Inatt är du min
avInatt är du min. Vi har hamnat på uppvärmning inför ladies night. Snacka om rätt tjejer på rätt plats. Medan vip-gästerna fristajlar i Tomas Ledin-karaoke kör vi vår egen utbrytargrupp.
Inatt är du min. Vi har hamnat på uppvärmning inför ladies night. Snacka om rätt tjejer på rätt plats. Medan vip-gästerna fristajlar i Tomas Ledin-karaoke kör vi vår egen utbrytargrupp.
Det finns människor som börjar varje ny utsaga med ”jag vet inte, men…”.
Och så kommer det kanske en välgrundad åsikt eller faktakollad uppgift, men nånstans inom oss har vi ändå sorterat in det som sägs i facket pladder med högst oklar sanningshalt.
Och så finns det människor som uttalar sig tvärsäkert. Och som till och med kan tala om hur tvärsäkert.
Leif GW Persson, till exempel, har rätt i 8 fall av 10. Och tycker att det är en stor nåd när han har fel (alltså i 2 av 10 fall).
Och nu försöker jag inte ta ned en uppblåst gubbe, utan jag tycker verkligen att det är skönt med folk som vet hur rätt de har och till och med kan berätta det. På allvar. De är liksom människor att luta sig emot när helyllegolfare bedrar sina fruar och yttrandefrihetens jesus-gestalt anklagas för att ta sig för stora friheter.
Tänk om alla kunde vara försedda med etiketter som avslöjar vilket hit rate man har på sanningen.
Så kunde vi gå omkring som sandwich-gubbar. Otympligt, men man slipper prata i onödan med folk som inte vet vad de pratar om. Och alla rättegångar, bara tjoff tjoff tjoff, man vet ju vem som ljuger så det behöver inte snackas så himla mycket.
Det var en professorska från Strängnäs
som helst skrev om rotlås* och ståfräs
Men snart blir det halt
för snusk i Bonus spalt
För professorn har satt en bulle på jäs
* Rotlås ströks i sista sekund från det tidningsuppslag som handlade om yoga. Detta då reportern Sara insåg att ordet betyder att man ska knipa med anus. Istället fick det bli – vila.
** Den havande kvinnan är förstås Sara.
Sedan rusade vi iväg till Coffeehouse by George där Chefen arrangerade en liten baby shower för Sara.
Ja, det är så konstigt att det heter baby shower. För det finns inget barn som varken kan visas upp eller duschas. Ännu.
Men i alla fall. Det lästes öppnades presenter och lästes visdomsord. Och nån ekivok limerick.
– Det här var en oväntad bieffekt av att föröka sig, sa Sara.
Sen konstaterade vi att alla som fött barn är så glada att ha det bakom sig att dom gärna brer på lite om sina förlossningar. Och så drog vi några rövarhistorier.
Siri formerly known as Plätten bara skrattade åt oss när vi åt lunch på Blues. (På bild även Frida, Mysia och Jenny)
There´s a new kid on the block.
Eller rättare sagt två.
Och Kungsbrohuset är inte stort nog för dem båda.
En av dem måste bort.
Och nu råder en uppsluppen och glad örådsstämning. För vi får rösta om vilken kaffemaskin vi ska ta med oss till vår nya boning.
Röstningen går till så att man tar en servett, skriver en etta eller tvåa på och lägger i en låda.
Jag är dock smart och kollar servetterna först eftersom jag inte kan sluka två koppar denna eftermiddag.
Det lutar åt ettan, kan jag avslöja.
– Bästa kaffet i Aftonbladets historia, skriver till exempel Nicklas H på sin servett efter att ha provat ettan.
Maskin nummer ett.
Alltså, jag har lovat Mysia en kaffe om hon bloggar. En finkaffe.
Och hon kom så långt att hon tog en bild i måndags när hon gästspelade i studion.
Och så skulle hon mms-blogga. Sedan tog det stopp. Jättestopp.
Jag vet inte om jag måste betona att finkaffe inte betyder femkronorslatte från kantinen, utan typ himalayakaffe.
Eller om jag ska sockra budet.
Slänga in en chokladkaka också?
Nåja. Just nu är jag nöjd om hon vill äta lunch.
Att alltid lägga undan morgontidningarnas svulstiga bostadsbilagor har blivit ett sätt att leva.
Det är varken ointresse, avundsjuka eller brist på humor.
Bara ett sätt att behålla frukosten.