Efter typ tolv år med Denise (emellanåt ersatt av Patricia, Vanja och Lisa) fick jag plötsligt meddelande om att jag har fått en ny tandläkare.
Detta kändes som tillfället att sluta åka till norra Stockholms tråkigaste område bara för att bli rotad i munnen.
Jag åkte dit, blängde på deras töntiga incheckningsmaskin och leasingakvarium, och förberedde min avskedsansökan. Jag vill inte komma hit mer. Jag vill gå till tandläkaren där jag bor.

Men – när Zahid efter effektiva tio minuter konstaterade att det inte var några problem och att han kallar mig i oktober 2011 igen, då kände jag att nu är det jag och Zahid.
Han ska vara min (t)andlige ledare genom ett liv befriat från tandvård.
Jag kände att turen hade vänt.

Och mycket riktigt. Tillbaka i Globen gick jag in i mataffären. Och i kassan började det där pinsamma larmet tjuta: jag hade vunnit mina varor!

 

Tyvärr vad det inte storhandling på schemat klockan 09.04 måndag morgon. Utan varor till ett värde av, tja, vad tror ni?