Egentligen skulle jag varit i en helt annan stad i kväll och njutit av middag, vin och tjejsnack med ett par favoriter som jag inte träffat på ett halvår. Men tyvärr satte sjukdom stopp för våra planer. För att inte deppa ihop totalt försökte jag i stället jaga endorfiner på löpbandet. 

Det blev en brutal påminnelse om hur snabbt konditionen försämras under en månads tid. Efter sex fruktansvärt flåsiga kilometer gav jag upp och la fokus på mage och rygg i stället. Men det fina med det fruktansvärda är ju att det bara kan bli bättre. Och en löprunda gjorde mycket mer för humöret än om jag hade gått hem och deppat i stället.

Så, om jag i kväll skulle göra wellness-testet hade jag antagligen fått ett stort plus på träningskontot men ett stort minus på det sociala. Jag får se till att ta igen det senare under helgen.

Nu ska jag trösta mig med thaikäk, på hemlagat vis. En rivig gryta med massor av vitlök, chili, paprika, kokosmjölk och koriander. 

Tre ting som gör en fredag ännu bättre. 

Bästa chefen som anländer med ett stort leende och bubblar av frågor om olika träningsövningar jag knåpat ihop. 

Att jag bara har ett knäck kvar att lämna nu när nästa nummers deadline närmar sig med dunderkliv.

En skönt utsträckt känsla i kroppen efter gårdagens yoga (där baksida lår äntligen ville medverka i standing big toe pose). Det är härligt att känna att det går så snabbt att bli rörligare. 

Halleluja! Efter ungefär en vecka som känts som enda lång natt skiner solen över Stockholm i dag. Det är ju nästan så att man gör hoppsasteg hela vägen till jobbet! 

Dessutom är det torsdag och det betyder yogalunch. Det blir en bra dag det här. 

Oj, var tar tiden vägen? Januari brukar ju vara en seglivad månad som aldrig tar slut, men i år tycks den i stället försvinna fort som attan. Det är knappt att jag hinner med. Men för att varva ner mellan stresstopparna känns träningen viktigare än någonsin. Och nu behöver jag inte längre ta det lugnt på grund av luriga förkylningar och en stel nacke. Det är förbaskat skönt.

Kvällens träningspass är en gammal favorit som jag kör alldeles för sällan. Box. Inte bara grym träning för kroppen, oerhört förlösande för eventuella aggressioner också. Min motståndare är av det motsatta könet och mer än två decimeter längre än mig. Det lär bli en hård match och träningsvärken kommer garanterat att vara brutal. Men efter flera veckor med lugn träning ska det bli underbart att knappt kunna gå i morgon.

Laddar gör jag med keso, torkade äppelskivor och banan. 

Efter en tre timmar lång och blåsig promenad där det känns som att huvudet fryst till is är det riktigt gott att komma hem och inse att det finns soppa kvar från i går att äta.

Om man nu lyckas ta sig ut ur duschen någon gång vill säga, så är det här en perfekt lunch, eller varför inte middag.

Jag brukar göra soppa på allt från morötter, fänkål, potatis, broccoli, tomater, ja det mesta i grönsaksväg blir smarrigt men just denna, blomkålssoppa, gör du så här. 

Strimla en purjolök och bryt en blomkål i buketter. Fräs vitlök i olja i en stor kastrull, lägg i purjolöken och blomkålen och låt allt fräsa några minuter. Häll i cirka sju dl vatten, smulad grönsaksbuljong och två dl grädde. Låt det koka till blomkålen mjuknat. Mixa soppan med stavmixer och smaka av. Jag brukar salta lite extra.

Strö lite västerbottenost över soppan och ös på med färsk spenat. Till detta äter du ugnsgräddade baguetter med massor av västerbottenost på och sen är du beredd på att inta horisontalläge i soffan efteråt!

Nu är jag på banan igen!

Avsatte lunchen för 55 minuters yoga. Och som jag myser över att få träna. Typ. De första passen efter sjukdom är aldrig lätta, men ack så sköna. Jag blev nog två centimeter längre efter dagens alla hundar och krigare. 

Men lunch (köttfärssås pimpad med fetaost – yummie) äter jag så klart efteråt ändå, dock i en hiskeligt ohälsosam fart…

Matlåda. Finns det något sexigare?

Ni som läst senaste numret av Wellness har kanske spanat in de oerhört graciösa elefanterna, men inte känt igen dem. Jag måste bara få stoltsera med detta även här, för jag är så sjukt nöjd!

En idé poppade upp i mitt huvud när vi åkte på Wellness Boot camp i höstas. Jag hade sett en cool bild och ville testa hur lätt eller svårt det var att göra. En utmaning helt enkelt.

Jag berättade om idén för chefen, Nina, som skrattade lite nervöst men gick med på att vara den andra halvan av utmaningen. Sen fick vi även med vår fotograf Sara Ringström på tåget.

Och så satte vi i gång.

Ja, helt lätt är det inte att stå på händerna emot varandra. Särskilt inte när den ena halvan är längre än den andra. Det krävdes således ett par hjälpande händer men efter ett gäng frustrerande vurpor fick vi till slut till det. 

I går la jag fram en ny bildidé för Nina. Hon skrattade som vanligt, men inte lika nervöst den här gången. Jag vet att vi kommer fixa även detta. Fortsättning följer!

Tyvärr har jag fortfarande inte lyft en endaste vikt eller sprungit en endast kilometer. Förkylningen har inte riktigt lämnat kroppen så jag vilar. Även om jag klättar på väggarna så njuter jag av att kunna vrida nacken åt alla håll och kanter. Den har nog inte mått så bra på minst en månad. Min naprapat hade visst en poäng när han sa ”Jag brukar rekommendera folk att röra på sig när de har ont, men när det gäller dig är nog det omvända bättre. Hur ofta vilar du?” 

Jag vet ju att vilan är minst lika viktig som träningen, men när den överstiger ett par dagar tar oftast min rastlöshet över. Men nu har jag alltså latat mig i över en vecka och det tycks ha gjort susen. Dessutom har jag ju byggt upp ett galet träningssug. I morgon tänker jag smygstarta lite lätt och försiktigt. Peppen är redan hög, men kommer att vara total om 24 timmar. Tisdagen börjar nämligen med att jag ska snacka träning med en annan nörd. Mer om det senare.  

Nu tar jag och knatar hem i snöslasket! God afton.

Årets första Wellness hittar ni i butik i dag!

I den hittar ni min intervju med Izabella Scorupco (kan vara världens trevligaste stjärna) som berättar hur hon tränar, vad hon inte klarar sig utan varje dag och varför hon väljer att tacka nej till många jobberbjudanden.

Dessutom får du träningen som gör dig stark, modenyårslöften, sminktips, supersnacks och mycket, mycket mer!

Ja, det undrade jag i morse när jag promenerade runt söder. Jag mötte fler löpare än promenerare och det var många större sällskap som sprang tillsammans. Roligt att se att så många håller i uteträningen trots att det faktiskt blivit något som kan liknas vid vinter även här i Stockholm.

Oavsett i vilken fart man tar sig fram – att börja dagen med att kylan biter i kinderna och solen värmer själen är underbart – och botar tröttheten efter gårdagens trerätters och spelkväll med vännerna. 

Dessutom smakar frukost-smoothien gudomligt efteråt.