Jag har inte vädrat löpardojjorna en enda gång sedan jag kom upp till Norrland. Men å andra sidan har jag upplevt hur en ovan cykelrumpa känns både en och två gånger, hur uppskattad en vattenspridare är efter ett armhävningsrace, hur otroligt rofyllt det är att sitta och titta på ett flöte som guppar upp och ner i vattnet och hur kul det är när adrenlinet väcks till liv av att flötet dyker ner under ytan.

Trots att själen är övernöjd så börjar det klia i benen nu. Så pass mycket att jag valde bort en helkväll för att sova ut och ladda upp för en runda i morgon. Ett slinga i skogen är ett måste innan jag återvänder till huvudstaden.