Det är oklart om man ska fästa någon som helst vikt vid sina drömmar.
Om någon drömmer riktigt ruskigt kan man trösta. ”Det var bara en dröm.”
Men när man drömmer härligt tror man plötsligt att det är ett tecken från skyn.

Men.
Vad ska man då säga när man vaknar av att man med ett ryck sätter sig upp i sängen klockan 02.14, svettig och orolig för att det har införts en ny friskvårdsaktivitet på jobbet: ORMTJUSNING…???!!!

Jag tittar ut under rullgardinen och världen ser vanlig ut. Permasnön ligger kvar på grannarnas täppor.

Men jag ser fortfarande fackklubbens ordförande framför mig när hon låter någon lägga en fet två meters orm över sina axlar.
Glad och gravid är hon också.
Och motionsrummet är fullt med kollegor som knappt ens höjer på ögonbrynen.
I min kropp har alla organ gått bananas.

När jag kommer till jobbet skrattar Anna i högan sky åt min dröm.
Undra om Freud skrattar?
Och fackklubbens ordförande?