Sverige är kallt och grått men jag värmer mig med Lenas härliga berättelse om förra veckan i Portugal:

Det är fredag morgon och klockan är kvart i sju. Det är mörk och snorkallt. Jag ligger på en yogamatta på stranden och tittar upp på en gnistrande vacker stjärnhimmel. Fullmånen tillsammans med brinnande facklor lyser upp och vågorna kan anas. Det är magiskt och jag blir tårögd. Och tacksamför att kosmos låter oss vara delaktiga. Livet består av många fantastiska komponenter. Att resa och att träna är två av dem. Vi är sex lyckligt lottade tjejer som utgör Team Skåne och som denna vecka befinner sig i Portugal på träningsläger för att förena dessa komponenter.

Boot Camp-veckan valdes efter Martin Lidbergs närvaro. Några av oss har tränat med honom förut och vet att denna man kan får varenda muskel i kroppen att jobba och att man alltid ger järnet på hans pass. Man vågar inget annat. Inte för att han på något sätt är skrämmande utan tvärtom; vänlig, peppande och ödmjuk men trots allt 92 kg muskler som man inte vill förhandla med. Och vi blir inte besvikna. Mitt bästa pass denna vecka blir Combat med Martin. Men det är svårt att rangordna för allt har varit bra. Vädret har varit underbart, personalen öppen och trevlig och deltagarna pigga och glada. Nina bjuder på ett vänligt leende varje gång vi passerar och känslan på Monte Gordo är inkluderande och härlig.

Innan vi reste i väg fick vi schemat. Karina ringer till mig och frågar om vi bokat fel vecka. ”Det är bara massa discodans…” säger hon upprört. Både Karina och jag lider av posttraumatiskt stress till följd av pinsamma upplevelser på dansuppvisningar på 80-talet. Tystnad i luren. Jag har ett armband där det står ”Act with Courage” som jag sneglar på när jag blir rädd. Man måste våga för att vinna. Vi lägger upp strategi. Discokläder ska inhandlas. Med rätt outfit är hälften vunnet. Vi biter ihop.

Det är dags för discodansen. På nervösa ben trippar vi ner i träningslokalen. Det tar inte många minuter. Sen är det klippt. Kayo har tagit sig in i våra hjärtan. Vi älskar henne. Och vi blir discodrottningar. När veckan är slut har vi gått på alla Kayos pass. Och jag vet att det är pinsamt att berätta men jag gör det ändå. Vi övar på stegen på rummet på kvällen för vi vill att koreografin ska sitta.

När vi inte tränar går vi på föreläsningar. Ok, jag erkänner en sak till. Jag trodde att Fredrik Paulún var en strikt GI-fanatiker men det visar sig att han är balanserad och tycker att man ska äta en bulle då och då om det gör en lycklig. Framförallt är han väldigt påläst och kunnig. Och ganska rolig.    

Martina Haag berättar en kväll om hur det är att inte få det jobb man vill ha och nästan väga 100 kg. Men att med humor, jogging och en del talang kan man förändra sitt liv. Det är vikigt att lyssna på andras framgångshistorier. Och det för mig osökt in på Martins föreläsning. Martin berättar om hur han blev bäst i världen på brottning. Handfasta tips på hur man kan nå sina mål. Jag tolkar hans föreläsning på så sätt att alla kan bli bäst i världen; kanske inte på brottning men på att leva sina liv. Jag blir glad av att lyssna på honom.

Det gäller att ta kontroll över sitt liv och leva det på bästa sätt. Man har bara ett. Att åka på en träningsresa är ett bra sätt att förlänga livet. Och att njuta av livet.

/Lena från Team Skåne