Att vakna före sju när man är ledig är kanske inte att föredra, men vad gör man. Jo, när jag är snäll kan jag låta sambon sova en stund till och tar en runda ensam i morgontimmen. Eller ja, med sällskap av ett par nya toner från Eldkvarn.

Ingen sol och ingen vidare värme. Däremot dimma och dis och blött och ruggigt. Dessutom ett par väldigt stela styltor till ben. Träningsvärken från de två senaste passen på gymmet känns ändå väldigt välkommen. Trots att jag antagligen inte kommer att kunna gå alls i eftermiddag älskar jag träningsvärk. Ett gott kvitto!

Nu reser jag norröver i landet och ser om vädret är bättre där. Löparspåren är i alla fall det!