Norra Norrland…

Ett lågtryck fördjupas över södra Danmark. Det drar under fredagen in över södra Sverige. Nu under morgontimmarna (fredag) så har tillhörande regnområde redan kommit in över Skåne. Kommande timmar rör det sig vidare in över Blekinge, Halland och så vidare åt nordost.

Lite förenklat kan man säga att Götaland omsluts under fredag förmiddag och att Svealand får sin känning under eftermiddagen.

Mellan tummen och pekfingret så kommer det att regn mer eller mindre ihållande i omkring sex timmar. Därefter blir det ostadigt, varken stadigt uppehåll eller ihållande regn. Samlad mängd nederbörd under fredagen kommer att uppgå till mellan 20 och 40 mm.

Hade det varit snöfall så hade det motsvarat 2-4 decimeter snö. (Som tur var så ligger snön kvar där den landar, så länge det inte går laviner eller snön smälter.) Men nu är det alltså vatten som som söker sig närmare jordens medelpunkt.

Detta kommer att leda till översvämningar. Givetvis inte överallt, men på platser där… ah, jag tror ni kan räkna ut ungefär var. Där det nyss var översvämningar och kanske på en del nya platser. Problemet med regnandet är inte bara att det kommer rikligt, det är även att det redan är relativt blött i marken på många platser. Det gör att vattnet kommer att rinna undan ovan mark istället för i marken.

I media de senaste dagarna har man flaggat för att asfalt och andra hårda ytor skapar förutsättningar för översvämningar. Det är korrekt, men samtidigt skall man inte underskatta själva regnandets inverkan på vattennivåerna. Och denna sommar har vi på de flesta platser i landet fått omkring dubbelt så mycket som normalt.

Nåväl, det blir även blåsigt fredag och lördag. Detta i samband med att lågtrycket fördjupas. Vi kan vänta oss vindar på omkring 10-15 m/s i Götaland och Svealand och kulingvindar till havs och runt kusterna på Västkusten och Östersjön. Varningar är utfärdade.

Idag blir det rätt okay väder i södra Norrland.

På lördag är det fortfarande lite efterdyningar av lågtrycket i söder, det har då blivit lite ostadigt även i södra Norrland.

På söndag gör en högtrycksrygg kortvarig entre. Det blir välkommet. Jag kan tänka mig att det medför omfattande dimmoln på söndag morgon. De torde dock lösas upp rätt snabbt av solen som fortfarande värmer när den väl kommer en bit över horisonten.

En följdfråga blir givetvis om oväder med regn och fukt är det nya normala? Ja, det är rimligt att anta. Frågan är hur mycket mer nederbörd och fukt samt vilka övriga förändringar som är på väg att bli det nya normala. (Människan har, medvetet eller omedvetet, valt en vänta-och-se linje, i konflikt med decennier av vetenskaplig kunskap.)

För säkerhets skull lägger jag här in ett par meningar om att jag är väl medveten om att ”en enskild isolerad väderhändelse varken kan bekräfta eller avfärda förekomster och risker förknippade med klimatförändringar, antropogena eller inte.”

Men det vi nu snackar om är alltså den samlade bilden av nederbörden under sommaren 2011. Förvisso är det bara ett nålstick i den globala bilden och i en längre tidsperiod. Men det är fascinerande både att den ligger i linje med vad man förvänta sig om man studerat klimatmodeller.

Det är också fascinerande att det oftare slås väderrekord (över hela jorden) som är relaterade till värme och kraftigt hydrologiskt kretslopp (avdunstning+nederbörd) och en mer energirik atmosfär än det slås köldrekord och andra rekord relaterade till den klimatsituation vi lämnar bakom oss.

/Martin

PS. Att sätta ett o före ordet väder, ”oväder”, kan om man dissikerar det förefall lite märkligt. det är ju inte så att det inte blir väder, det blir ju istället väldigt mycket väder. DS.

Sommaren så här långt har väl inte varit någon höjdare. Många upplever de som ”dålig”. Men det är inte temperauren som felat, det är nederbörden.

