Det gjorde lite ont i hjärtat att välja bort en blå himmel i kväll. Men jag är ändå glad att det blev så. Man kan ju inte springa varje dag. Sen är det ju inte så dumt att bocka av det som är minst roligt i början av veckan så att det bara finns godbitar kvar. Och med tanke på att vad det kostar att ha ett gymkort är det ju bäst att se till att få valuta för pengarna.

Nu ska jag försöka mig på något annat som är mindre kul, men nödvändigt. Att somna i tid.

Inför Tjejklassikern var jag och Julia på Sport support center på Djurgården i våras och testade maxpuls, syreupptagningsförmåga och mjölksyrenivåer. Det låter kanske nördigt, men personligen tyckte jag att det var väldigt intressant. Och motiverande!

Efter att man tagit ut sig till max och blivit av med några droppar blod får man se sin form svart på vitt i tabeller och siffror. Och (tack och lov) hjälp med att tolka resultatet.

Ett av råden jag fick var att främst springa långa och lugna pass för att förbättra min grunduthållighet. Det är en utmaning, jag vill helst springa fort och pressa mig till max, jämt.   

Men jag fick också veta exakt vilka pulszoner jag ska ligga inom när jag ska köra tröskel – och maxintervaller. Som det ska bli en hel del av inför Lidingöloppet.

Vill du lägga upp din träning efter pulszoner på egen hand och få tips från löparesset Malin Ewerlöf Krepp kan du haffa nya numret av Wellness i dag.

Efter en helg i Dalarna är allt som det ska igen. Tja, nästan. Sommarvärmen tycks ha tagit semester. Men jag har i alla fall hittat tillbaka till mitt morgonpigga jag igen. Och förutom påfyllda energidepåer har jag en knippe rabarber med mig. Som jag inte riktigt kan bestämma mig för vad jag ska göra med. Paj är ljuvligt gott men det har jag fått så det räcker i helgen. Kräm kanske vore något att bryta frukostvanorna med, eller så kanske de hamnar i en smoothie… någon som testat?

Nu ska jag pysa till jobbet. Hej kortvecka!

Leriga skogsstigar och öde småvägar. Doften av sommarblomster och blött gräs blandat med koskit. Ja, det är sånt som gör en löparrunda.

Jag har flytt storstan och dragit hem till Dalarna över helgen. Och det går liksom inte låta låta bli att snöra på sig de gamla slitna dojjorna för en runda. Särskilt inte när man får sällskap av mor en bit på vägen och regnet har gjort luften härligt frisk!

Jag inte klarar av att ha tunga eller störande grejor på mig när jag springer. Nyckeln gömmer jag i skorna om det inte finns en ficka på kläderna. Jag älskar min pulsklocka, och den kan jag leva med, men irriterar mig ändå på bandet som ska klämmas fast över bröstet och klämmas in under sportbh:n.

Att ta med iPhonen ut i spåret är därför otänktbart i min värld. Men jag saknar ju att lyssna på musik.

Så, jag funderar på en sån här. Är det någon som har testat och kan berätta hur det är?

Det har varit mulet och grått hela dagen. Men självklart kom solen lagom till Aftonbladets sommarpub.

Och jag kunde inte vara gladare. Anledningen är enkel: sill! 

Jag har en dröm. Om en hund. Men tyvärr sätter jobb och boende stopp just nu. Men någon dag, då ska jag ha en fyrbent vän som springer bredvid mig i löparspåret.

Om möjligheten fanns nu är det tydligen den här parveln, Mistique, som skulle passa mig bäst.

Det var hos inspirerande Jessica jag snappade upp Doggelganger. Ett företag som matchar ens ansikte med hundar som behöver ett nytt hem. Åh, tänk om!

Det gör måttligt ont i låren att gå ner för trappor.

Det gör hemskt ont i magen att skratta.

Det gör går inte att beskriva hur ont det gör i hela bålen att nysa (som jag lyckats med typ fem gånger i dag).

Jag brukar njuta av träningsvärk och ta det som ett kvitto på att kroppen fått smaka på något oväntat och positivt. Men nu vete tusan om jag njuter. Dagens pass blev grädden på moset.

Vad det är jag testat får ni läsa om längre fram, så länge bjuder jag på något helt annat. Den godaste fruktbomben någonsin!

Mixa en fjärdedels vattenmelon, en grapefrukt och en halv mango. Låt stå kallt en stund. Slurp!

Är du sugen på en utmaning efter sommaren? Då tycker jag att du ska springa Lidingö tjejlopp med mig! Och ta chansen att vinna en biljett.

Det enda du behöver göra är att svara på frågan: Hur lång sträcka har man avklarat när man tagit sig runt alla delar i En svensk tjejklassiker?

1) 141 km

X) 201 km

2) 150 km

Skicka ditt svar till wellness@aftonbladet.se, märk mejlet med ”ESK” och glöm inte att skriva namn, adress och att du vill springa med Team Johanna. Jag siktar på en måltid under 50 minuter. Men om du vill ta det lite lugnare kan du välja att springa med Team Julia.

… ja, ni vet resten av det ordspråket.

Den här veckan testar jag två nya träningsformer till tidningen. Den första avklarades i morse och jag kan säga att den levererade, på många vis. Kul, jobbigt, svettigt och utmanande. Att jag sedan klantar mig och nu kommer att få dras med ett blåmärke stort som en vattenmelon på ryggen, tja så kan det gå.

Jag antar att man kanske får räkna med det när man tränar med en ninja.