I dag på väg till jobbet bläddrade jag i en tidning. Det märks att det är sommar, för den var tunnare än vanligt. Jag hann ända till tv-guiden innan jag skulle av. 

Och vems leende får jag se på näst sista sidan om inte Ernsts. Det gjorde mig glad! Det har ju bildats två läger kring denna mysiga man. Och jag ställer mig absolut på fansens sida. Jag älskar Ernst!

Han ser det fina i livet och slår ett slag för bara fötter. I kväll sitter jag bänkad framför tv:n framför första avsnittet av ”Sommar med Ernst” utan både strumpor och skor.