Ok, då har det hänt igen… Det är förseningar på tågen till Stockholm. Och här sitter jag strandsatt i Nässjö! Denna lilla knutpunkt där jag har tillbringat en hel del tid genom åren.
Finns det något som är mer stressande än att inte få klara besked? För när nästa tåg går är inte helt klart.
Samtidigt kunde det ha varit värre. Solen gassar och det är varmt ute även om klockan inte ens är åtta på morgonen. Tänk om det hade regnat och perrongen hade varit full med en hel skolklass av skrikande barn. Eller ännu värre; tänk om det hade varit snöstorm och alla resenärer hade stått och nyst och  snorat och hostat ut baciller på varandra. Vänthallen hade blivit en katastrofzon med risk för att smittas av svininfluensan eller någon annan konstig, livsfarlig ännu oupptäckt åkomma som kallats något som börjar med namnet på ett djur. Eller så hade alla tågen varit inställda hela dagen på grund av en fasansfull olycka och det hade blivit helt omöjligt att ta sig hem till Stockholm. Och eftersom alla Nässjös hotellrum då var fullbokade hade jag varit tvungen att övernatta på en parkbänk med endast en liten tidning som täcke. Eller… Det är ändå rätt skönt att sitta här med en kaffe i solen och bara vänta!