I morgon blir det besök i Uppsala och till Gränbyhallen. Är lite orolig då jag vet hur kallt det kan vara på den vindpinade Uppsala slätten. Men kanske spelet och dramatiken gör att man blir varm inombords i alla fall. Dessutom är jag intresserad av det faktum att Almtuna är ruggigt starka på hemmaplan och jag skall försöka se varför. Är det spelet och några taktiska egenheter, eller är det hallen i sig själv som har givit AIS så många skalper på hemmaplan?

Jag började min ishockeykarriär i just Uppsala. Rosersbergs IK spelade sin första turnering i Uppsala i den då otroligt stora turneringen UNT-cupen. Stor för oss Rosersbergare som var 8 st och bara hade natur is hemma. Nu vart det konstfruset på Studenternas och vi mötte (alltid) Iron. De var ofta ett år äldre och hade en mycket bra lirare i Mikael Andersson född 1958. Han spelade senare i sin karriär i AIS ett par säsonger. Vi förlorade jämt mot Iron….

Sista året jag spelade i Rosersberg vart det dock ändringar…Vi gick ihop med Jakobsberg och fick helt plötsligt ett lag som var tre femmor stort. Vi vart ett bra lag och gick till final där vi äntligen krossade Iron. Stort för lilla Rosersberg, stort för oss killar som vann vår första turnering någonsin, och det i stora akademiska centret Uppsala mot de omöjliga Iron.

Året efteråt gick jag till Djurgården där jag började spela i det som hette B2:orna. Men hade jag inte vunnit UNT-cupen 1972 så tror jag heller inte jag haft ett sådant härligt hockeyliv som jag haft fram till nu. Så i morgon ska jag tillbaka  till mina rötter igen.

Liten frågesport: Vilken känd svensk förbundskapten i ishockey kommer från Uppsala?

Vi hörs

Håkan S