Att jobba i mellandagarna gav vissa oväntade förmåner.
– Det är så skönt att alltid kunna avsluta ett jobbmejl med gott nytt år, sa en kollega.

Jo, faktiskt. Det är lite knivigt annars, att veta hur man ska få hejd på ett mejl. I ett telefonsamtal är det lättare att hitta avslutningsfras. Samtalstonen avgör graden av hövlighet och omständlighet.

Skriftligen är svårare.
”Med vänlig hälsning” kan beroende på övrigt innehåll låta ironiskt. Och är smått opersonligt. Men ibland ska det ju vara opersonligt.

Bara ”hälsningar” känns avmätt.

”Kram” är påfluget och uteslutet i jobbsammanhang (förutom till noga utvalda kollegor som också kan få puss).

Så ”gott nytt år” erbjöd en fristad, en enkel väg ut ur ett mejl.

Men hur länge? Året är fortfarande nytt. Att påpeka det fram i februari kan verka lätt efterblivet. Och till påska är det långt.

Och varför är det så svårt att önska att någon ska ha ett underbart liv – utan att det låter som att man ber personen i fråga att dra åt helskotta?