Egentligen skulle jag varit i en helt annan stad i kväll och njutit av middag, vin och tjejsnack med ett par favoriter som jag inte träffat på ett halvår. Men tyvärr satte sjukdom stopp för våra planer. För att inte deppa ihop totalt försökte jag i stället jaga endorfiner på löpbandet. 

Det blev en brutal påminnelse om hur snabbt konditionen försämras under en månads tid. Efter sex fruktansvärt flåsiga kilometer gav jag upp och la fokus på mage och rygg i stället. Men det fina med det fruktansvärda är ju att det bara kan bli bättre. Och en löprunda gjorde mycket mer för humöret än om jag hade gått hem och deppat i stället.

Så, om jag i kväll skulle göra wellness-testet hade jag antagligen fått ett stort plus på träningskontot men ett stort minus på det sociala. Jag får se till att ta igen det senare under helgen.

Nu ska jag trösta mig med thaikäk, på hemlagat vis. En rivig gryta med massor av vitlök, chili, paprika, kokosmjölk och koriander.