Det har faktiskt varit en något varmare sommar än genomsnittet. De flesta platser har haft mellan en och tre graders temperaturöverskott. Men det har varit svårt att njuta av det eftersom det regnat mellan 50 och 150% mer än normalt (150-250% av månadsnederbörden i juni och juli).

(Ordet ”normal” är lite vanskligt att använda. Det är nämligen normalt att vädret varierar. Vad jag menar med ”normalt” i detta sammanhang är den genomsnittliga temperaturen respektive nederbörden under åren 1961-1990. Det är detta, ett 30-års medelvärde, som man brukar använda som referens. SMHI använder sig fortfarande av 1961-1990, men rent praktiskt så är det kanske dags att uppdatera refrensperioden till en färskare 30-årsperiod.)

Men det finns några undantag som sticker ut lite. Det är dels östra Svealand (Uppland-Södermanland), dels östra delarna av Västerbotten/Norbotten. Här har det kommit mindre nederbörd än normalt (25-100% av månadsnederbörden), men man har fortfarande haft temperaturöverskottet. På dessa platser har det varit en bra sommar.

Samtidigt bör man poängtera att den rikliga nederbörden gjort att grundvattennivåerna fyllts på och att vi sluppit stor brandrisk. Även vattenmagasinen har fyllts som de inte hade gjort om det varit högtryck och torka.

Å ena sidan, å andra sidan…

/Martin

Av Martin Hedberg

Jag gjorde igår en intervju för en artikel som planeras på Svenska Dagbladets kultursidor. Vi talade om extremväder och klimatförändringar.

Vi talade om vikten av att se små saker i stora perspektiv. Så till exempel att sätta våra två senaste kalla vintrar i relation till värmeböljorna i Ryssland och USA och global uppvärmning.

Det har varit varmt, men varför var det inte samma extrema värmebölja i Ryssland i år som i fjol? Och hur kommer det sig att USA och i synnerhet Texas haft en värmebölja just i år?

Jag säger att det är lite slumpen som styr, men biter mig samtidigt i tungan. Man kan väl inte säga att slumpen styr väder och klimat? Det är ju fysikaliska lagar, det går ju att i viss mån förutspå! Det är inte som att kasta tärning (och här lämnar jag, tillfälligtvis, lite utrymme för skämt om vilka metoder vi meteorologer använder för att göra prognoser).

Är det slumpen som styr när man kastar tärning?

Ja, det brukar heta så. Man kan ju använda tärning som en slumpgenerator. Men även om det är svårt att veta hur en tärning skall landa så är det inte slumpen som styr. Det är fysikaliska lagar som gravitation, luftmotstånd, mekanik, friktion mm.

Det går att beräkna hur tärningen skall landa. ”Allt” man behöver veta är initialtillstånd och hur man skall parametrisera fysikaliska lagar (formen på tärningen, rotationen på tärningen, fallhöjd, gravitation, luftmotstånd, fallvinkel, underlagets skrovlighet och lutning, stötvågor, friktion mm).

Utfallet från ett tärningskast kan förefalla slumpmässigt, men det går, med en viss säkerhet/osäkerhet, att beräkna hur tärningen skall landa.

Väder och klimat är givetvis många gånger mer komplicerade att parametrisera än tärningskast. Dessutom är väder och klimat komplexa till skillnad från en tärning som är en mekanisk företeelse. (Komplexa system innehåller bla. lärande, utslagning och förmåga till självorganisering. De kan förändra sig själva, något som ett mekaniskt system inte kan).

Men tärningen kan ändå illustrera vad som sker med vädret under inverkan av klimatförändringar.

Det som har skett, och sker, är att jämföra med att dopa/manipulera tärningen. Det är som att fästa en liten tyngd på den hörna som ligger mellan 1, 2 och 3 på tärningen. När man kastar den så kan fortfarande vilken sida som helst landa uppåt. Men sannolikheten ökar för att det skall bli 4, 5 eller 6.

Det är det som hänt med vädret. I takt med att allt mer energi ackumuleras i atmosfären så ökar sannolikheten för att värmeböljor, glaciärsmältning, avdunstning, kraftig nederbörd mm skall inträffa.

