Tro´t eller ej – en dag tittar du på ditt barn och förstår inte hur så fula ord kan komma ur en så vacker och perfekt mun.

Frågan är vad du gör när svordomarna kommer? Frågan är också om man ska göra något?

Vår kollega F införde svärburk.
Den som svär hemmavid får böta en slant, oavsett om det är mamma, pappa eller någon av sönerna som syndar.
F tycker att det fungerar utmärkt. F är också en vän av vårdat språk.

En kompis till mig införde också svärburk.
Toppen, tyckte min kompis. Men hela aktionen gick nog mer ut över hennes plånbok än över sonens spargris för svärburken försvann.

Hemma hos oss råder den ständiga låt gå-filosofin. Barnen svär nog knappt alls och om det händer tycker jag inte att det är the end of the world. Inte hemma. Men jag har sagt till snart-10-åringen att man ska akta sig för att gå till kiosken och be att få köpa en jävla Daimstrut. 

Vad tycker ni som har barn?
Är det viktigt att lära barnen att inte svära?
Har ni ”svärburk” eller andra knep?
Berätta! 

Svärburk – finns i flera utföranden och färger. Exemplaret på bilden tillhör Aftonbladet och är sprängfyllt.