Well, i bland blir det inte som man har planerat. Eller ja, när blir det egentligen det?!

Den här helgen skulle gå till historien som en av de bästa på länge. Men kroppen ville inte alls vara med på det som huvudet hade tänkt sig. I stället för att gå på 30-års fest och umgås med bästa vännerna har jag legat nerbäddad, glott på serier, sovit och gjort mitt bästa för att mota bort feber och förkylning.

Jag tycker att jag varit snäll mot kroppen med bra mat och träning i lagom dos, men alla förkylningar den senaste tiden vittnar om annat. Och efter ett samtal med min kloka mor inser jag att jag inte varit lika snäll mot själen. Den största boven stavas nog stress (i samband med lite för höga krav på att alltid prestera på topp).

Så från och med nu ska jag försöka bli lika bra på att ta hand om insidan som utsidan. Jag har faktiskt redan börjat genom att inte kolla jobbmejlen sedan i fredags.

Well done Johanna!