Det är inte uteslutet att det blir en etta, två eller trea när man kastar en dopad tärning. Precis på samma sätt kan det vara kallt på vissa platser under vissa perioder på Jorden, trots att planeten som helhet blir allt varmare. Men sannolikheten ökar för värmeböljor samtidigt som den minskar för köldrekord.

För det vi gör är att dopa, manipulera, atmosfären (och andra delar av naturen). Netto tillförs växthusgaser och aerosoler. Växthusgaserna påverkar absorptionen och utstrålningen av värmestrålning Aerosoler (partiklar) och en förändrad markyta förändrar jordens albedo, dvs förmåga att reflektera solljus.

En dopad atmosfär beter sig annorlunda än en icke dopad. Det kan man räkna på, precis som man kan räkna resultatet av en dopad tärning.

Från ett enskilt kast kan man inte avgöra om en tärning är dopad/manipulerad eller inte. Men gör man många kast och statistik på utfallet så ser man det.

Samma sak med väder och klimatförändringar. Från en observation på en plats kan man inte dra några hårda slutsatser. Men om man bearbetar många observationer från hela Jorden så ser man att väder och klimat förändras.

Om man förstår hur gravitationen inverkar på en blyvikt i ena hörnan av en tärning så förstår man varför resultaten av täningskasten blir som de blir.

Om man förstår hur strålningsbalansen till/från jorden påverkas av växthusgaser och aerosoler så förstår man varför klimatet förändras och utfallet i form av väder blir som det blir.

Med kunskap om hur en tärning är dopad kan man beräkna det statistiska utfallet av kommande hundra kast. Detta utan att veta exakt vilken sida som kommer upp vid kast nummer tio.

Med kunskap om hur väder, växthuseffekt och strålningsbalans fungerar så kan man beräkna det statistiska utfallet av hundra års väder. Detta utan att veta exakt vilket väder det blir om tio dagar.

Det är inte bara slumpen som styr tärningar, väder och klimat. Det är i första hand fysik och det går att beräkna sannolika utfall och det går att kvantifiera osäkerheter.

Vädret må förändras från en dag till en annan. Men vi förutsatte, outtalat, att klimatet inte skulle göra det.
Vi har byggt vår civilisation, kultur och välfärd på det.

Vi har förutsatt att havsnivån skall vara ungefär där den varit så länge vi kan minnas, att vädersystemen skall vandra ungefär som de gjort, att det inte är torka längre än det brukar, att det varken är kallare eller varmare, blåsigare eller blötare än det brukar, att väderextremerna inte blir värre än att vår infrastruktur och samhällen kan stå emot dem.

Men nu förändras klimatet och därmed det förändrade utfallet i form av väder. Det gör det om man dopar systemen.

Tärningen är inte bara kastad. Den är också dopad. Många tärningar återstår, de blir allt mer dopade.

Vi styrs inte av slumpen. Vi påverkar den.

/Martin

Av Martin Hedberg

Åska på Irland slog ut kraftförsörjningen till delar av Amazon och Microsofts molntjänster. Det medförde driftstörningar för ett stort antal av Amazons och Microsofts kunder i Europa.

Amazon Web Services skriver på sin driftlogg:

”…We understand at this point that a lighting strike hit a transformer from a utility provider to one of our Availability Zones in Dublin, sparking an explosion and fire.

Normally, upon dropping the utility power provided by the transformer, electrical load would be seamlessly picked up by backup generators.

The transient electric deviation caused by the explosion was large enough that it propagated to a portion of the phase control system that synchronizes the backup generator plant, disabling some of them.

Power sources must be phase-synchronized before they can be brought online to load…”

Under natten var delar av systemet helt nere. Nu under morgonen och förmiddagen har man fått upp det mesta och man arbetar nu med att uppdatera databaser.

/Martin

Helgen och den kommande veckan bjuder på lägre temperaturer än vad vi har haft denna veckan. Trots detta är det fortfarande helt normalt för att vara början av augusti.  

