I senaste Kamratposten handlar det om smink. Jag har för mig att dom coola brudarna började sminka sig i fyran. I alla fall i femman. Det var på 80-talet, det.

Men jag ville kolla läget i en vanlig mellanstadieklass i Stockholms utkanter anno 2009.

Så jag vände mig till sonen som går i fyran.

Jag: – Är det några av tjejerna i klassen som brukar sminka sig?
Stora E: – Ehh… sminka sig?
Jag: – Ja, du vet. Svart runt ögonen. Rött på kinderna och läpparna. Eller rosa…?
Stora E: – Nej, det vet jag inte. Hur ser det ut?
Jag: – Men jag till exempel. Jag är ju helt osminkad nu…
Stora E: – … Jaha…?
Jag: – Men för det mesta brukar jag sminka mig…
Stora E (förvånat): – Brukar du?
Jag (förvånat/irriterat): – Ja! Du vet! Svart på ögonfransarna och runt ögonen liksom!
Stora E (lutar sig fram): – Men ögonfransarna är ju redan svarta.
Jag (börjar bli irriterad): – Mäh! Dom brukar ju vara JÄTTESVARTA!
Stora E: – Jaså…

SLUTSATSER:
1. Ingen idé att göra sig vacker för barnen.
2. Oklart hur läget är i en vanlig mellanstadieklass i Stockholms utkanter anno 2009.