Vinden letar sig innanför jackan. Det gnisslar vid varje tramp. Solen står högt på himlen. Då och då skyms den av lätta moln. Nu är det sommar på riktigt.

Jag far fram. Från Enskede Gård och hemåt. Förbi söndagsflanörer, hundrastare och mammor och pappor med barnvagnar. Från lurarna strömmar Montt Mardié. Det susar i lövverken ovanför huvudet. Och jag känner hur mycket jag älskar allt det här. Att det är varmt. Att jag är ledig. Att jag har hunnit dricka mitt morgonkaffe på ett mysigt fik. Att det är söndag. En hel dag utan några planer utom att vara just här där jag är. I nuet. På en cykel på väg mot nya mål.

I morgon är det måndag igen. Då syns vi – här på Wendela!