Du har kanske förundrats över hur lugnt det blivit framåt kvällen, trots att det tidigare blåst en frisk sjöbris. Det beror på att drivningen av sjöbrisen avtar i och med att solen står allt lägre på himlen och att solinstrålningen därmed minskar.

Nattetid visar sig ibland landbrisen. Det är sjöbrisens lite mer skygge kusin (från landet) som blåser åt andra hållet, från land mot hav.

Landbrisen ger betydligt svagare vindstyrkor, sällan mer än 3 m/s. Den uppstår som en följd av att temperaturen över land sjunker relativt mycket om natten, medan havet håller samma temperatur. Temperaturkontrasten mellan land och hav blir motsatt den under dagen och vinden drivs i motsatt riktning.

Landbrisen är mycket svår att prognostisera. Landbrisen är lokal och mer grund än sjöbrisen och påverkas därför markant av öar, sund och andra hinder som den följer då den söker lättaste vägen ut mot havet.

/Martin

Sjöbrisen uppstår soliga dagar när luften över land värms effektivare än luften över vattnet. Den uppvärmda luften över land stiger och bildar stackmoln. Det lämnar utrymme för luft från hav eller sjöar att strömma in mot land.
Sjöbrisen bidrar till att det ofta är betydligt soligare till sjöss än inne över land där molnen tornar upp sig och det gärna bildas regnskurar under eftermiddagarna.

Cumulunimbusmoln med regnskur 25 juli 2011

Det är vanligt att den soliga förmiddagens lugna vindar så småningom inte bara ökat i styrka markant utan även ändrat riktning. Förr i tiden kallade man sjöbrisen för ”solgångsvind” eftersom den under dagen vrider och ser ut att följa solens gång på himlen.

Sjöbrisen uppstår som en konsekvens av skillnader i temperatur mellan landytor och hav/sjö.

Men värmer inte solen lika mycket över hav som över land?

Jo, lika mycket värmeenergi når havet och landytan. Men medan havet fördelar solenergin över ett stort djup så transporteras värmeenerign långsammare i marken. Det är bara de översta centimetrarna som värms effektivt av solenergin under en dag. Detta gör att markytan värms upp kraftigt medan man knappt märker någon skillnad temperaturen i vattnet trots att solen ligger på.

Underlaget (marken/havet) värmer luften som i sin tur får olika densitet beroende på vilken temperatur den har. Varm luft har lägre densitet, dvs blir lättare för en given volym, än vad kall luft har. Det gör att luften blir varmare över marken än över havet.

Luften som är tyngre vill då ”rinna in” under den varmare/lättare luften. Den lättare varma luften stiger och efterhand så kan det bildas stackmoln. Detta gör att det börjar blåsa in från havet mot landytor och att molnen bildas över land. Sjöbrisen är skapad.

Sjöbrisen är som mäktigast under eftermiddagen och kan ibland ge vindstyrkor upp emot 10 m/s. Vanligtvis sträcker den sig tio till trettio nautiska mil ut från kusten.

I morgon skriver jag om landbrisen.

/Martin

Hej. Ni som har följt mig på Klart.se vet att jag är intresserad av människans förmåga till insikter, anpassning och utveckling. Jag skriver om såväl vädret igår som klimatet i morgon. Jag uppmärksammar vädrets inverkan på människa, samhälle och natur.

Så här i Midsommartider tänkte jag passa på att slå ett slag för firandet.

Någon kanske tycker att det är att slå in öppna dörrar, men jag vill uppmärksamma att vi missar många chanser till ett trevligare liv

Som meteorolog får jag ofta höra folk berätta om hur vädret har varit, eller i alla fall borde ha varit. Det finns i stort sett alltid något att anmärka på. Är det inte för kallt så är det för blåsigt, en molntuss för mycket eller så anmärks det på att det visserligen är bra idag, men att det kommer att bli sämre i morgon.

Det hänger ihop med synsättet ”jag kan inte”. Att fokusera på det som är fel istället för på det som är rätt eller kommer att bli bättre.

Jag menar inte att man skall korka upp vinet och slakta kon bara för att man hann med bussen och slapp stå i ösregnet. Men vi har en tendens att gråta över spilld mjölk istället för att glädja oss över att kon fortfarande står i båset.

På något sätt så ligger det inte riktigt för oss att uppmärksamma att vi har det bra. Det skall hela tiden gnällas över att gräset är lite grönare någon annanstans. Låt så vara! Var glad att det finns gräs.

Men utvecklingen då? ”Benchmarking” som är så bra för att man stimuleras till att bli bättre om man jämför sig med de bästa. Jorå, det stimulerar olika kategorier som idrottare, produktutvecklare och forskare. Det fyller en (sin) funktion.

Men dels så kommer de stora innovationerna när man går sina egna vägar, inte av att man följer andra. Och dels så är det bra mycket roligare att vara glad för det man har än missnöjd för det man inte har.

Och just det här senare kan vi bli lite bättre på. Att vara glad för det man har eller kommer att få. Och att uppmärksamma det. Fira små och stora detaljer. Bjud in grannar, släkt, vänner och folk du inte känner. Uppmärksamma något och skapa i och med det glädje

Idag firar vi att jordaxeln i tisdags passerade sin minsta vinkel relativt rotationsplanet runt solen.

Vad skall du fira i morgon?

/Martin

PS: Om vi övar lite så kanske vi får anledning att fira att vi blivit bättre på att fira. 😉 DS.