Jag såg nyligen en diskussion om vad en nörd är. Positivt eller negativt? Kan kvinnor vara nördar och yadayada.

Intressant – men jag brydde mig inte eftersom jag inte har tid och utrymme att nörda loss.

Idag letade jag på Twitter efter några grejor. Mycket bajsvatten får man ta i sina händer innan man finner guldkornen.
Ibland hittar man något på vägen.
Idag fastnade jag för den här kommentaren ang nörderi:

…när man pratar lite för länge o intensivt om saker de andra i rummet, inser man, inte nödvändigtvis är lika intresserade av. 🙂

 

2000-talet har försökt skänka status åt nörden.
Vad man då försöker glorifiera, är det personer som är totalt egofixerande eller som helt enkelt inte klarar av att samspela med andra…?

Återfall i pepparkakshusbygge. Är detta nördigt, oförskämt eller bara storhetsvansinnigt…?