Det har varit hett i Stockholm i dag. Underbart tokhett!

Och efter en promenad på 1,5 mil smakar middagen extra gott.

En rätt som är superlätt att tilllaga, men som blir himla god om jag får säga det själv, är denna. Jag höftar alltid lite i köket, men ungefär så här kan man göra: Koka rödbetor i 10 minuter. Lägg dem sedan i en form, ös på med fetaost och ringla honung över. In med alltihop i ugnen i 10 minuter. Koka mathavre under tiden. Låt rödbetorna och mathavren svalna något. Släng in lax i ugnen, pepprat med favoritkryddorna. Blanda rödbetor, mathavre och babyspenat i en skål. Klart!

Under de senaste löparrundorna har jag haft sällskap av min kille. Hans ben är ett par decimeter längre än mina och jag får ta ungefär två kliv när han tar ett. Så tempot har varit aningen högre än det jag vanligtvis håller, för jag vägrar låta honom sakta ner eller springa ifrån mig. Aningen frustrerande men nyttigt för både psyke och flås.

I dag stack jag däremot ut ensam och tog mig an min lättaste runda på sex kilometer. Jag trodde att värmen skulle ställa till det, men tiden kunde ha blivit riktigt bra – om jag inte hade tajmat en broöppning. 

Jag ska i alla fall se till att få jaga sambon oftare framöver!

Ett dopp efteråt var lockande. Men näckar gör jag inte, i alla fall inte i Stockholm.

Vill du njuta av en lång middag, pillra med maten och struntar i om fingrar, och klänning, luktar hav efteråt?! Gå då till Urban Deli vid Nytorget på söder och beställ in skaldjursplatån. Gärna med ett glas bubbel till!

De tar inte bordsbokningar, men väntelistan är effektiv och maten är väl värd att vänta på.

Bästa välkomnandet tillbaka till stan!

Jag har inte vädrat löpardojjorna en enda gång sedan jag kom upp till Norrland. Men å andra sidan har jag upplevt hur en ovan cykelrumpa känns både en och två gånger, hur uppskattad en vattenspridare är efter ett armhävningsrace, hur otroligt rofyllt det är att sitta och titta på ett flöte som guppar upp och ner i vattnet och hur kul det är när adrenlinet väcks till liv av att flötet dyker ner under ytan.

Trots att själen är övernöjd så börjar det klia i benen nu. Så pass mycket att jag valde bort en helkväll för att sova ut och ladda upp för en runda i morgon. Ett slinga i skogen är ett måste innan jag återvänder till huvudstaden. 

Jag har återigen flytt storstan, den här gången till Norrland. Från regn till sol med andra ord. Dagen har än så länge bjudit på det här. Jag njuter! 

En vän till mig som tidigare avskytt löpning berättade hur hon äntligen hade hittat flowet och nu kan uppskatta att springa. Hennes problem var helt enkelt att hon tagit ut sig för hårt i början och sen gått in i väggen. Men när hon väl tog det lite lugnare blev inte rundan så plågsam, hon höll längre och kunde njuta mer.

Det är just det jag tycker att löpning ska vara, njutning! Men att nå dit kan ju vara lite trixigt. Det finns dock massor av saker du kan göra för att få bättre kondition och en skönare upplevelse i spåret.

Här kommer tre högst personliga reflektioner som jag brukar köra efter.

• Variera. De flesta har en bekvämlighetsrunda som de oftast springer i samma tempo. Ge inte upp den men varva med andra rundor. Spring långt och lugnt ena dagen. Snabbare och lite kortare en annan dag. Variationen gör att din fysik inte vänjer sig, utan utmanas och förbättras. Jag tycker också att det kan bli trist att trampa samma mark hela tiden och veta exakt vilken backe som kommer härnäst. I bland sticker jag i väg på en stig jag aldrig sprungit på tidigare. Det enda som kan hända är ju att man hamnar lite långt bort och tvingas vända.

• Intervaller. Ja, det är ett himla tjat om intervaller nu, men gissa varför. För att de är så sablans bra helt enkelt. Dessutom tycker jag att tiden försvinner (även om det är tokjobbigt just där och då). Men det finns oändliga varianter. Korta men snabba intervaller är bra om du, som jag, vill bli snabbare på milen/halvmilen. En enkel variant är att hitta en runda med många backar och maxa i dom och ta det lugnt nerför. Men glöm inte att värma upp först.

• Träna annat. Jag är en ensamvarg när det kommer till min träning och det är väl därför jag älskar löpning. Men jag blir också lätt uttråkad. Därför försöker jag varva med annan träning, så att jag inte nöter ut kärleken. Även löpningen mår bra av variation. Till exempel så gör styrketräning både stegen snabbare och kroppen skadefri. Lätt värt!

God morgon. I dag tycker jag att ni ska gå ut och plocka det senaste numret av Wellness. Bland annat så har vi en lång intervju med Sanna Lundell. Min kollega Liv som gjorde intervjun var lite smått förälskad efter att ha träffat henne. Läs så förstår ni varför!

Förresten, om du inte lyckats haffa något tidigare nummer så kan du klicka hem alla här.

Jaha, då var man hemma igen (även om Dalarna är för alltid kommer att vara mest hemma). Direkt när jag kom tillbaka stack jag ut och sprang 11 kilometer. Det behövdes efter ett par riktigt slöa och sköna dagar. Jag har inte ägnat mig åt särskilt mycket löpning, men desto mer åt promenader, utflykter och besök varvat med bus, bad, bärplockning, hemlagad mat och efterlängtat valpmys.

Något av det bästa med att vara hemma är också att jag inte är ensam om att vara morgonpigg trots semester. När övriga vaknade hade jag och min far redan traskat ett varv runt byn, morsat på rådjur och bönder, ätit gröt och spelat några omgångar vändtia.

Att jag sedan somnade i soffan klockan tio i går är väl ett gott betyg på att jag äntligen börjar varva ner. Det är nästan så att jag måste blunda en stund nu också. Men det är inte alls lika mysigt utan Amos i knät!

Lycka är att plocka frukosten själv! 

Nu tänker jag ligga på sofflocket tills regnet har avtagit en smula. Sen ska benen få springa en mil längs skog- och grusväg. Behöver jag säga att jag älskar mitt Dalarna? 

Nu lämnar jag storstan. Ni anar inte hur skönt det ska bli! Löparskorna är nerpackade och jag längtar efter att få ventilera lungorna med frisk dalaluft!