Det är måndagmorgon, och mitt huvud känns så tungt…
av…efter all hockey i helgen. Mest var det sönernas fyra matcher i helgen som var huvudintresse, men en hel del TV underhållning var det oxå.
KHL-grejen får jag inte så där mycket ut av då jag tycker att nerv och poäng är en oerhört stor del av en hockeymatch som jag skall anse vara bra. Ishockey som uppvisningssport funkar inte, därav ointresse av All Star-matcher.
Mest intressanta delen av NHL för tillfället är ”trade market”. Och den läser jag om på NHL-sidorna. Jonas Gustafsson fick en ny kollega i mål, och det är inte bra för honom. Nu är han definitivt tvåa i rankingen, Trots att Giguere inte varit bra hitillls i år. Men värvar du en dyr keeper till klubben skall han stå, så är det bara. J Sjöström dyker också upp i Toronto. Kul för honom att komma till en klubb där det ser ut som om han kan få lite istid att visa upp sig på. I övrigt skall det bli spännande att se vad som händer Kovaltjuk och Niedermayer. De vill nog spela slutspel bägge två, så det är inte orimligt med trader på de två närsomhelst.
Dock ligger mest fokus på allsvenskan. Den är faktiskt mest spännande och oförutsägbar dessa dagar. Du vinner inga förmögenheter på oddset/allsvenskan numer.
Det är ju för dessa streck som finns överallt och i närheten av samtliga lag. Jag skulle bli tokig om jag var ledare, inte en lugn stund. Har du vunnit och klättrat upp en bit i tabellen så dyker det upp ett streck ovanför dig som du vill över. Har du precis klarat dig över ett streck så vinner fel lag över Leksand borta (inte i går alltså) och så är du helt plötsligt och olustigt inlandad i denna streckdramatik igen. Ingen möjlighet att undvika streck i allsvenskan med andra ord.
De enda lag jag kan se som för ögonblicket simmar i stillhetens hav är ju Örebro och Västerås, trots vinsten igår. I Örebros fall så är det nog i samsvar med plan, då de siktar på att etablera sig i hockeyallsvenskan. Nu ser det ut som om de skall få en ”ny” ishall dessutom. Så då är Örebro en kandidat till att sikta högre i tiden framåt. Ny hall, fantastiskt fint idrottscentrum och en intresserad och dedikerad ledning som verkar att ha höga, men långsiktiga, planer för sitt hockeylag. Det gillar jag…Västerås går igenom en generationsväxling på och utanför isen vilket kan vara skälet till uteblivna resultat. Men också ett nödvändigt ”källarbesök” för att kunna göra nödvändiga åtgärder samt ”börja om” på alla de plan som en hockeyklubb består av. Ordförande, styrelse, kansli,sportchef, materialare, tränare, spelare och supporters. Det är en lång kedja som skall fungera för att det skall bli poäng och topp plasseringar för en hockeyklubb. Kommer ni inte ihåg ordspråket som vi fick lära oss i grundskolan. Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk.
Alla andra lag i serien har oerhört avgörande matcher i varje omgång att se fram mot. Eller att rysa inför, det kommer nämligen bli nervigt ända in i kaklet det här. Jag tror att det kommer fler av de konstiga resultaten vi sett på slutet. Mycket på grund av den press, nervositet och de direkt avgörande streckmatcherna vi har framför oss. Då blir det hockey jag gillar. För att dra vidare i ordspråksboken. ”When the going get tough, the tough get going”. Det amerikanska talesättet passar så bra in på ishockey i allmänhet men nu också på allsvenskan i synnerhet. För du måste vara tuff i kroppen för att orka fysiskt, tuff i huvudet för att klara pressen mentalt, tuff i attityden för att kunna vinna de avgörande duellerna på isen. Jag tycker att vi går mot hockeyns bästa tid. Den innan slutspelen börjar och då serierna avgörs. Jag tycker nämligen att det bästa laget koras efter fullförd serie och inte efter ett slutspel. Att vinna en serie efter 52 omgångar är beviset på att laget är bäst. Och just dramatiken i upplösningen av en serie där alla lag har någonting att kriga för tilltalar mig.
Sen kan jag ju uppskatta en kvalserie mer än ett slutspel också. Men det beror liksom på vilka som är med. I dagsläget kan vi nog bara räkna in Rögle och Leksand, men det räcker som en bra början. Ser kul ut allra redan…..
PS. Tack till Povel Ramel,…. för rubriken….DS
Håkan Södergren