Normal medeltemperatur för augusti.

Normal solskenstid i augusti.

En karta över normal uppmätt nederbörd i augusti mellan 1961-1990.

/Elin

Tyfonen Muifa ligger för närvarande sydost om Okinawa (Japan). Den rör sig mot nordväst och kommer att dra in över Okinawa under natten mot fredagen (svensk tid) i form av en kategori 2-tyfon (typhoon). Det betyder vindstyrkor på omkring 45 m/s (ca 160 km/h). (Källa: Tropical Storm Risk).

Sannolikhet för stormvindar från Tyfonen Muifa (Grafik: Tropical Storm Risk).

På väg in mot fastlandet kommer den troligen att komma upp i vindstyrkor som gör en till en kategori 3-tyfon (50 m/s eller mer).

Den ser ut att tangera den kinesiska kusten kommande dagar. Sannolikheten är drygt 50% att Shanghai med omnejd inom tre dygn, dvs på söndag, drabbas av vindar som når stormstyrka, dvs upp till 33 m/s (ca 120 km/h). Sannolikheten är 35% Muifa tar en bana som gör att Shanghai får orkanvindar, dvs över 33 m/s (kategori 1-tyfon).

/Martin

Så här har Julivädret sett ut i världen.

Europa

Vädersystem styrdes ofta från väster eller nordväst ner över Västeuropa, där juli på många håll blev en aning svalare än normalt.

I Osteuropa var det däremot en mycket varm månad med som mest cirka fem grader över normal medeltemperatur. Där var det i och för sig ytterligare ett par grader varmare i juli förra året, men den absoluta toppnoteringen (44,3° i Divnoe i sydligaste Ryssland) blev några tiondelsgrader högre än i fjol.

Den 2 juli drabbades Köpenhamn av ett av de värsta skyfallen i stadens historia. Både vid Botanisk Have och Ishøj Varmeværk registrerades cirka 30 mm under en tiominutersperiod när regnet var som kraftigast.

De flesta julimånader bjuder på väderdramatik med lokala skyfall, tromber och kraftiga åskväder. Juli 2011 var inget undantag. Under juli har Osteuropa täckts av varm luft medan det varit betydligt svalare i Västeuropa. Sverige har ofta legat i gränszonen mellan luftmassorna med ostadigt väder som följd. Vissa platser har drabbats av åskskurar med stora regnmängder på kort tid.

Hela landet har haft en medeltemperatur över normalvärdet för juli. De största avvikelserna hittar vi i norr och i öster, där månaden varit 2-3 grader varmare än normalt. Västra Skåne, som legat nära den svala luften över Västeuropa, har dock bara haft en halv grad över normal julitemperatur.

På de flesta håll i Sverige har det fallit mer regn än normalt för juli månad. Förhållandevis mest har det kommit i södra Skåne med lokalt drygt 300% av normal julinederbörd. Den största sammanlagda julinederbörden rapporteras från Veddige i Halland med 180 mm.

Det finns även områden som fått mindre nederbörd än under en normal juli. Det gäller i synnerhet i Uppland, där det på sina håll kommit mindre än hälften av normal julimängd. Till exempel har Stockholm endast fått 13 mm under månaden.

Det ostadiga vädret har gjort att det har varit ont om längre perioder med sol från klarblå himmel. I södra Sverige har man inte kommit upp i normalt antal soltimmar för månaden. I norr har det dock på många håll varit något fler soltimmar än normalt. Mest sol redovisar Luleå med 337 timmar.

Det ostadiga vädret har gjort att det har varit ont om längre perioder med sol från klarblå himmel. I södra Sverige har man inte kommit upp i normalt antal soltimmar för månaden. I norr har det dock på många håll varit något fler soltimmar än normalt. Mest sol redovisar Luleå med 337 timmar.

Hageldrivor längs E4 mellan Hudiksvall och Sundsvall på kvällen den 12 juli. Foto: Gunnar Ågren.

/Elin

Denna sommar må vi i Sverige ha haft temperaturer omkring det för årstiden normala, men på många andra platser har det varit varmare än normalt.

