Helena är världens bästa reporter. Hon sitter där, ihopkurad och tvärfokuserad med sitt headset tvärs över huvudet och drar och sliter obekväma sanningar ur munkavlebelagda människor som pratar runt ämnet eller lägger på luren.

”Nu vill jag inte gå på det där mötet längre, jag måste stanna och skipa rättvisa”, säger hon och trycker igång telefonen igen: ”Okej, you’re my last hope”. 

Jag blir så stolt.