Ni har väl inte missat ettårsuppslaget i tidningen idag? Jag firar med feber och sjuka, men glädjechockades just av den här underbara krya-påsen. Kommer bli frisk nu. Tack Elin!

”Man känner sej lurad, är gift med samma kvinna sedan 25 år tillbaka och har ju alltid trott att hon gillat vårat sex för det har verkat så.. men nu förstår jag varför jag fått städa så mycket. Nu får man ju överväga skilsmässa..”

En av många läsarkommentarer (med glimten i ögat får man anta) angående vår Dagens snackis…

Kaffemaskinen häller genomskinlig vätska i mitt glas. Sportkillen som kör maskinen bredvid har t-shirt med tryck. Det gör mig alltid osäker. Det kan anspela på något som bara jag inte känner till.
Dessutom: Hur länge kan man stå och läsa på någons bringa innan det blir pinsamt?

Hinner bara läsa något om majskolv. Eller majskolv och majskolv. Det står det cob. Majskolv är ju inte bra t-shirt-ord.

Sedan kommer Olle som jobbar på Läsarmedverkan. Han har också t-shirt med tryck. Då blir jag en läsare och han borde medverka.

–      Fight Legged Freaks? läser jag.
–      EIGHT Legged Freaks! medverkar Olle.
–      Aha! Va e de? säger jag.
–      En film. Om spindlar. Jag fick den från filmbolaget, dom trodde att jag ville skriva om filmen.
–      Så du har inte betalat den själv?
–      Näe!
–      Var det en storfilm som man borde ha sett?
–      Neeej då!

Vår relationsexpert Eva Rusz  firar sin nysläppta bok Relationskoden med fint kalas på Strandvägen. Jag och Anna är på plats och räknar kändisar – många!

När blodsockret sjunker på Wendelaredaktionen så rajdar vi postfacken. Nån gång i somras fick alla medarbetare två sk dammsugare. Våra egna är borta sen länge – men sen dess har ju folk slutat, gått på pappaledigt eller gillar inte dammsugare. Tack så mycket, säger vi. 

Alla vill läsa om Chewbacka idag. (Han kallas så i dagligt tal här på jobbet, vi har inte tid att säga alla nio namnen.) 

Åsså fick jag mejl från en läsare som lagt till namnet Reaper.
Frugan var inte så imponerad.
Tackafördet. Tänk er själva att vakna bredvid Liemannen varje morgon.

Janne alias Reaper konstaterar:
”Onödigt – Ja
Kul – Rätt kul
Användbart – Hmm, fick en del statistroller pga mitt lätt udda namn”

Festligt, tycker jag. Som fått mejl från många. Men aldrig förut från the grim Reaper.

Det kom ett bud. Med ett litet glasmått.

”Måttet är inte rågat – 40 ml för framtiden” stod det på lappen.
 Med hälsningar från Tvättmedelsföretaget.
Max så mycket tvättmedel ska man ha i maskinen.

Jag önskar mig ett bud med något anti-stink. Kanske bara en instruktion hur man får tvätten att inte lukta gammal ullstrumpa.
Det måste vara oparfymerat tvättmedel som bara tål 40 och 60 grader – och inget sköljmedel.

Har redan provat att köra en tom maskin på 90 grader.
Och att rensa stinkfiltret.

Idéer, någon?

Kommer ni ihåg när det var på modet att busringa?
Ja, inte när ni var små och slog ett nummer på måfå, ropade ”Pitt!” och slängde på luren.
Jag tänker på Hassan och Bobbo Krull och sånt.

 I vilket fall, kände mig som en sån igår när jag pratade med en expert på Skatteverket.

Nu tänker ni att hon inte var så värst tjo-&-tjimmig av sig. Och det var hon inte heller.

 Jag frågade om det är tillåtet att heta Julius Andreas Gimli Arn MacGyver Chewbacka Highlander i Sverige. Och då började jag fnissa.

Sen frågade jag om man får heta Toresson-Varsågod-Tackskaduha i efternamn. Då brast det lite.

Faktum är att jag började gapskratta.

Och då brast det för mina kollegor också (som alltid tjuvlyssnar särskilt när jag ringer någon och frågar någon nåt om SEX, då sitter dom som på nålar och vässar öronen, det känner jag).

 Och nu kanske Skatteverket tror att jag busringde.

Men snälla Skatteverket, det gjorde jag inte, jag lovar. Läs här får ni se!

Vi fortsätter firandet i fotostudion. Korvas somnade på dagis och vaknade i kalasparadiset, och vi lärde oss att ingen kan posera med ballonger som Helena.

Äntligen. Klockan 09.09 råkade jag kasta ett öga på datorklockan och fyrade omedelbart av en sjuhelsikes önskning.

Ja visst, en ren slump verkligen – plötsligt, efter att ha tittat på klockan ett tiotal gånger i minuten hela morgonen så möts jag av tidpunkten 9 minuter över 9 den 9/9-09. Det förstår väl vem som helst att önskningar från det klockslaget högst sannolikt går i uppfyllelse.

Så nu är det bara att luta sig tillbaka.

PS. En annan sak; folk tenderar att vilja gifta sig på sådana här spektakulära datum. Hur firar ni 090909?