Egentligen är vi inne på en smal franskfeministisk tråd.

– Är du KÄR i Simon Bank? säger M plötsligt.

Den där andre chefen, som vi överrumplat i rökburen, hummar besvärat.

– Men är du KÄR i Simon Bank? Så som jag kan bli kär i Johnny Depp när jag ser honom på tv? framhärdar M.

– Njae… Det vet jag inte, hummar den där andre chefen.

– Nej men säg som jag är kär i M.I.A. då? Det verkar som alla killar är kära i Simon Bank, säger M.

Vi drar slutsatsen att den där andre chefen nog inte är kär i Simon Bank. Som ett lysande undantag, då.