Ännu en underbar gästbloggare, läs Emmas berättelse!

Att jag skulle vara i Turkiet nu trodde jag verkligen inte när jag med väldigt låg självkänsla stegade in på gymmet i januari 2012. Tredje barnet knappt fyra månader gammal och jag med cirka 30 kilos övervikt. Men se, här är jag nu, tillsammans med en hel hög underbara människor. Nya vänner, underbara ledare och föreläsare. Alla inspirerar mig, de får mig att skratta, svettas och må så fantastiskt bra!

Det senaste året har jag gjort en kroppslig och själslig resa till ett bättre jag, till ett jag som JAG tycker bättre om. Dessutom har jag hittat min passion i livet, träningen. Träningen är MIN tid när jag släpper tankarna på familjen, jobbet och vardagen i allmänhet. På gymmet är det jag som gäller oavsett om jag kör ren styrka ute i gymmet eller kör veckans svettigaste kettlebellspass i gruppträningssalen.

Och tillbaka till veckan här i Turkiet, fullt fokus på MIG samtidigt som mötet med allt och alla runtomkring får mig att må så bra i kropp och själ. Jag är så tacksam att jag i november bokade denna resa. Det är verkligen en upplevelse för livet. Jag har lärt mig massor på så kort tid. Om mig själv, om hur jag ska tänka för att må bra. Och jag vågade till slut testa en dansklass med Annika Sjöö, detta assade (ja, alla ni som är med på resan förstår vad jag menar) jag direkt!Självkänslekontot är verkligen välfyllt nu när veckan närmar sig sitt slut och vardagen närmar sig igen.

Vad vill jag då säga med detta blogginlägg? Jo, det är ALDRIG försent att förändras! Idag är jag på rätt väg, 20 kilo lättare och en bättre människa i allmänhet. Att unna mig denna resa/upplevelse med Wellness och Springtime har varit en fantastisk upplevelse och jag hoppas att många får uppleva samma som jag.

/Emma Friberg Albrecht

Foto: Sara Ringström

I dag har det varit lite mulet här i Turkiet. Men vi har gjort köttbullar, kört funktionell cirkelträning och tabata, dansat pasodoble, haft löpskola, fysat och smakat på en föraning av svensk sommar så det gjorde inte så mycket att inte solen strålade.

Foto: Sara Ringström

Wellness värnar lika mycket om insidan som utsidan och vi gör mer än att träna vår muskler här nere. Även det inre får sitt. Till vår hjälp har vi fantastiska Mia Törnblom!

Dessutom är hon så rolig på sina föreläsningar att man nästan ramlar av stolen. Bara det gör gott för själen!

Hur många pass har ni där hemma tränat den här veckan?

Jag har fortfarande ett knä som krånglar och försöker ta det lite lugnt (men det är svårt och frustrerande när det rycker i springtarmen) och är bara uppe i 13 sedan i söndags. Men jag vet att det finns flera här som redan kört över 20 pass. Det är ju helt galet! Men det går liksom inte att låta bli.

En av mina personliga favoritklasser är få yoga med den här tjejen.

Anna är en fantastisk yogalärare, hennes röst är så skön och behaglig, hon instruerar med värme och humor och dessutom så lyckas jag nästan alltid slockna när hon guidar oss igenom avslappningen på slutet av klassen. Kärlek för kropp och själ!

Foto: Tobias Lundgren 

Tror ni inte att jag dragit på mig en förkylning igen när jag kom hem från värmen. Frustrerande ja, men inte helt oväntat efter all träning och sedan isande luftkonditionering på planet. I stället för att deppa ihop försöker jag se det som ett utmärkt tillfälle att låta kroppen vila. Det är inte min starkaste sida, men jag jobbar på det.

Och vad passar väl bättre än att krypa upp i soffan när det åskar ute?! Inte blir kvällen sämre av att jag hittade bortlömda godbitar i frysen.

Ja, det är lussekatter. Julbullen kan jag äta året om!

Jag upptäckte det lite för sent (i dag), men i en kiosk vid stranden säljs den mest fantastiska juicen. Men så har de ju också sjukt goda apelsiner i det här landet. Perfekt tröst efter två raka förluster.

Foto: Börje Thuresson

Så här började min dag i dag.

45 minuter känns mer som 10 när mysfaktorn är 100!

En vitaminshot i form av pressad blodapelsin och morot får starta den här veckan. Jag kanske inte är träningsfrisk, men feberfri och hungrig! Bara det är en indikation på att dagen kommer bli fantastisk!

Well, i bland blir det inte som man har planerat. Eller ja, när blir det egentligen det?!

Den här helgen skulle gå till historien som en av de bästa på länge. Men kroppen ville inte alls vara med på det som huvudet hade tänkt sig. I stället för att gå på 30-års fest och umgås med bästa vännerna har jag legat nerbäddad, glott på serier, sovit och gjort mitt bästa för att mota bort feber och förkylning.

Jag tycker att jag varit snäll mot kroppen med bra mat och träning i lagom dos, men alla förkylningar den senaste tiden vittnar om annat. Och efter ett samtal med min kloka mor inser jag att jag inte varit lika snäll mot själen. Den största boven stavas nog stress (i samband med lite för höga krav på att alltid prestera på topp).

Så från och med nu ska jag försöka bli lika bra på att ta hand om insidan som utsidan. Jag har faktiskt redan börjat genom att inte kolla jobbmejlen sedan i fredags.