Arktis 11 juli 2011. (earthobservatory.nasa.gov) Satellitbilden är en kompositbild, dvs sammansatt av flera olika fotografier, tagen den 11 juli 2001 av NASA.

Vi har i Sverige haft ett och annat lågtryck, medan det över Nordpolen varit ett omfattande högtryck och mestadels klart väder.

Med satelliter har mätt isen med stor noggrannhet sedan 1979. Isens utbredning varierar givetvis från år till år, men det finns en tydlig trend i att ytan minskar i omfattning med tiden.

Septemberisen 1979-2010. Septemberisens utbredning har minskat med omkring tio procent sedan mätningarna med satellit började 1979 (NASA)

Många har frågat sig om ytan år 2008 och 2009 var tecken på att isen höll på att isens utbredning var på väg att återhämta sig. Men det krävs flera år av dels ökad tjocklek/utbredning vintertid, dels inte så kraftig avsmältning sommartid för att isen skall återgå till värden i närheten av de som rådde kring 1979.

Isens utbredning varierar med årstiderna. I mitten av september brukar isen ha sin minsta utbredning. Den tidigare minsta utbredningen inträffade år 2007. I år har det över Arktis varit så pass mycket varmare än normalt att isens utbredning är rekordliten.

Arktiska isens utbredning under fram till och med 17 juli 2011 (NASA). Just nu ligger är ytan mindre än för motsvarande tid år 2007!

Temperaturen på 925 hPa (omkring 1000 meter upp i luften) var under juli månad mellan 6 och 8 grader över det för årstiden normala (NASA Earthobservatory).

I samband med att det är mindre is som täcker ytan så omvandlas mer av solljuset till värme. Detta då isen hade reflekterat solljuset medan vattnet, som är mörkare, istället absorberar en större andel av solstrålningen. Det börjar med att det, av smältvatten uppe på isen, utvecklas mindre eller större sjöar på det sammanhängande istäcket.

När det väl har börjat bildats vatten på ytan så absorberar dessa mer solenergi, vattnet blir varmare och sjön blir större.

Bild på tidigare (rött) respektive senare (blått) avsmältning av Arktis. Även om vissa platser 2011 smälte senare än medelvärdet 1979-2011, så var nettoeffekten en avsmältning. (NASA NSIDC)

Även vattnet runt isen blir varmare vilket gör att isen kalvar i större omfattning. Även vattnet under isen påverkas och tjockleken på isen har minskat genom åren.

Att istäcket minskar, hänger samman med klimatförändringar och global uppvärmning. Den så kallade ”albedoeffekten” är en återkoppling i klimatsystemet som gör att små förändringar förstärks. Eftersom den fungerar som en förstärkare så kallas den för en ”positiv återkoppling”.

Det finns givetvis även återkopplingar som bromsar förändringar (så kallade ”negativa återkopplingar”).
Det har i den så kallade ”klimatdebatten” långe hävdats att en ökad mängd vattenånga i luften skulle leda till ökad molnbildning som i sin tur skulle stabilisera klimatet och förhindra temperaturstegring*.

Det blev inte så denna sommar över Arktis.

Isarna smälter från år till år. Finns det något som tyder på att den trenden skall förändras?

/Martin

PS. *Om det nu var så att mer moln skulle kyla av klimatet så skulle ju detta medföra att det blev ”normalkallt” igen. Det skulle ju i sin tur medföra att luften inte kunde innehålla så mycket vattenånga/moln. Det skulle ju i sin tur medföra att den avkylande effekten upphörde.

En ökad molnighet skulle möjligen kunna bromsa en klimatförändring. Men den kan inte förhindra eller ”återställa” en klimatsituation.

För övrigt så är klimatsystemet komplext och det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att koppla enskilda händelser till enskilda konsekvenser. Därom inte sagt att vi vare sig inte påverkar klimatet eller att vi inte kan dra några relevanta slutsatser om följderna av vad vi gör.

Vi människor påverkar klimatet, klimatet förändras och vi människor påverkas av följderna. DS.