God kväll i stugorna!

Idag kom beviset, jag är en helt vanlig människa, jag är bara i början av denna resa och jag har mycket mycket kvar att ta mig igenom innan detta sitter som ett rinnande vatten.

Jag är inne i en ganska jobbig period i livet, går igenom saker i mitt förflutna som jag vet kommer stärka och hjälpa mig i längden, men nu kommer det tillfällen då jag verkligen får bita ihop. Idag var en sådan dag.

Vi åt McDonalds till lunch, vilket var helt ok. Jag höll mig till mina kcal, och det är verkligen okej att göra så ibland.
Sedan närmade det sig middagstid. Middagstid passerade. Och hur jag än funderade så kom jag inte på någonting att laga. Eller, jag kom inte på någonting jag orkade laga.
Christian orkade heller inte.
Det blev McDonalds till middag också. Det också okej, jag menar vi är inga storkonsumenter där längre, och krisar det så krisar det. Jag höll mig till mina kcal och det var fortfarande helt okej för mig.

Fram tills att Hugo inte orkade sin Cheeseburgare. Då brast det, då tyckte jag så himla synd om mig själv för…(ja för vad egentligen?!). Jag tittade på den, och jag tror fanimej att jag öppnade den med ögonen, sedan utan att blinka var den i min mage.
Jahaja. Där sprängdes kcal-vallen för idag. 200 för mycket.
Hade jag dessutom börjat kunde jag lika gärna fortsätta tyckte jag. Christian skulle få i uppdrag att fixa en stor fet godispåse. Med choklad i.

Sedan.
Helt i rättan tid. Just när jag tänkt tanken, choklad, det lät verkligen inte gott när jag formade ordet. Choklad. Just då. PANG!
Då skramlade det till i huvudet. Vad höll jag på med? Inte fasen mår jag bättre bara för att jag tryckt i mig min sons oätna hamburgare.

Jag ringde min kompis, och snabbare än hamburgaren tagit sig ett skutt ner i min mage ett par minuter innan så var vi på väg till x-force!!!

Jag förlorade förståndet för en stund, men fick det illa kvickt tillbaka.
Nu kan jag med gott samvete gå och lägga mig med, efter borträknade 200 överätna kcal, 450 motions-kcal.
Crosstrainern blev min räddare idag. 650 kcal brända. Kämpigt och svettigt. Brännande ben men ett jävlaranamma.
Inte nog med att jag slet bort det jag tryckt i mig, jag knöglade ihop mitt dåliga humör och skickade det riktigt riktigt långt bort & kom hem med ett lugn och en jäkla stolthet!

God natt gullegrisar!